Inledning I den snabba gröna omställningen och samtidigt ökad osäkerhet i en föränderlig omvärld står organisationer inför både utmaningar och nya möjligheter. Strategiska satsningar görs inom tillverkningsindustrin med radikala utvecklingssteg för att minimera klimatpåverkan, samtidigt som den pågående verksamheten måste fortgå. Övergripande hållbarhetsmål leder till stora investeringar i produktionssystem för att kunna ställa om till elektrifiering och cirkulär ekonomi. Ny teknik ska samspela med befintliga teknisk utrustning och processer. Djup teknisk processkunskap behöver kombineras med kunskap inom nya domäner. Digitalisering med avancerad AI skapar avancerade beslutsstöd samtidigt som sårbarheten i verksamheten och för individer ökar. Parallellt med denna accelererande utvecklingstakt blir det allt svårare att förutse och hantera ökande osäkerheter och dess konsekvenser för såväl individer organisationer som aktörer i samhället. På liknande sätt som i den pågående gröna omställningen, så har pandemikrisen påvisat behov av helt nya samarbeten. Individer, funktioner, parter, verksamheter och sektorer har utvecklat helt nya arbetssätt, inte bara för att klara akuta kriser, utan för att utveckla långsiktigt konkurrenskraftiga lösningar. Teknik är en avgörande möjliggörare för dessa omställningar, men tekniken i sig räcker inte. Trots denna vetskap, finns det forskningsgap avseende organisatoriska och sociala hållbarhetsfaktorer som inverkar på omställningar och förändringsprocesser med behov av ökad empirisk och forskningsbaserad kunskap. Syfte Denna studie avser att bidra till ökad kunskap om hur organisatoriska förutsättningar med fokus på kritiska arbetsprocesser, kan skapas som både möjliggör snabba växlingar och hållbara omställningar. Syftet är att i snabbföränderliga verksamheter undersöka tre centrala faktorer som främjar hållbara omställningar (baserat på tidigare forskning): aktivt ägandeskap, samverkan mellan intressenter och utvecklingsinriktat lärande. Metod Studier har genomförts i organisationer under pågående radikala förändringar och omställningar: en 3- årig longitudinell fallstudie i en grön industriell startup och en omfattande intervjustudie i organisationer under COVID-19 pandemins första faser. Forskningen har genomförts med en interaktiv ansats där de utvalda studierna representerar signifikanta utmaningar på arbetsplatser och organisationer i olika sektorer. Resultat baserar sig på två forskningsprojekt: ”A Startup Firm´s Greenfield Project of Building a New State-of-the-art Factory in Sweden”, finansierat av Vinnova, samt "Förnyelseförmåga och hållbar arbetsmiljö vid snabba svängningar projektet, SpinOff, finansierat av AFA Försäkring. Resultat Kriser och snabba utvecklingsprocesser är en betydelsefull källa för att bygga kunskap för utformningen av arbetssätt som är nödvändiga i dynamiska miljöer. Studien visar att organisatoriska förutsättningar att hantera kritiska arbetsprocesser varierar över tid när organisationer är under stor press. Med stöd av en vidareutvecklad konceptuell modell illustreras relationer mellan olika organisatoriska förutsättningar vid kritiska arbetsprocesser under snabba förändringar. Kombinerade proaktiva, reaktiva och postaktiva arbetssätt behövs för att hantera snabba förändringar på ett hållbart sätt. För att effektivt navigera genom dessa utmanande situationer, behövs strukturerade analyser som integreras i verksamhetsutvecklingen och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta är särskilt aktuellt i de högaktuella omställningarna kring elektrifiering, cirkularitet och digitalisering/AI. Modellen föreslås att användas exempelvis som dialogverktyg i partsgemensamt arbete för samskapande av kunskap och identifiering av hinder och möjliggörare vid snabba omställningar eller förändringar. Därmed bidra till att skapa bättre förutsättningar för hållbart arbete och hållbara organisationer i en allt snabbare förändringstakt