Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tjurar – en olycksfallsrisk i lösdriften
RISE - Research Institutes of Sweden, Bioscience and Materials, Agrifood and Bioscience.ORCID iD: 0000-0003-3748-3918
RISE - Research Institutes of Sweden, Bioscience and Materials, Agrifood and Bioscience.
Säker Arbetsmiljö Sverige.
2017 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Dairy bulls : an injury risk in the free stall (English)
Abstract [sv]

Det förmodas finnas en ökande trend bland mjölkproducenter att ha tjur i besättningen för att underlätta brunstpassningen. Tjuren innebär dock en ökad olycksfallsrisk för lantbrukaren och de anställda, särskilt när tjuren går fritt med mjölkkorna i lösdriften. Av de dödsolyckor i lantbruket där nötkreatur varit inblandade, har attack från en tjur av mjölkras varit en av de vanligaste händelsebeskrivningarna.

Målet med projektet var att undersöka hur tjurar hanteras och hålls hos mjölkproducenter samt att få en uppfattning om hur många och vilken typ av olyckor och tillbud som sker. Målet var också att undersöka motiven till att lantbrukare väljer att ha tjur och vad som skulle behövas för att behovet av att använda tjur ska minska.

Resultaten visade att lantbrukarna hade starka argument, både ekonomiska och arbetsbesparande, till varför de valt att ha tjur i besättningen. Många använde tjur enbart till kvigorna, men det var också vanligt att man hade tjuren för att betäcka kor som inte blivit dräktiga vid seminering. Tjuren sågs som en möjlighet att spara in på seminkostnader. Hos de lantbrukare i studien som valt att inte ha tjur var just olycksrisken en huvudsaklig orsak.

Lantbrukarna ansåg att de främsta orsakerna till olycksrisker med tjurar var okunskap och stressade situationer. Andra faktorer som ansågs betydande var brister i hanteringssystem och rutiner samt att tjurar helt enkelt är farliga. Det var 29 % av lantbrukarna som hade tjur i besättningen som angav att det hade inträffat en arbetsolycka med tjur på gården. En majoritet av lantbrukarna bedömde ändå olycksrisken med tjur som låg.

Resultaten pekar på att det fanns brister i rutinerna för brunstpassning på många av gårdarna. På de gårdar som hade tjuren i lösdriften med mjölkkorna saknade majoriteten också hjälp­medel och skriftliga rutiner för brunstkontroll. Det finns därför många alternativa lösningar till tjur, som skulle kunna vara effektiva för att förbättra fertiliteten och ändå hålla nere kost­naderna för semin. Att implementera rutiner för systematisk brunstkontroll, att investera i hjälpmedel för brunstpassning (t.ex. aktivitetsmätare), att utbilda personal i seminering och att se över stallmiljö, foder m.m. för att försäkra sig om att dessa faktorer inte hindrar korna från att visa brunst är några möjliga alternativ. Det skulle vara intressant att utvärdera dessa olika åtgärdsalternativ ekonomiskt, för att se vilka åtgärder som i slutändan är mest kostnads­effektiva.

Om man som lantbrukare väljer att ha tjur i besättningen, är det viktigt att inredning och hanteringssystem är anpassade för att hålla tjur och att så mycket som möjligt av arbetet kan utföras utan att behöva vara inne hos tjuren. Det är också viktigt att det finns tydliga och genomtänkta rutiner för hur hanteringen av tjuren ska ske vid olika arbetsmoment. Resultaten från enkäten visar att majoriteten av lantbrukarna hade uttalade rutiner för tjurhanteringen även om få hade skriftliga rutiner. Däremot tyder resultatet från intervjuerna på att rutinerna var bristfälliga. De hölls väldigt generella och främst nämndes rutiner som att man alltid skulle vara två vid hantering av tjuren och att man ska ha en reträttväg. Väl utformade arbets­rutiner behöver vara lite mer specifika och gärna beskriva i punktform hur vissa arbets­moment ska genomföras. På så vis kan man säkerställa att alla anställda följer samma arbetsordning och att tjuren kan vänja sig vid rutinerna. En hel del råd kring tjurhållning och -hantering, som framkommit under studien finns sammanställda i resultatdelen och kan fungera som inspiration till utformning av rutiner.

