Syftet med litteraturgranskningen var att kartlägga; kunskapsläget kring socialsekreterares arbetsmiljö i allmänhet, samt identifiera interventioner och aktiviteter för att stärka socialsekreterares möjlighet att i trygghet utöva sitt uppdrag korrekt utan påverkan i synnerhet. Via de svenska databaserna Swepub och GU supersök identifierades 15 publikationer, varav 5 inkluderades i analysen. För engelskspråkiga publikationer gjordes sökningar i Scopus, där 69 lästes i sin fulltext. Efter genomläsning inkluderas 44 stycken. Av de inkluderade publikationerna dominerade kvantitativa studier baserade på enkätdata. Förhållandevis få studier redogjorde för någon form av insats för att stärka tryggheten. Teoretiska referensramar som användes bland publikationerna var teorin om Exit- Voice och krav- och resursmodellen relaterat till olika hälsoutfall där samband mellan arbetsförhållanden och tankar på att sluta, arbetstillfredsställelse, utmattning samt upplevelsen av förändring av ens egna medkänsla med klienter kunde fastslås. De vetenskapliga artiklarna beskriver problem och faktorer som påverkar tryggheten i professionen på olika systemnivåer. Dels finns resultat på individuell medarbetarnivå, på arbetsgrupp- och yrkesprofessionsnivå, i relation till andra myndigheter samt på övergripande samhällsnivå som relaterar både till påverkan, hantering och konsekvenser för tryggheten i yrkesprofessionen. De krav som uppstår kan påverka i en nedåtgående spiral men det finns också stöd och resurser som kan stärka tryggheten för att balansera krav och grundläggande förutsättningar i yrket. Det traditionella arbetsmiljöarbetet kan behöva kompletteras med proaktivt arbete för att stärka förmågan att hantera oförutsedda händelser. Här tycks öppenhet i organisationen och professionsstärkande åtgärder vara viktigt både för individens, professionsteamets och organisationens hållbarhet.