Denna handbok beskriver relevansen av och tillvägagångssättet att planera och förvalta solcellsparker att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med särskild fokus på jordbruk. Med utgångspunkten i hänsynshierarkin beskrivs hur målet om netto noll eller netto positiv påverkan kan integreras i solcellsprojektens olika faser. Centralt är att placeringar på mark med höga naturvärden ska undvikas. Planeringsfasen för nya solcellsparker behöver ta avstamp i de lokala förutsättningarna avseende befintliga naturvärden, potentialen för jordbruk och sociala och rekreativa värden. Sedan ska solcellsparken utformas så att solelproduktion och biologisk mångfald, jordbruk och/eller andra ekosystemtjänster kan samexistera. Detta kan underlättas genom zonindelningar och val av lämplig solcellsmontering och lämpliga solcellspaneler. Även framtagande av skötselplaner i ett tidigt skede bidrar till en anläggning som har goda förutsättningar att skapa multifunktionella värden. Anläggningsfasen ska utföras så att minimal påverkan sker på naturen och marken, till exempel genom att undvika vissa årstider, att hålla skyddsavstånd och undvika markpackning. Driftfasen handlar om rätt skötsel, så att den önskade biologiska mångfalden kan frodas och/eller att jordbruket är produktivt och att de olika aktiviteter kan hanteras effektivt sida vid sida. För att inspirera och ge konkret guidning innehåller handboken åtgärdsbibliotek för ekovoltaiska system (d.v.s. kombinationer av ökad biologisk mångfald och reglerande, kulturella och/eller stödjande ekosystemtjänster med solcellsinstallationer) och agrivoltaiska system. Solcellstekniska lösningar och deras påverkan på förutsättningar för framförallt jordbruk, men även biologisk mångfald, beskrivs också i mer detalj i handboken.