Klövverkning genomförs vanligtvis minst två gånger per år på mjölkgårdar. En korrekt utförd och regelbunden klövvård är av stor betydelse för besättningens klövhälsa och djurvälfärd. Klövverkningen utförs oftast av professionella klöv­vårdare som kommer till gården med verkstol och annan utrustning med sig. Utöver att ansvara för drivningen av djuren till verkstolen, är det vanligt att någon från gården är med och assisterar klövvårdaren i arbetet runt verkstolen.

Syftet med projektet var att studera arbetsmiljö och säkerhet vid klövvård och utifrån resultatet presentera förslag på arbetsmiljöförbättringar och arbetsrutiner runt verkstolen som gagnar både lantbrukaren och klövvårdaren. Syftet var också att identifiera eventuella brister i verkstolens utformning och ge förslag på hur verkstolen kan förbättras ur arbetsmiljösynpunkt.

Projektet inkluderade en kunskapssammanställning, en enkätundersökning och en fältstudie. Resultatet från enkätstudien visade att olycksfall i arbetet är relativt vanligt förekommande vid klövverkning. De vanligaste faktorerna till uppkommen skada hos klövvårdarna var korna (sparkad, klämd, översprungen) och klövfräsen (förlorad kontroll p.g.a. kast eller träffad av spark). För den som assisterar var det största riskmomentet, förutom att leda kor till verkstolen, att lägga benrepet runt kons bakben i verkstolen då det fanns stor risk att bli sparkad. Det var också relativt vanligt med besvär i muskler och leder hos klövvårdarna och analysen av fältstudien visade att flera arbetsställningar hade behov av att åtgärdas för att minska belastningen. För att klövvårdarna själva ska göras medvetna om hur de står när de verkar och förbättra sina arbetsställningar för att förebygga belastningsskador, krävs att de har nödvändiga kunskaper i belastningsergonomi.

Det identifierades behov av utveckling både vad gäller verkstolen, klövfräsen och den personliga skyddsutrustningen. Att hitta lösningar som minskar stressen i arbetet som klövvårdare kan också vara en viktig åtgärd för att minska riskerna och skapa en bättre psykisk arbetsmiljö. Ett antal råd kring säkerhet och arbetsmiljö vid verkning riktade till både klövvårdare och den som assisterar från gården har sammanställts.

Hoof trimming – work environment and safety around the trimming chuteA regular work task on dairy farms is hoof trimming, which is usually performed 2-3 times a year. Hoof trimming is time consuming, interrupts the daily work routine, and is often perceived as stressful by farmers. In Sweden, hoof trimming is commonly performed by a professional hoof trimmer who brings the trimming chute and other gear to the farm. Usually the farmer or an employee assists the hoof trimmer by moving cows to the trimming chute and also by fixating the cow’s legs in the chute.

The aim of the study was to investigate Swedish hoof trimmers’ work environment and safety. Furthermore, the aim was to study work routines and the collaboration between the hoof trimmer and the person assisting on the farm. The results of the study will be used as a basis for improving the work environment and routines.

The study included a literature review, a survey and a field study. The survey was sent to hoof trimmers and included questions on perceived work environment, injury risk, experienced work-related injuries, and working routines. The field study included four farm visits, where both the hoof trimmer and the person assisting on the farm were studied during hoof trimming. A questionnaire was used to estimate perceived strain, stress and energy levels throughout the day. Video recordings of the work around the trimming chute were used to assess working postures, routines and injury risks.

The results showed that work injuries were common among the hoof trimmers. The most frequent sources of injury were the cows and the grinding machine. Injuries by the grinder were mainly cuts to fingers, hands and arms. Common injuries by cows were fractures from being kicked or crushed. For the assistant, the tasks related to a high injury risk was leading cows to the chute and attaching the rope around the cow’s legs when in the chute. Several hoof trimmers had also experienced musculoskeletal problems and the conclusion from the field study was that some working postures must be corrected to decrease work load and muscle strain. Sufficient knowledge in ergonomics is essential for the hoof trimmers to be able to improve their working postures during hoof trimming to prevent strain injuries.

The study identified a need for improvements regarding the trimming chute, the grinder and the personal safety equipment. Furthermore, for hoof trimmers to find ways to lower the stress levels during their work may also be an important measure to decrease injury risks and improve the psychosocial work environment. Various advices regarding the safety and work environment during hoof trimming, aimed at both the hoof trimmer and the person assisting at the farm, is presented in the report.