Göteborg står inför en byggtid av många stora infrastrukturprojekt de närmaste 10–15 åren (västsvenska paketet), under samma period planeras många stadsutvecklingsprojekt planeras. Framkomligheten för näringslivets transporter kommer att vara en utmaning under denna period. Detta arbete är en fortsättning och komplement till flera tidigare utredningar och förstudier avseende godstrafik, data och ITS.Brist på tillräckligt bra godstrafikdata har identifierats i tidigare utredningar både regionalt samt också nationellt och internationellt. I detta arbete görs ett försök till att ta fram konkreta lösningar till en förbättrad metodik att samla in och analysera samt tillgängliggöra godstrafikdata. Behovet av en bättre bild över basflöden (långväga transporter, transit, citydistribution, bygg- och anläggningstransporter mm) och automatiserad kontinuerlig uppföljning över tid så att utvecklingen och effekterna av olika åtgärder och trafikstörningar/omläggningar går att följa har identifierats. Utöver det finns ett behov av att få bättre underlag för att kunna styra tillkommande transporter så som bygg- och anläggning mm i tid och rum samt bättre underlag för analyser och modeller så att effekter av planerade förändringar kan simuleras i förväg.Arbetssättet har varit iterativt och i mycket nära samverkan med ansvariga personer i berörda linjeorganisationer i syfte att kartlägga och samla ihop kunskap och erfarenheter samt att gemensamt kunna hitta bra lösningar. För att förslagen ska bli livskraftiga har det också setts som ett bra arbetssätt att redan i förstudiestadiet involvera berörda personer som troligen också kommer att ansvara för implementering och förvaltning så småningom. I förstudien ingick dels framtagning av förbättrad metodik, förslag till ny teknik och metodik för analys och uppföljning. I förstudien har nuläge avseende godstrafikdata kartlagts dels i väst men också till viss del i andra städer och nationellt, kartläggning av teknikstöd samt förslag till förbättringar. En praktisk pilot avseende data från Fleet Management System har genomförts och utvärderats under projektets gång med mycket gott resultat.I huvudsak föreslås tre nya indata källor: 1. Klassificerade data från Trängselportaler (fordonstyp och fordonsslag, tid, riktning, ägare och portal mm) 2. Data från nya sensorer som placeras främst på kommunalt vägnät och som kan klassificera fordon (tid, riktning, körfält, fordonsklass) 3. Tjänst med data från Fleet Management system – som kan ge svar på körvägar, resmönster mm 

För punkt 1 och 2 föreslås de datakällorna att tas in på liknande sätt som stadens andra datakällor i en gemensam databas), där all data lagras och den sedan kan analyseras med hjälp av ett analysverktyg. För att få full effekt av förbättrade godstrafikdata är det viktigt att den kvalitetssäkras samt tillgängliggörs för de som har behov av den i sina trafikanalyser. Det är också viktigt att avsätta interna resurser som har möjlighet att arbeta med att implementera, kvalitetssäkra och utveckla denna typ av tjänster. För klassificerade data från trängselportaler pågår implementering likaså gäller inköp, installation och implementering av nya sensorer på kommunalt vägnät.Piloten med data från Fleet Management system föll mycket väl ut. Mycket ny kunskap skulle kunna erhållas med den typen av tjänst. Nästa naturliga steg skulle vara ett beslut om inköp och upphandling av en sådan tjänst baserad på Fleet Management data vara.Utöver dessa förslag skulle det också vara intressant att ha en pilot som testar kombinationen, kamerateknik och andra sensorer samt slagning mot fordonsregister. Ett område som skulle vara intressant för en sån pilot är innanför Vallgraven där det finns ett identifierat behov av före- och eftermätningar vid utökad reglering av tung trafik.Genom att gå vidare med föreslagna åtgärder ovan skulle kunskapsunderlaget av godstrafiken och näringslivets transporter på in- och kringfartsleder väsentligt förbättras och det skulle ge en bra bas för att följa utveckling, bedöma effekter och föreslå åtgärder för att minska effekterna av trafikstörande infrastrukturprojekt på de utpekade vägnäten samt till och från viktiga mål- och startområden i staden.De olika förslagen ger var för sig viktiga pusselbitar som tillsammans skulle göra stor skillnad mot idag, givetvis ger de också var och en betydande bidrag till bättre kunskap.För att få bästa effekt av föreslagna åtgärder bedöms resursförstärkning inom godsområdet vara önskvärt både avseende kapacitet för analys samt för att driva utvecklingsprojekt i linjeorganisationen.