Kapacitet på järnvägens infrastruktur tilldelas en gång per år till olika aktörer på järnvägen som har behov av järnvägskapacitet. Detta inkluderar järnvägsbolag såsom kommersiella person- och godstågsoperatörer, regionala kollektivtrafikmyndigheter, större bolag med transportbehov samt underhållsentreprenörer. Dessa har alla olika behov och värdesätter olika egenskaper för sina transporter, vissa har behov av långsiktigt stabil kapacitetstilldelning, andra har behov av större dynamik. Svensk järnvägslag ställer krav (kommande ur EU:s direktiv på området) att det finns reservkapacitet reserverat i den årliga tågplanen, som beskriver hur infrastrukturen skall användas. Reservkapacitet är kapacitet som medvetet och på goda grunder undanhållits i den årliga kapacitetstilldelningsprocessen då det finns behov av attraktiv kapacitet under innevarande tågplan. Reservkapacitet är således inte att likställa med restkapacitet vilket är den kapacitet som blir över efter att tågplanen är fastställd. Det är dock i dagsläget oklart hur reservkapacitet skall representeras i tågplaneprocessen, storleksmässigt avgöras och tidsmässigt placeras och planeras. Projektet RIT, Reservkapacitet i tilldelningsprocessen, söker svar på dessa frågor. Projektet RIT är också involverat i det av RNE (Rail Net Europe) initierade projektet TTR, Redesign of the international timetabling project (tidigare Timetable review) då det förslag till ändrad tilldelning av kapacitet som tagits fram i TTR innehåller avsevärt större krav på reservering av kapacitet i termer av en Capacity Portfolio, Capacity bands med reservering av kapacitet för upp till 3 års rullande planering (Rolling Planning) samt begreppet Safeguarding dvs att kapaciteten är reserverad och utlovad till aktör men inte nödvändigtvis detaljerat schemalagd. Samtliga dessa begrepp kräver förmåga att värdera nyttan av att reservera samt praktiskt hur reserveringen av kapacitet kan göras och slutligen realiseras som tågläge och operativt genomföras som en tågtransport eller underhållsarbete. Föreliggande statusrapport i projektet RIT beskriver inte ett färdigt resultat utan fokuseras på i huvudsak behovsanalys, formalisering av problemet, angreppssätt och tänkt modell.