Det svenska elsystemet står inför en rad utmaningar. En ökande andel intermittent energi ställer ökade krav på balansering i våra nät, dessutom pågår en samhällsomfattande elektrifiering samtidigt som nyetablerade industrier ställer höga krav på tillgängligheten av effekt. Parallellt pågår ett omfattande arbete att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser. Vätgas väntas anta en nyckelroll; främst inom industrin men även inom transportsektorn. Etableringen av en storskalig användning av vätgas öppnar samtidigt upp för att skapa energinyttor i andra delar av samhället, inte minst vad det gäller att stötta upp elnäten genom att erbjuda energilagringskapacitet och flexibilitet. I denna studie har ett framtidsscenario (år 2045) utretts. Det bygger på data från Svenska kraftnät samt på två hypotetiska utvecklingstrender; 1. Vätgas har antagit en dominerade roll inom elektrifieringen av transportsektorn. Vätgastankstationer är lika vanligt förekommande som dagens bränslestationer för vägbundna fordon. 2. Nämnda vätgastankstationer skalar upp vätgaslagringskapaciteten för att parallellt med att tillgodose transportbehovet även skapa nätnytta på transmissionsnätsnivå och därigenom minska behovet av investeringar i nätförstärkningar. Studiens syfte har varit att utreda den tekniska potentialen för ovanstående framtidsscenario, samt att undersöka hur en sådan utveckling av tankstationernas verksamhet skulle kunna komma att påverka priset på vätgas som bränsle. Dessutom har det i studien utretts om den ekonomiska besparing som de uteblivna nätförstärkningarna medför hade varit tillräckliga för att skapa politiska styrmedel i form av ett investeringsstöd riktat till ägare av tankstationerna för att täcka installationskostnaden för de utökade lagren. De nättekniska analyserna har i studien begränsats till att utreda vätgasens potentiella nätnytta vid handelsgränser på stamnätsnivå mellan elområden i Sverige samt vid förbindelser till våra grannländer. Studien har också begränsats till att enbart undersöka nätnyttan vid de handelsgränser som har ett förväntat behov av nätförstärkningar i framtiden. Resultat av studien visar: • Utökade lager vid vätgastankstationer kan skapa ett visst stöd till transmissionsnätet där handelsflödet når gränsen för den maximala handelskapaciteten. Förutsättningen är att det enbart inträffar stundtals och vid tidpunkter utspridda över året. Den totala nätnyttan är således väldigt begränsad. Ett fåtal undantag för detta har noterats där nätnyttan blir mer betydande. I dessa fall krävs dock en betydligt större bränslecellskapacitet vid de tänkta tankstationerna än vad som kan tänks vara standard för en vätgastankstation för att kunna tillhandhålla tillräcklig effekt i nätet. • Den utökade lagringskapaciteten vid tankstationerna har stor påverkan på vätgaspriset. Två parametrar som är av stor betydelse för detta är elpris och 6 (72) CAPEX (investeringskostnad). Ett investeringsstöd på minst 50% behövs för att priset på vätgas ska bli lägre för en tankstation med ett lager på 4 000 kg (utökat lager, även inkluderande en bränslecell på 300 kW), jämfört med ett lager på 100 kg (standard-lager). • Det råder begränsade förutsättningarna för ett betydande investeringsstöd för vätgastankstationer enbart baserat på den nätnytta som vätgastankstationer kan generera på transmissionsnätnivå. Två faktorer som visats ha stor betydelse för resultatet är valet av styrstrategi för hur lagerkapaciteten ska kunna nyttjas av näten samt tillgänglig bränslecellskapacitet vid tankstationerna. • Mer omfattade stödsystem blir möjliga först när fler ”vätgas-nyttor” vägs in. Det sakas dock idag kunskap om hur ett sådant stöd skulle utformas. Utöver ovanstående resultat genomförs en inventering av andra ”nyttor” som tankstationerna skulle kunna bidra med, både mot nätet men andra energimarknader. Sammanfattningsvis kan det konstateras att decentraliserade vätgastankstationer utgör ett intressant inslag i den framtida energimarknaden med flera potentiella användningsområden. Det råder också goda möjligheter för att bygga mer komplexa affärsmodeller/ekonomiska styrmedel då fler nyttor tas i beaktande. Av studien framgår det tydligt att även om nyttan av tankstationernas lager är begränsad på stamnätsnivå är möjligheterna betydligt större på lägre nätnivåer. I dessa sammanhang är det mer troligt att vätgasen kan komma att ta en mer betydande roll.