Det är ett faktum att vi i västvärlden generellt äter för mycket kött för att det ska vara hållbart för vår hälsa, världens resurser och klimat. Vi behöver alternativa proteinkällor som är mindre hälsovådliga och mer klimatsmarta samt helst har en proteinkvalitet som är likvärdig köttets. Vegetabiliska proteinkällor som baljväxter bör till exempel kompletteras med cerealier för att uppnå fullvärdigt protein samt innehåller ofta ämnen som inhiberar protein- och järnupptag.

En proteinkälla som presenteras av bland annat FAO (2013) som en framtida lösning på världens behov av klimatsmart protein är insekter. Insekter äts redan i en stor del av världen och utgör där en viktig proteinkälla. Enligt Jansson och Berggren på SLU (2015) finns det potential för insektsproduktion i Sverige av framför allt tre endemiska arter. En av dessa är mjölmasken (Tenebrio molitor) som genom att födas upp på vegetabiliska matrester kan utgöra en hållbar svensk proteinkälla.

Hållbar är ett adjektiv som används på avsevärt skilda sätt varför en definition behövs för att klargöra vad underliggande rapport innefattar i begreppet.

En hållbar proteinkälla ska ha en minimal klimatpåverkan och god hälsoinverkan. Produktionen av en hållbar proteinkälla måste vara var kostnads- och resurseffektiv. EFSA (2015) konkluderar att det finns bristande information gällande risker med insektskonsumtion och rekommenderar att forskning initieras för att öka kunskapen om insekter gällande områdena konsumtion, bakterier, virus, parasiter, prioner, allergener, kemikalier, processning och miljö.