Denna rapport innehåller en särskild bedömning avseende energianvändningen för utvinning av kryptovaluta i Sverige, samt dess påverkan på energisystemet. Ny teknik som blockkedjor har uppmärksammats på grund av dess ökade efterfråga på infrastruktur och energianvändning. Blockkedjor erbjuder ett nytt sätt att genomföra och registrera transaktioner. Det kallas kryptovaluta och är en form av digital valuta. Nackdelen är att vissa kryptovalutor för närvarande kräver en avsevärd mängd elektricitet för proofof- work (bevis genom arbete) bearbetning av tillgångsgenerering, ägande och utbyte. Nyligen har kryptovalutan Ethereum ändrat sin konsensusmekanism till proof-of-stake (bevis genom innehav) vilket gör att energianvändningen minskar drastiskt. Rapporten kommer att omfatta infrastruktur för utvinning av kryptovaluta. Ett datacenter för utvinning av kryptovaluta är en anläggning som innehåller grafiska bearbetningsenheter GPU-servrar i skåp eller ASIC-utvinningsriggar på hyllor och utrustning som stödjer utvinningen exempelvis kylutrustning. Konsensusalgoritmerna för proof-of-work, som för närvarande används för Bitcoin och andra blockkedjor, kräver en beräkningsintensiv process som löser ett matematiskt problem. För att bedöma energianvändningen finns några metoder tillgängliga. Inom den korta tidsramen av denna studie förlitar sig RISE på redan tillgängliga rapporter, intervjuer och viss statistik. I det långa loppet bör ett statligt policybaserat krav på rapportering från kryptovalutaoperatörerna säkerställa transparens och kvalitet i bedömningen. Sveriges andel av den globala Bitcoin-energianvändningen ligger på cirka 1 % enligt data från Cambridge University. Nodepole estimerar att kryptovaluta anläggningar i Sverige har ca 200 MW installerad effekt. RISE bedömer att data från Cambridge University och Nodepole är tillförlitligt och energianvändningen för infrastruktur för utvinning av kryptovaluta har varit ungefär oförändrad sedan 2021 fram till slutet av 2022. Nivån på årlig energianvändning i Sverige ligger då mellan 1–1,5 TWh per år och troligtvis närmare 1,5 TWh. På grund av nya skatteregler, höga energipriser, ekonomisk nedgång och kryptovalutors värdesänkning samt att en övergång mot proof-of-stake-metoder pågår, förväntas den årliga energianvändningen gå ner under 1 TWh till år 2025. Bitcoin föddes 2008 när Satoshi Nakamoto publicerade en artikel som kombinerade flera teknologier till ett distribuerat säkert digitalt kontantsystem. Kryptovalutor kan användas för betalningar, investeringar, spekulationer eller som ett finansiellt kapital. Internationell lagstiftning och policyskapande har framgångsrikt tagit itu med miljöpåverkan från kryptovalutor. Den kommande uppdaterade lagstiftningen, EU:s energieffektivitetsdirektiv, kommer sannolikt att kräva att aktörerna rapporterar miljö- och klimatpåverkansinformation. Med en stabil och hög arbetsbelastningsnivå på kryptovalutadatacenter och möjligheten att planera underhållsstopp är denna typ av datacenter lämpliga för integration med både el- och värmenäten. Kryptovalutadatacenter kan användas både för att stabilisera frekvensen i nätet och för att återvinna den stabila överskottsvärmen. Under 2015 lanserade en kryptovaluta kallad Ethereum ett koncept som kallas smarta kontrakt. De kan användas i applikationer för decentraliserade säkra databaser för andra transaktioner än valuta. Web 3.0 är en utveckling av konceptet där individer kan få behålla ägandet av sina egna data. Andra konsensusmekanismer är under utveckling som kan bidra till att minska energianvändningen samtidigt som de adresserar skalbarhet och latensproblem.