Projektet finansierades av Stiftelsen Svenska Lantbrukarnes Olycksfallsförsäkringsfond (SLO-fonden).

Abstract [en]

There seem to be an increasing trend among Swedish dairy farmers to have bulls in the herd to facilitate estrous detection. However, a bull is involved with increased injury risk to the farmer and the employees, especially if the bull is housed with the dairy cows in the free stall. Of the fatalities in farms, where cattle were involved, an attack from a bull of dairy breed was the most common incident during a 7-year period.The aim of the study was to investigate how bulls are handled and housed on dairy farms, and also to get a deeper understanding of the frequency, character and underlying causes of bull-related incidents. Furthermore, the aim was to investigate the motives behind farmers’ decision to have bulls in the herd and their perception of the risks related to handling the bull.The results showed that farmers had strong arguments, both economical and job-saving, to why they chose to have a bull in the herd. Many used bulls only with the heifers, but it was also common to use the bull on cows where the artificial insemination (AI) was unsuccessful. The bull was seen as an opportunity to save costs for AI. Among the farmers in the study who chose not to have a bull, the injury risk was a major argument.Farmers considered the main injury risks related to handling of bulls to be ignorance by the handler and stressful situations. Other factors mentioned were deficiencies in management systems and routines and the fact that bulls are dangerous animals. It was 29% of farmers who had a bull in the herd, who stated that there had been a work related injury involving a bull on the farm. However, a majority of farmers assessed the injury risk related to bull handling as low.The results indicate that there were shortcomings in the routines for estrous detection in many of the farms. In the farms where the bull was housed in the free stall with the dairy cows, the majority lacked aids and written routine procedures for estrus detection. Some possible alternatives to improve fertility in the herd without the need of a bull are to implement routines for systematic estrus detection, to invest in estrous detection aids (e.g. activity monitors), training staff in estrous signals and to look over the barn environment, feed, etc. to make sure that these factors do not prevent the cows from showing heat. It would be interesting to evaluate these various options economically, to see which measures are the most cost effective.When deciding to have a bull in the dairy herd, it is important that interior fittings and handling systems are adapted to the size and strength of a bull, and that as much work as possible can be done with the handler having minimal contact with the bull. Furthermore, it is important that the working routines are clear and well thought-out for how to handle the bull safely during different working tasks. The results from the survey show that the majority of farmers had pronounced routines for handling of the bull, even though few had written routines. However, the results of the interviews indicate that the routines were insufficient, as they mainly involved not working alone with the bull and always to plan an escape route. For the routines to be applicable and efficient they need to be more specific and preferably describe step-by-step howdifferent work tasks should be carried out when the bull must be handled. This will ensure that all employees follow the same procedures so that the bull can learn and get used to the routines, which will increase safety.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , 23 p.
Keyword [en]
Working environment; accident; cattle handling; agriculture
Keyword [sv]
arbetsmiljö, säkerhet, djurhantering
National Category
Agricultural Occupational Health and Safety
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ri:diva-29612OAI: oai:DiVA.org:ri-29612DiVA: diva2:1096475
Funder
Stiftelsen Svenska Lantbrukarnes Olycksfallsförsäkringsfond (SLO-fonden)
Available from: 2017-05-17 Created: 2017-05-17 Last updated: 2017-07-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(501 kB)10 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 501 kBChecksum SHA-512
a8e728188465ee95d0ceee6725ad131096745c7588556eca54522c0e7a0d7f76dc3a052d84f3d2870ca7a0cf845e4e1b1a11b5cf31b2a46f5d86891c88ce582f
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Lindahl, Cecilia
By organisation
Agrifood and Bioscience
Agricultural Occupational Health and Safety

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 55 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 486 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.28.0