Denna rapport belyser på vilket sätt den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten för offentliga möbler ändras när man går från linjära till mer cirkulära affärsmodeller. Analyserna utgår ifrån fallstudier av en trästol med stoppad sits, en stol med metallben och stoppad sits, en kontorsstol samt ett möblemangbestående av skrivbord och stol. De miljömässiga effekterna av att sälja dessa produkter i en cirkulär affärsmodell har beräknats med hjälp av livscykelanalys (LCA). Resultaten diskuteras även i förhållande till cirkulära affärsmodellers inverkan på sociala aspekter och ekonomisk hållbarhet.

Studien visar att miljönyttan med cirkulära affärsmodeller varierar med produkt men också med typ av miljöpåverkan som studeras. Livscykelanalysberäkningar på produkter som studerats inom projektet visar till exempel på minskningar av klimatpåverkan med runt 20-40% när en möbel tillhandahålls med en cirkulär affärsmodell istället för en traditionell linjär. Samtidigt minskade behovet av ingående materialresurser (trä, stål mm) med runt 50%. Utöver livscykelanalyser bör miljöbedömningen av en cirkulär affärsmodell också särskilt beakta användingen av toxiska ämnen. För att kunna arbeta praktiskt med dessa frågor är dokumentation och spårbarhet för möbler och material en viktigt fråga.  

En cirkulär affärsmodell ger inte med automatik en lägre total miljöpåverkan. Det som spelar störst roll är affärsmodellens förmåga att öka den faktiska livslängden på produkten. Det är också viktigt att möbler fortsatt designas för att materialen ska kunna återvinnas när möbeln inte längre är i bruk, oavsett om de är gjorda för återbruk eller ej. Ökade transporter och lagerhållning som konsekvens av cirkulära affärskoncept har i våra fallstudier liten inverkan på miljöprestandan.   

Uppskattningsvis finns en potential till besparing om ca 45 000 ton koldioxidekvivalenter årligen – om alla kontorsmöbler som produceras i Sverige i stället skulle säljas enligt cirkulär modell. Detta motsvarar ungefär nytillverkning av 450 000 kontorsstolar (NEPD-467-327-EN, 2016). Det finns dock mycket lite statistik över hur möbler används och när de de facto slängs vilket gör det svårt att säga något om faktiska miljöförbättringar i större skala.

Hållbarhet är inte bara miljö, utan även ekonomiska och sociala aspekter, såsom livscykelkostnad för kunden eller påverkan på arbetsmiljö och arbetstillfällen. Om cirkulära affärsmodeller blir mer eller mindre ekonomiskt hållbara beror på det aktuella fallet och ur vems perspektiv ekonomin utvärderas. Viktigt att tänka på när man utvärderar cirkulära affärsmodeller är att ta ett livscykelperspektiv på kostnaderna, t.ex. att en kund inte bara beaktar inköpspris utan alla kostnader att införskaffa, inneha, hantera och avyttra sina möbler. Dessa kostnader kommer att påverka om affärsmodellen är lönsam eller inte för de olika aktörerna. Här saknas dock ofta data när det gäller indirekta kostnader och hanteringskostnader.

Det är troligt att de största miljöeffekterna av cirkulära affärsmodeller kommer av ändrade beteenden kring möbler och möbelköp på sikt - såsom nya kundgrupper för möbler med lång livslängd - samt inspirationseffekt till andra branscher hur cirkulära affärsmodeller kan genomföras i praktiken.

För att beräkna eller bedöma hållbarheteffekter krävs en mängd data och metodmässiga val. För att miljö- och hållbarhetsanalyser ska kunna användas mer utbrett i möbelbranschen inom tex marknadskommunikation, upphandling eller som underlag för styrmedel, behöver branschen komma överens om gemensamma riktlinjer för hur man ska beräkna och kommunicera effekterna av cirkularitet.