Projektet bygger på en idé om att industriell spillvärme och annan tillgänglig basproduktion av värme under sommaren kan distribueras via befintliga fjärrvärmesystem och lagras lokalt i fastighetsnära säsongslager för att sedan användas under den kalla delen av året, utan att ytterligare energi tillförs. Projektets övergripande mål har varit att bedöma möjligheterna för fastighetsnära säsongslagring i kombination med lågenergi- och lågtemperaturbyggande i Sverige. Arbetet har genomförts i samarbete mellan Devcco och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Till projektets förfogande har funnits en referensgrupp med representanter från Energiföretagen, Skanska, Akademiska hus, Göteborg Energi, Tekniska Verken i Linköping, Eon samt Umeå Energi. I ett systemperspektiv skulle fastighetsnära säsongslagring av fjärrvärme på marginalen betyda ökad produktion på sommaren och minskad på vintern under förutsättning att alternativet för en fastighet är en vanlig leverans av fjärrvärme. För att utvärdera lönsamheten har fastighetsnära säsongslagring av fjärrvärme jämförts med ”vanlig” fjärrvärme i ett LCC-perspektiv. Miljöpåverkan har beräknats baserat på ett antal olika alternativ för miljövärdering av el samt allokeringsprinciper för fjärrvärme. Lagren som simulerats består av standardmässiga borrhålslager som laddas med fjärrvärme under maj till och med september. I slutet på april antas lagret vara mer eller mindre tömt. Tre typbyggnader som representerar vanligt förekommande större byggnader och kvarter av olika storlek har ingått i studien. De tre typerna är 1) nybyggt energieffektivt kontor, 2) äldre energirenoverat kontor och 3) energirenoverat miljonprogram. Beräkningar av de miljömässiga samt de ekonomiska för- och nackdelarna baseras på vilka produktionsslag som används på marginalen under olika delar av året för ett givet fjärrvärmesystem. Analysen baseras huvudsakligen på två olika produktionsmixer inspirerade av systemen i Stockholm respektive Göteborg. Miljömässigt finns under vissa förutsättningar goda möjligheter att åstadkomma positiva resultat med fastighetsnära säsongslagring av fjärrvärme. Använder man kraftbonusmetoden i kombination med marginalel så resulterar säsongslagring i miljönytta både i göteborgs- och stockholmsfallet. Använder man energimetoden i kombination med nordisk elmix blir resultatet det motsatta. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan fastighetsnära säsongslagring för två av tre typbyggnader konkurrera med konventionell fjärrvärme under förutsättning att man kan åstadkomma en marginalproduktionskostnad i storleksordning 50 kr/MWh. Resultaten är starkt beroende av lokala förutsättningar samt av vilken metod som används för att beräkna miljöpåverkan. Därför har som en del av projektet en modell utvecklats där användaren utifrån relativt grundläggande indata om fastighet och fjärrvärmesystem kan göra egna indikativa beräkningar av ekonomiska och miljömässiga aspekter av fastighetsnära säsongslagring av fjärrvärme.
The project is based on an idea that industrial waste heat and other available base load heat production can be distributed through district heating during summer, stored locally close buildings where the stored heat can be recovered for heating purposes during winter. This without further use of heat sources. The overall goal has been to evaluate the possibilities for “close-to-building” seasonal storage of district heating in combination with low energy and low temperature building technologies. The project has been undertaken in cooperation between Devcco and SP Technical Research Institute of Sweden. A reference group with representatives from Energiföretagen, Skanska, Akademiska hus, Göteborg Energi, Tekniska Verken i Linköping, E.ON and Umeå Energi has been available to the project team. In a system perspective close-to-building seasonal storage of district heating would result in increased summer production and decreased winter production on the margin provided that the alternative is a standard district heating delivery. In order to evaluate profitability, close-to-building seasonal storage of district heating has been compared to normal district heating in a LCC perspective. Environmental impacts have been calculated based on several alternative principles for environmental assessments of electricity production and district heating allocation. The simulated storages are standard bore hole storages charged with district heat from May through September. It is assumed that storages are basically empty by the end of April. Three type buildings representing common large buildings and blocks of various size have been included in the study. The three types are 1) new energy efficient office building, 2) older energy renovated office building and 3) energy renovated large residential building (“miljonprogram”). Calculations of environmental and financial pros and cons are based on what specific types of production that are being used on the margin during different parts of the year for a given district heating system. The analysis rests on two different production mixes inspired by the systems in Stockholm and Gothenburg. Under certain preconditions the possibilities to achieve environmentally beneficial results by introduction of close-to-building seasonal storage of district heating are good. When applying a methodology fully considering marginal consequences on the energy system, the result is that seasonal storage is environmentally beneficial. If applying a methodology considering average energy system values, the result is the opposite. From a financial perspective close-to-building seasonal storage of district heating is competitive for two of the three type buildings under the precondition that heat with a marginal production cost of approximately 50 SEK/MWh is available for charging. The results are strongly dependant on local conditions and what environmental methodology that is used. Hence, a model where the user can make indicative calculations based on relatively basic input regarding building demand and district heating system has been developed.