Det förmodas finnas en ökande trend bland mjölkproducenter att ha tjur i besättningen för att underlätta brunstpassningen. Tjuren innebär dock en ökad olycksfallsrisk för lantbrukaren och de anställda, särskilt när tjuren går fritt med mjölkkorna i lösdriften. Av de dödsolyckor i lantbruket där nötkreatur varit inblandade, har attack från en tjur av mjölkras varit en av de vanligaste händelsebeskrivningarna.

Målet med projektet var att undersöka hur tjurar hanteras och hålls hos mjölkproducenter samt att få en uppfattning om hur många och vilken typ av olyckor och tillbud som sker. Målet var också att undersöka motiven till att lantbrukare väljer att ha tjur och vad som skulle behövas för att behovet av att använda tjur ska minska.

Resultaten visade att lantbrukarna hade starka argument, både ekonomiska och arbetsbesparande, till varför de valt att ha tjur i besättningen. Många använde tjur enbart till kvigorna, men det var också vanligt att man hade tjuren för att betäcka kor som inte blivit dräktiga vid seminering. Tjuren sågs som en möjlighet att spara in på seminkostnader. Hos de lantbrukare i studien som valt att inte ha tjur var just olycksrisken en huvudsaklig orsak.

Lantbrukarna ansåg att de främsta orsakerna till olycksrisker med tjurar var okunskap och stressade situationer. Andra faktorer som ansågs betydande var brister i hanteringssystem och rutiner samt att tjurar helt enkelt är farliga. Det var 29 % av lantbrukarna som hade tjur i besättningen som angav att det hade inträffat en arbetsolycka med tjur på gården. En majoritet av lantbrukarna bedömde ändå olycksrisken med tjur som låg.

Resultaten pekar på att det fanns brister i rutinerna för brunstpassning på många av gårdarna. På de gårdar som hade tjuren i lösdriften med mjölkkorna saknade majoriteten också hjälp­medel och skriftliga rutiner för brunstkontroll. Det finns därför många alternativa lösningar till tjur, som skulle kunna vara effektiva för att förbättra fertiliteten och ändå hålla nere kost­naderna för semin. Att implementera rutiner för systematisk brunstkontroll, att investera i hjälpmedel för brunstpassning (t.ex. aktivitetsmätare), att utbilda personal i seminering och att se över stallmiljö, foder m.m. för att försäkra sig om att dessa faktorer inte hindrar korna från att visa brunst är några möjliga alternativ. Det skulle vara intressant att utvärdera dessa olika åtgärdsalternativ ekonomiskt, för att se vilka åtgärder som i slutändan är mest kostnads­effektiva.

Om man som lantbrukare väljer att ha tjur i besättningen, är det viktigt att inredning och hanteringssystem är anpassade för att hålla tjur och att så mycket som möjligt av arbetet kan utföras utan att behöva vara inne hos tjuren. Det är också viktigt att det finns tydliga och genomtänkta rutiner för hur hanteringen av tjuren ska ske vid olika arbetsmoment. Resultaten från enkäten visar att majoriteten av lantbrukarna hade uttalade rutiner för tjurhanteringen även om få hade skriftliga rutiner. Däremot tyder resultatet från intervjuerna på att rutinerna var bristfälliga. De hölls väldigt generella och främst nämndes rutiner som att man alltid skulle vara två vid hantering av tjuren och att man ska ha en reträttväg. Väl utformade arbets­rutiner behöver vara lite mer specifika och gärna beskriva i punktform hur vissa arbets­moment ska genomföras. På så vis kan man säkerställa att alla anställda följer samma arbetsordning och att tjuren kan vänja sig vid rutinerna. En hel del råd kring tjurhållning och -hantering, som framkommit under studien finns sammanställda i resultatdelen och kan fungera som inspiration till utformning av rutiner.

Projektet finansierades av Stiftelsen Svenska Lantbrukarnes Olycksfallsförsäkringsfond (SLO-fonden).

There seem to be an increasing trend among Swedish dairy farmers to have bulls in the herd to facilitate estrous detection. However, a bull is involved with increased injury risk to the farmer and the employees, especially if the bull is housed with the dairy cows in the free stall. Of the fatalities in farms, where cattle were involved, an attack from a bull of dairy breed was the most common incident during a 7-year period.The aim of the study was to investigate how bulls are handled and housed on dairy farms, and also to get a deeper understanding of the frequency, character and underlying causes of bull-related incidents. Furthermore, the aim was to investigate the motives behind farmers’ decision to have bulls in the herd and their perception of the risks related to handling the bull.The results showed that farmers had strong arguments, both economical and job-saving, to why they chose to have a bull in the herd. Many used bulls only with the heifers, but it was also common to use the bull on cows where the artificial insemination (AI) was unsuccessful. The bull was seen as an opportunity to save costs for AI. Among the farmers in the study who chose not to have a bull, the injury risk was a major argument.Farmers considered the main injury risks related to handling of bulls to be ignorance by the handler and stressful situations. Other factors mentioned were deficiencies in management systems and routines and the fact that bulls are dangerous animals. It was 29% of farmers who had a bull in the herd, who stated that there had been a work related injury involving a bull on the farm. However, a majority of farmers assessed the injury risk related to bull handling as low.The results indicate that there were shortcomings in the routines for estrous detection in many of the farms. In the farms where the bull was housed in the free stall with the dairy cows, the majority lacked aids and written routine procedures for estrus detection. Some possible alternatives to improve fertility in the herd without the need of a bull are to implement routines for systematic estrus detection, to invest in estrous detection aids (e.g. activity monitors), training staff in estrous signals and to look over the barn environment, feed, etc. to make sure that these factors do not prevent the cows from showing heat. It would be interesting to evaluate these various options economically, to see which measures are the most cost effective.When deciding to have a bull in the dairy herd, it is important that interior fittings and handling systems are adapted to the size and strength of a bull, and that as much work as possible can be done with the handler having minimal contact with the bull. Furthermore, it is important that the working routines are clear and well thought-out for how to handle the bull safely during different working tasks. The results from the survey show that the majority of farmers had pronounced routines for handling of the bull, even though few had written routines. However, the results of the interviews indicate that the routines were insufficient, as they mainly involved not working alone with the bull and always to plan an escape route. For the routines to be applicable and efficient they need to be more specific and preferably describe step-by-step howdifferent work tasks should be carried out when the bull must be handled. This will ensure that all employees follow the same procedures so that the bull can learn and get used to the routines, which will increase safety.