Under våren 2008 påbörjades FoU-projektet Korrosion och korrosionsskydd av metalliska material i tunnlar. Syftet med projektet är bland annat att ta fram underlag för möjligheterna att använda olika metalliska material med och utan förstärkt korrosionsskydd i olika tunnelmiljöer. I denna rapport redovisas resultat från utvärderingar av korrosionshastigheten hos provplåtar av kolstål, zink, aluminium (tre olika legeringar), varmförzinkat kolstål, kontinuerligt varmförzinkat tunnplåt (två legeringar) och aluminerat tunnplåt efter ett och två års korrosionsprovning i olika tunnlar. För rostfritt stål och rostskyddsmålade provplåtar av kolstål och varmförzinkat kolstål samt bandlackerade kontinuerligt varmförzinkade och emaljerade provplåtar redovisas resultat enbart efter två års korrosionsprovning i olika tunnlar. Korrosionsprovningar genomfördes i två järnvägstunnlar (järnvägstunnel under Strängnäs och järnvägstunnel under Öresund) och tre vägtunnlar (vägtunnel under Öresund, Lundbytunneln och Eugeniatunneln) samt vid Swerea KIMAB AB:s provningsplats för atmosfärisk korrosionsprovning på Bohus Malmön på västkusten. Vid varje provningsplats utfördes mätningar av luftens temperatur och relativa fuktighet under det första året av exponeringen. Även partiklar från luften i tunnlarna har samlats in under korrosionsprovningen i speciella partikelfällor. Det framgår av resultaten från mätningarna av den jämna korrosionshastigheten (gäller samtliga utvärderade material) att den jämna korrosionshastigheten är betydligt högre i vägtunnlar jämfört med i järnvägstunnlar. Den stora skillnaden i korrosionshastighet för olika metaller mellan väg- och järnvägstunnlar är att i vägtunnlar utsätts provplåtarna för vägsmuts som innehåller klorider från vägsalt, vilket ökar orrosionshastigheten avsevärt. Även förekomsten av kväve- och svavelföreningar kan öka korrosionshastigheten hos vägmiljöer jämfört med järnvägsmiljöer. Den jämna korrosionshastigheten efter två års exponering hos provplåtar av kolstål i tunnlarna varierade från 0,9 μm/år (järnvägstunnel under Strängnäs) till 50 μm/år (vägtunnel under Öresund). Den jämna korrosionshastigheten hos provplåtar av ren zink varierade från 0,3 μm/år i järnvägstunnel under Strängnäs upp till 10,4 μm/år i Lundbytunneln. Den jämna korrosionshastigheten hos provplåtar av aluminium (EN AW-1050A) varierade från 0,1 μm/år (järnvägstunnel under Strängnäs) upp till 1,3 μm/år (vägtunnel under Öresund). _x0002_ Swerea KIMAB AB _x0002_ KIMAB-2011-133 För de rostfria stålkvaliteterna (EN 1,4301, 1.4436, 1.4162 och 1.4462 ) är den jämna korrosionshastigheten försumbar (< 0,1 μm/år) efter två års exponering i olika tunnlar. Frätgropar har konstaterats på provplåtar av den rostfria stålkvaliteten EN 1.4301. De djupaste frätgroparna efter två års exponering uppmättes på provplåtar som exponerats i vägtunneln under Öresund (maximalt frätgropsdjup 32 μm). Frätgropar har konstaterats även på provplåtar av olika aluminiumlegeringar. De djupaste frätgroparna mättes på provplåtar av aluminiumlegeringen EN AW 6063 som exponerats två år i vägtunneln under Öresund (maximalt frätgropsdjup 258 μm).