En ökad odling av baljväxter och en minskad köttkonsumtion lyfts i flera internationella och nationella rapporter som en viktig pusselbit i utvecklingen av ett mer hållbart matproduktionssystem. Det finns flera utmaningar att lösa inom odlingen av baljväxter för att kunna möta behovet av och efterfrågan på baljväxter som livsmedel i bland annat Sverige. Några av utmaningarna är låg lönsamhet, ojämna skördar samt brist på infrastruktur för förädlingsanläggningar av råvaran. Den här rapporten är en del i ett EIP-projekt som syftar till att utveckla en förädlingsanläggning för baljväxtråvara från ärt, åkerböna och bruna bönor till kvalitetsmjöl. Ett sådant kan användas i en rad olika livsmedelsprodukter och efterfrågan på baljväxtmjöl spås öka i framtiden. Syftet med den här rapporten är att identifiera utmaningar och möjligheter inom odlingen, hållbarhet och sortval inom primärproduktion av baljväxtråvara för att producera ett kvalitetsmjöl i Sverige. Sett till odlingsarealer av baljväxter i Sverige idag kan ärta, åkerböna och brun böna anses vara de grödor som utgör de mest rimliga råvarorna för produktion av baljväxtmjöl. Odlingsarealerna för ärta och åkerböna är lika till storleken och även med avseende på i vilka regioner i landet, medan brun böna är en nischgröda som odlas i mycket mindre skala och endast på och i regionen kring Öland. Avkastningen ligger på ungefär samma nivå för de tre grödorna. All brun böna som produceras idag går till humankonsumtion, men endast en mycket liten andel av producerad ärta och åkerböna. Frökvaliteten skiljer sig åt mellan grödorna i bland annat fröstorlek, proteinhalt, stärkelsehalt, kostfiber och antinutritionella faktorer (ANF). Åkerböna har högst proteinhalt, ca 30%, medan ärta och brun böna har ca 20%. Bland ANFs i de tre grödorna är det vanligtvis saponiner som utmärker sig för högre halter i ärta, medan det i åkerböna är tanniner. Trädgårdsbönor, till vilka brun böna tillhör, har ofta högre halter av ANF av proteintyp (så som lektiner). De olika grödornas olika frökvalitet, samt om råvaran skalas eller ej, kommer att påverka näringssammansättningen samt halter av ANF i ett baljväxtmjöl. Även sortvalet inom en gröda kan påverka dessa faktorer, det finns till exempel åkerbönssorter som i princip helt saknar tanniner. Det finns också en stor variation i frökvalitet hos växtmaterial från genbanker som har potential att användas inom växtförädlingen. De tre baljväxterna i projektet ställer olika krav på odlingsbetingelserna för att producera god kvalitet och hög skörd. Genom att vara medveten om vilka sjukdomar som är jordburna och vilka växter som uppförökar olika patogener kan växtföljden minska risken för skördebortfall. Klimatförändringar kan förväntas förändra spridning och överlevnad av skadedjur som också kan hinna med fler livscykler. Det blir allt viktigare att förebygga genom sortval och optimera odlingsbetingelserna för att möta efterfrågan med hög skörd av god kvalité.