Följande rapport introducerar ett nytt kapacitetsmått för trafik på järnväg. Syftet med det föreslagna måttet är att det skall vara användbart vid förplanering av järnvägstrafik, innan järnvägsföretag och andra sökanden lämnar in sina ansökningar om trafik och kapacitetstilldelningen slutförs. Kapacitetsmåttet utgår från det gängse sättet att presentera en tågplan, den så kallade tidtabellsgrafen, eller i branschen refererad till som bara ”grafen”. För varje spårsträcka som tågläget belägger så utgör kapacitetskonsumtionen ytan som upptas i grafen. Denna yta är summan av varje individuell signalsträckas längd multiplicerat med tiden som tågläget belägger hela spårsträckan. Detta utgör kapacitetskonsumtionen för tågläget. Måttet blir intressant i de tidigare processtegen innan ansökan om kapacitet. Då ansökan ännu inte är genomförd så finns inga sökta avgångs- och ankomsttider, däremot en prognos vad som kommer sökas (t.ex. genom den i TTR angivna händelsen Capacity Needs Announcement). Genom att lägga på ett tidsfönster kan varje prognosticerat tågläge abstraheras att avgå/ankomma inom detta tidsfönster. Kapacitetskonsumtionen är dock konstant, och denna fördelas över tidsfönstret. Genom att för varje tidsögonblick ackumulera den fördelade kapacitetsåtgången fås en kapacitetsanvändningsplan. Denna är en abstraktion av det tänkta framtida schemat (tågplanen) och kräver således inte en konfliktfri tågplan som utgångspunkt. En kapacitetsanvändningsplan kan således realiseras av många olika scheman som realiserar den. Tanken är att kapacitetsanvändningsplanen, om prognosen för framtida trafik är rätt, på ett korrekt sätt lyckats abstraherat den framtida tågplanens konkreta schema. Hänsyn måste tas till de tidsmässiga kostnader som uppstår för att tåglägen har olika hastighet och på enkelspår går i olika riktning. Detta hanteras i analogi med andra industrisektorer med ställtid, vilket också är kapacitetskonsumtion och således ingår i kapacitetsanvändningsplanen. Utöver detta måste hänsyn i kapacitetsanvändnings-planen tas till tid som behövs för att reglera möten och förbigångar på omgivande driftplatser och ger upphov till ytor som inte längre kan nås i ett konkretiserat schema. Då denna kapacitetskonsumtion adderas till den övriga beskrivna kapacitets-konsumtionen har en kapacitetsbudget skapats vars syfte är att klargöra förutsättningarna för vilken trafik som kan bedrivas och som skall kunna realiseras i ett schema (tågplan) efter att ansökan om kapacitet skett. Det i denna rapport beskrivna måttet för kapacitetskonsumtion utgör en brygga mellan de tidigare processtegen i kapacitetstilldelningsprocessen och de senare.
Arbetet i denna rapport har finansierats av Trafikverket under bidrag TRV 2019/41721, TRV2020/100498 och TRV 2021/81090