Elvägar har potential att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn. För långväga tungtrafik finns egentligen inga rimliga alternativ som både är energieffektiva, har lågtkoldioxidutsläpp och där energiförsörjningen är säkrad såväl i Sverige som i övriga Europa,men det återstår ännu många frågor.I denna förstudie har vi fokuserat på det affärsekosystem som kommer att byggas upp kringen elväg. Detta har gjorts genom intressentintervjuer och en grundlig genomgång av tidigarepublikationer. Utifrån denna bakgrundsinformation har en kalkyl skapats för att kunnaanalysera olika parametrars påverkan. Sträckan Gävle-Borlänge har använts som fallstudie,men ett första försök att finna andra lämpliga sträckor har även genomförts. Kalkylen harförankrats med projektets parter och personer med god insikt i tidigare genomfördaekonomiska kalkyler av elvägar.För att undersöka förutsättningar för ett framtida samarbete har projektet fört dialog medEU projektet FABRIC, organisationerna CEDR och ERTRAC, samt även amerikanskaintressenter. I de fall då det inneburit deltagande på konferenser så har kunskapen från dessaförmedlats genom nyhetsbrevet OMEV.Den kalkyl som skapats är i första hand tänkt som en kalkyl över totalt över- eller underskottför alla inblandade aktörer i affärsekosystemet. Det är alltså inte en komplettsamhällsekonomisk kalkyl som skulle inkludera betydligt fler konsekvenser för samhället istort, såsom påverkan på lokalt och nationellt näringsliv, ökad sysselsättning etc. Kalkylen ärgjord med antagandet att alla priser och värden anges för en punkt i tiden då lösningenbefinner sig i en ”tidig kommersialiseringsfas”.För elvägar i jämförelse med dieselvägar gäller generellt att varje vägkilometer och varjefordon skapar extra kostnader, och varje körd kilometer skapar besparingar. Därför vill manför lönsamma elvägssystem att sträckan på elväg utgör en avsevärd andel av lastbilarnastotala körda distans. Dock får sträckan inte vara för kort för då ägnas för mycket tid åtlastning och för få kilometrar (där besparingen sker) blir körda. En samlad och i hög gradkvalitativ bedömning efter att ha bekantat sig med olika scenarier, baserade påelvägskalkylen, är att lämpliga egenskaper för öppna vägsträckor är:• Minst ett par mils distans,• Årsdygnstrafik (ÅDT) för elvägslastbilar bör, i bägge riktningarna, vara ungefärdubbelt så många som sträckans antal kilometer i en riktning.• Elsträckan utgör en avsevärd andel av lastbilarnas totala körda distans varje år,åtminstone 40 %, och gärna en bit över 60 %.Ingående värden i kalkylen baseras på en kartläggning av tidigare genomfördakostnadsanalyser. Med hjälp av experter har vi sedan valt en sannolik nivå. Andelen (60 %)av den totala sträckan som elektrifieras baseras på preliminära resultat av en analys avsträckan Gävle-Borlänge från forskningsprojektet ERSET.Slutna elvägsystem har en del fördelar i termer av att de har förmodat färrediffusionsbarriärer. Det krävs dock stora volymer för att nå lönsamhet. För områden som har stora volymer kan det dock fungera enligt den här modellen. Tänkbara fall skulle kunna varahamnar, gruvor och andra typer av storskaliga industriskyttlar.I ett slutet system längs en 30 km lång sträcka med 50 lastbilar behöver varje lastbil körafram och tillbaka 8 gånger per dag 365 dagar om året för att nå break-even. Vidmedelhastigheten 50 km/h blir det 9,6 timmar – exklusive på och avlastning. Om vi antar attvarje på- respektive avlastning tar 15 minuter tillkommer 4 timmar. En framtida fråga är dåvilka produktionsanläggningar som kan sysselsätta 50 lastbilar 13,5 timmar om dagen 365dagar om året.För fallet Gävle-Borlänge framgår det att sträckan kan betala sig exempelvis då 190elvägslastbilar passerar sträckan i snitt 4 gånger varje dag hela året (t.ex. två gånger fram ochtillbaka 365 gånger per år), vilket utgör 92 % elvägsandel av fordonets totala distans.Sträckan Göteborg – Stockholm har diskuterats i flertalet rapporter och analysen visar attden kan bli lönsam. Det krävs dock en avsevärd investering, men en storskalig utbyggnad ärsamtidigt det scenario som kräver lägst andel elvägsfordon. ÅDT för tunga lastbilar påsträckan varierar längs sträckan mellan 1000 och 2000. Analysen visar att elvägssystemetskulle betala av sig om 700 elvägslastbilar trafikerade sträckan en gång varje dag året omvilket ger en elvägslastbils-ÅDT på 854, d.v.s. mellan 43 % och 86 % av totala flödet.