Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Internationell forskning och finansiering för elflyg: Omvärldssanalys
RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.ORCID iD: 0000-0002-9426-6525
RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.ORCID iD: 0000-0001-8029-4528
RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.ORCID iD: 0000-0002-1715-3789
RISE Research Institutes of Sweden, Digital Systems, Mobility and Systems.ORCID iD: 0000-0001-7674-4370
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

De stora utvecklingsströmmarna inom flyg och luftfarten framgent visar på en fortsatt hållbar utveckling där alternativa drivmedel idag är i ett relativt tidigt stadie, men kommer att fortsätta växa. Elektrifieringen av flyget blir en viktig del i den hållbara omställningen och kommer på en längre tidshorisont, bortom 10 år, sannolikt vara en viktig del av inrikesflyget i Sverige. Denna sammanställning ger en överblick över satsningar från forskningsfinansiärer, pågående och avslutade forsknings- och utvecklingsprojekt, samt framåtblickande forskningsagendor, strategier och färdplaner. Rapportens fokus ligger på EU, samt nationella satsningar i Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA. Beteckningen elflyg har inom ramen för detta uppdrag definierats som antingen (i) elmotordrivet flyg med batterier som primär energibärare, eller (ii) elmotordrivet flyg med vätgas och bränsleceller som primär energibärare. Vad gäller satsningar från forskningsfinansiärer ser vi tydliga skillnader mellan länderna/områdena kring deras upplägg och hur de adresserar elflygsområdet. Genomgången och analysen som i detta arbete gjorts av europeiska och nationella forskningsprogram för EU, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA visar på flera forskningsinitiativ riktade mot just elektrifiering av luftfart, särskilt inom EU, Storbritannien, Tyskland och USA. Utöver elflygsatsningar finns många satsningar på hållbar luftfart, där elflyg kan ses som en delmängd men där exempelvis hållbara flygbränslen, vätgasförbränning, hybridlösningar, samt andra operationella och ekonomiska åtgärder också är väsentliga inriktningar. I de forskningsagendor, strategier och färdplaner som identifierats inom ramen för uppdraget nämns elflyg på samma sätt oftast som en alternativ lösning för flygets omställning till ökad hållbarhet. Det inkluderas ofta under mer generella rubriker för innovativa, revolutionerande luftfarkoster och disruptiva teknologier, eller klumpas ihop under elektrifiering. I ett försök att syntetisera och tydliggöra framtida behov inom specifika forskningsdomäner för elflyg har vi därför kategoriserat uttryckta forskningsbehov från agendor, strategier och färdplaner. Dessa kategorier beskrivs tydligare i rapporten under rubrik 5 Utpekade framtida forskning- och utvecklingsbehov för elflyg. Vidare, genom att analysera antalet referenser till respektive kategori har vi på detta sätt erhållit ett viktat fokus för varje forskningsdomän (vilket dock inte behöver betyda att framtida forskningsanslag motsvarar dessa viktningar, men bör åtminstone säga något om förväntad tonvikt för respektive domän i framtida forskning). Om dessa viktningar representerar framtida satsningar inom forskningen i dessa regioner kommer följande områden stå i fokus: - Farkostutveckling (exempelvis nya designkoncept och flygplanskonfigurationer, lättviktsmaterial, elektriska drivlinor, kraftfulla och effektiva komponenter) - Infrastruktur (exempelvis standardiserad, tillförlitlig och säker infrastruktur för såväl laddning av batterielektriska flygplan som tillförsel av vätgas, lokal energiproduktion och lagring) - Vätgas/bränslecellsteknik (exempelvis lagring, distribution och användning av kryogen vätgas (LH2) ombord, lätta och isolerade vätgastankar, och övervakningssystem) - Batteriteknik (exempelvis ökad energi- och effekttäthet/densitet, nya kraftfullare batteritekniker och kemi, samt standardisering av batterimoduler för flyg) Det är stora likheter mellan de satsningar som redan gjorts och fokus i de färdplaner och forskningsagendor som publicerats. Detta visar att störst fokus fortsatt ligger på farkost och teknik, men mindre på möjliggörare för implementering av elektrisk luftfart. Det är naturligt att kapitalintensiv teknik med långa utvecklingscykler behöver stöd längre in i omställningsprocessen, men det är samtidigt viktigt att hinder och trösklar för denna omställning inte kvarstår när tekniken är redo för marknadsintroduktion. Det finns en hel del regionala skillnader, dels hur forskningsprogrammen är inriktade, dels vad gäller tillgängligheten av programbeskrivningar. Med reservation för att all typ av forskningsfinansiering inte inkluderas i denna analys då information kan varit mindre tillgänglig, återfinns ändå skillnader i inriktning på dessa. Storbritannien har flera program riktade mot elektrifiering (och automation) inom flygsektorn, även på högre spannet i TRL-skalan. Frankrike har däremot sin forskningsfinansiering inbäddat i generiska forskningsprogram, och där exempelvis inriktning på materialforskning för lätta farkoster. I Tyskland drivs ett stort luftfartsforskningsprogram av DLR, men inte dedikerat till just elflyg, och med en stor del av spannet på TRL-skalan i fokus. Inom Horizon Europe visar en analys av de utlysningar som fortfarande är öppna riktat mot området, att dessa till stor del är så kallade Research and Innovation Actions (RIA) och därmed högre upp på TRL-skalan. För en mer detaljerad förståelse av befintliga satsningar har vi inom detta arbete dessutom identifierat ett 60-tal större projekt inom elflyg som bedrivits under den senaste 5-årsperioden med en total projektomslutning på närmare 260 miljoner Euro.

Place, publisher, year, edition, pages
2022.
Series
RISE Rapport ; 2022:74
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ri:diva-59205ISBN: 978-91-89711-14-3 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:ri-59205DiVA, id: diva2:1658970
Available from: 2022-05-18 Created: 2022-05-18 Last updated: 2023-06-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4968 kB)326 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4968 kBChecksum SHA-512
54a00a51a1e89700e509c2fa222c70180f7113e1f8a6abdab0a2a5542c8460d4b8f100b484112daf32c4ed53935249e3dd9d50c042e134502b0961e0a4705d8c
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records

Sager, AnnaAlfredsson, HampusEsbjörnsson, MattiasHolmberg, Per-Erik

Search in DiVA

By author/editor
Sager, AnnaAlfredsson, HampusEsbjörnsson, MattiasHolmberg, Per-Erik
By organisation
Mobility and Systems
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 327 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1889 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf