Samhället och mänskligheten står inför en av de största utmaningar vi har ställts inför någonsin. Klimatet berör oss alla. Aldrig tidigare har vi vetat så mycket om vårt beteende, vår påverkan och konsekvenserna för jordens klimat - samtidigt som vi fortsätter bygga vårt samhälle på ett på många sätt ohållbart vis. Idag står byggsektorn för cirka en femtedel av Sveriges samlade klimatutsläpp (Boverket, 2021). Fossilfritt Sverige bildades på initiativ av regeringen år 2015 inför FN:s klimatmöte i Paris, och lanserade år 2018 ”Färdplanen för bygg- och anläggningssektorn” (”färdplanen”), en av 22 branschspecifika färdplaner - med målsättning om en klimatneutral byggbransch till år 2045 (Fossilfritt Sverige, 2018). Sedan färdplanen lanserades 2018 har utveckling skett inom hållbarhets- och klimatområdet för Bygg- och anläggningssektorn. Exempelvis så har olika initiativ och plattformar startats upp med mål för minskad klimatpåverkan och klimatneutralitet, flertalet projekt med låg klimatpåverkan har genomförts, antal certifierade byggnader ökar, tillgång till betong och stål med lägre klimatpåverkan ökar och lagen om klimatdeklarationer har trätt i kraft. Trots denna utveckling finns det indikationer på att det går för långsamt och risk finns att färdplanens mål missas (Byggindustrin, 2022) (Fosilfritt, 2022) (Klimatpolitiska rådet, 2022). Detta utvecklingsprojekt syftade till att ta fram åtgärder för implementering och innovationer för att uppnå färdplanens mål. Projektets kartläggning, litteraturstudie inklusive enklare utsläppskartläggning förväntades ge en bild om vad som behöver göras framåt för att nå färdplanens mål och ligga till grund för ett förslag till aktiviteter och projekt som kan ligga till grund för en nationell genomförandeplan med en strategi och struktur för färdplanens implementerings- och innovationsarbete. Projektet har genomförts i ett antal arbetspaket med ingående aktiviteter, såsom nulägesanalys, litteraturstudier, utsläppskartläggning, intervjuer och workshops. Nulägesanalys och utsläppskartläggning har bestått att söka information och data i websökningar, litteraturstudier, och i samtal med branschaktörer om vilka genomförda och pågående initiativ och projekt som finns, samt kartlägga och redovisa utsläpp uppdelat på de olika branscherna inom bygg- och anläggningssektorn. Djupintervjuer har gjorts med ett flertal branschaktörer med kunskap, insyn och erfarenhet av klimat- och hållbarhetsarbete i bygg- och anläggningssektorn. I workshops, i projektet, kallade branschdialoger, har likt intervjuerna ställt ett antal frågor till en grupp branschaktörer och diskuterat dessa. I arbetet med gapanalys har bland annat ett framsynsarbete genomförts för att lyfta det som kan påverka och är avgörande för genomförandet av färdplanen. Projektet har samlat tankar och idéer från sektorns och forskarsamhällets både tongivande och engagerade personer. Beroende på vilka personer som har medverkat har detta resulterat det i olika utfall. Det som framkommit från intervjuerna, workshops och dialoger har inte direkt kontrollerats eller förankrats mot fakta och vetenskap, utan det har använts för att ge det underlag som detta projekts arbete vilar på tillsammans med projektets övriga arbete inom nuläges-, önskade- och gapanalyser. I det slutlig syntetiserade arbetet har projektgruppen valt ut det viktigaste, mest relevanta och intressanta ur de olika delaktiviteterna i projektet till åtta förändringsområden. Inom dessa respektive förändringsområde ges förslag till aktiviteter och projekt för färdplanens genomförande och måluppfyllelse. De åtta förändringsområden som projektet rekommenderar att färdplanens arbete framåt är: Flexibel och adaptiv användning samt ökad nyttjandegrad, Digitalisering, Hållbara material, produkter och system, Effektiv resursanvändning och cirkulära flöden, Elektrifiering, Regulatoriska krav och styrning, Hållbar finansiering och prissättning av miljöeffekten samt Energieffektivisering. Alla förslagen vilka var och en, och i kombination, bidrar till att accelerera klimatarbetet och minska klimatpåverkan. Av de resultat och förslag till aktiviteter och projekt till implementeringar och innovationer för färdplanens genomförande kan ett urval av dem återfinnas som uppmaningar i färdplanen. Att iii förslagen uppkommer igen drygt fyra år senare kan ses som ett behov att ytterligare fokusera på färdplanens implementering, då uppmaningarna ännu inte har gett den effekt som efterfrågats, eller inte har omhändertagits tillräckligt. De föreslagna aktiviteterna och projekten i detta arbete behöver vidareutvecklas, paketeras samt hitta finansieringslösningar för det fortsatta arbetet för färdplanens genomförande, så att det skapas ett reellt genomslag i branschen för att nå färdplanens mål. En generell rekommendationen från detta projekt är att skala upp pilot- och demoprojekt samt goda exempel till fullskaleprojekt i högre utsträckning samt att tillgängliggöra och dela resultat och underlag från dessa projekt för att öka transparensen mellan olika initiativ och projekt. De förändringsområde som utmärker sig mest och har i arbetet framhållits som de viktigaste samt anses ha störst påverkan på implementeringen av färdplanen för bygg och anläggningssektorn är: Regulatoriska krav och styrning, Elektrifiering, Flexibel och adaptiv användning samt nyttjandegrad samt Hållbar finansiering och prissättning av miljöeffekten. Projektet har vidare identifierat ett stort behov av sammanhållande och heltäckande klimatdata som är nedbrutna på olika delsektorer och ämnesområden inom bygg- och anläggningssektorn. Projektets rekommendation är därför att påskynda arbetet att kvantitativt beräkna de nationella klimatutsläppen som kan ligga till grund för att göra en nationell väsentlighetsanalys för att ge implementering av färdplanen rätt fokus och prioritering. Dock så visar projektets modulering att och analys är att reduktionen av klimatemissioner från bygg- och anläggningssektorn måste starta omgående. Vidare är utveckling av ett klimatfokuserat upphandlingsförfarande med relevanta och effektiva upphandlingskriterier av största vikt avseende framtida klimatrelaterade funktionskrav på bebyggelse genom hela livscykeln. Slutligen behöver nya affärsmodeller utforskas för att utveckla nya ekonomiska incitament som premierar kvalitet, upcycling, bevarande, återbruk och delande.