I dag finns tekniska belysningsstandarder som inkluderar parameterar så som ljusstyrka, jämnhet och luminans. Det som saknas är krav som grundar sig på människors upplevelser av belysning och ljusmiljöer. Att få med den upplevelsebaserade dimensionen skulle betyda ett helhetstänk som förmodligen skulle gynna både ljuskomforten och än mer energieffektiva ljusmiljöer och produkter. Att beskriva upplevda belysningsparametrar har hittills visat sig inte vara helt enkelt, och här saknas både kunskap och en gemensam begreppsvärld inom branschen; något som hämmar fastighetsägare att ställa lämpliga krav vid en upphandling liksom belysningstillverkare att utveckla produkter för nya marknader och tillämpningar. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att utveckla och tillämpa sensoriska metoder på belysning. Till skillnad från tidigare metoder möjliggör sensoriska metoder objektiva bedömningar av upplevda belysningsparametrar. Syftet med försöken som redovisas i denna delrapport är att vidareutveckla och testa metoden ytterligare. Detta görs genom att nya armaturer testas liksom att försök utförs i en ny verklig kontext (kontorsmiljö). Försöken bygger vidare på resultat från tidigare försök som har rapporterats om i (Boork et al, 2017).

En analytisk panel bestående av åtta personer, som uppfyllde särskilda urvalskriterier, har tidigare rekryterats och dessa personer tränades nu för detta specifika delprojekt för att bedöma belysningsprodukter i ett multisensoriskt laboratorium på RISE Research Institutes of Sweden i Borås. Metodutvecklingen fokuserade särskilt på en effektiv träningsprocedur, hantering av ögats adaption, samt bedömning av färg och skuggningar. Förutom laboratorieförsök undersöktes möjligheten att genomföra analytiska bedömningar i en verklig kontext med samma försöksuppställning och panel.

Resultaten visade att det är möjligt att använda sensorisk metodik för att genomföra objektiva belysningsbedömningar även för de testade belysningsprodukterna, dvs mindre LED-spotlights. Signifikanta skillnader identifierades mellan de olika armaturerna och som i tidigare försök spelade färgtemperaturen en stor roll för flera av de bedömda egenskaperna; inte minst förstås för ljuskällans gulhet och för läsbarhet (textkontrasten). Liksom i tidigare försök fanns det samband mellan de fysikaliska mätningarna och sensoriska bedömningarna, men inte för alla egenskaper, vilket visar att fysikaliska och sensoriska mätningar ger kompletterande information om belysning.  Vidare visade bedömningsförsök i en verklig kontext att likvärdiga resultat uppnåddes som i laboratoriet, om ändock något spretigare och inte heller lika entydiga i jämförelse med verklig kontext i tidigare försök.

Den genererade kunskapen väntas på sikt bidra till utveckling av verktyg som stödjer kommunikationen mellan olika professioner inom ljusdesign och planering och på så vis främja mer önskvärda och energieffektiva ljusmiljöer.