Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Laddinfrastruktur och frekvensreglering: en fallstudie
RISE Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och resurser.ORCID-id: 0009-0005-0343-2102
RISE Research Institutes of Sweden, Säkerhet och transport, Mätteknik.ORCID-id: 0000-0002-8600-3725
RISE Research Institutes of Sweden, Säkerhet och transport, Mätteknik.ORCID-id: 0000-0003-3608-5264
RISE Research Institutes of Sweden, Säkerhet och transport, Elektrifiering och pålitlighet.ORCID-id: 0009-0003-9124-0148
Visa övriga samt affilieringar
2023 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

För att elnätet ska fungera måste frekvensen hållas inom snäva gränser och därför handlar Svenska Kraftnät upp olika typer av stödtjänster för frekvensreglering. De senaste åren har kostnaderna för dessa tjänster ökat kraftigt, bland annat till följd av en allt högre andel intermittent elproduktion. Behoven är prognostiserade att öka ytterligare under de kommande åren. Detta har skapat ett ökat intresse för batterier och deras möjligheter att stödja elnätet. Men batterier och tillhörande kraftelektronik är kostsamt. Samtidigt finns en stor och alltjämt växande batterikapacitet i landets elbilar och med hjälp av dubbelriktad laddning, så kallad vehicle-to-grid öppnas nya möjligheter att komma åt denna potential för att på ett mer resurseffektivt sätt balansera elnätet. Projektets övergripande mål har varit att utreda hur standardisering kan användas för att påskynda och öka användandet av elbilar som resurs för flexibilitetstjänster till elnätet. Bland annat har en fallstudie genomförts av Axess Logistics anläggning i Malmö hamn och möjligheterna för att deras långtidsparkerade elbilar ska kunna leverera frekvensreglering till elnätet har studerats. Resultaten visar på att studerade standarder i stort inte utgör ett direkt hinder för användandet av elbilar för frekvensreglering men att förändringar av exempelvis ISO15118 skulle kunna öka möjligheterna att använda elbilar för att leverera frekvensreglering. Till exempel genom införande av krav på mätnoggrannhet på aktiv effekt, förkortning av tillåtna svarstider, krav på lokal frekvensmätning med god noggrannhet. För långtidsparkerade bilar vore det framförallt värdefullt att arbeta fram, och i standard beskriva, en funktion där elbilens BMS kan uppmanas av EVSE att hålla batteriet i ett tillstånd där det kan användas för att snabbt svara på en begäran om i-/urladdning. Detta så att elbilen kan vara förberedd för frekvensreglering även om den för stunden inte aktivt laddar eller matar effekt till elnätet. Detta en åtgärd som skulle kunna ha stor positiv påverkan på möjligheterna för långtidsparkerade elbilar att leverera frekvensreglering. Exemplifierande användarcykler för långtidsparkerade bilar har studerats för FCR-N och FCR-D. Resultaten visar att den förväntade cyklingen skiljer stort mellan dessa olika frekvensregleringstjänster och antyder att valet av frekvensregleringstjänst behöver studeras utifrån både förväntad ekonomi och eventuellt batterislitage. Överslagsräkningar på eventuella intäkter från deltagande i frekvensreglering har genomförts och de preliminära resultaten visar att investering av dyrare laddinfrastruktur som klarar Vehicle-to-Grid skulle kunna återbetalas inom ett år med 2022 års nivåer av ersättning för frekvensreglering. I en framtid där nya elbilar antas ha stöd för Vehicle-to-Grid har potentialen för att använda långtidsparkerade elbilar på logistikanläggningar till frekvensreglering preliminärt bedömts ligga mellan 110 och 165 MW för svenska förhållanden. Detta motsvarar ca 5-8% av den nordiska FCR-marknaden. På sikt kan också långtidsparkerade bilar hos återförsäljare, flygplatser med mera att utgöra en betydande potential.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2023. , s. 37
Serie
RISE Rapport ; 2023:23
Nationell ämneskategori
Energiteknik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:ri:diva-64116ISBN: 978-91-89757-68-4 (digital)OAI: oai:DiVA.org:ri-64116DiVA, id: diva2:1740609
Tillgänglig från: 2023-03-01 Skapad: 2023-03-01 Senast uppdaterad: 2024-05-21Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(2090 kB)855 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2090 kBChecksumma SHA-512
98db54bfa7c59154d4f22ee04b05eda580f739fe257641577aa04e112a8a5c446dcf87ce8c2fba88ca320202ebaf4de707ec6ea766f1ffafe1be2025e6560d3c
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Person

Björnsson, Lars-HenrikEdvall, MariaPersson, MattiasStrandberg, Ted

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Björnsson, Lars-HenrikEdvall, MariaPersson, MattiasStrandberg, Ted
Av organisationen
Energi och resurserMätteknikElektrifiering och pålitlighet
Energiteknik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 855 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 1256 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf