Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Surgörning av flytgödsel som åtgärd för minskade utsläpp av ammoniak och växthusgaser i Sverige
RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.ORCID-id: 0000-0003-2313-7512
RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Jordbruk och livsmedel.ORCID-id: 0009-0007-7475-2327
RISE Research Institutes of Sweden, Bioekonomi och hälsa, Bioraffinaderi och energi.ORCID-id: 0000-0001-9337-6119
2022 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

·   Om Sverige ska uppnå takdirektivets utsläppsmål för ammoniak till 2030, minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och samtidigt, enligt den nationella livsmedelsstrategin, öka vår självförsörjningsgrad genom ökad livsmedelsproduktion krävs snabb handling och en seriös åtgärdsplan för de kommande åren.

·   Surgörning är bevisat som en effektiv åtgärd för att minska utsläpp av ammoniak och metan från stallgödsel. Tekniken har främst använts i Danmark och mycket erfarenhet kan hämtas därifrån.

·   Surgörning skulle kunna implementeras i Sverige för att minska utsläpp av ammoniak och metan från stallgödselhanteringen och därmed minska miljöpåverkan från animalieproduktionen. 

·   I denna rapport redogörs för följande tekniker: surgörning i stall, surgörning innan lagring (tekniken ännu inte utvecklad) och surgörning innan spridning. Den sistnämnda kan ske antingen i lagringstanken strax innan spridning eller i fält vid själva spridningen men bägge varianter har liknande effekt på utsläppen.

·   För befintlig surgörningsteknik (surgörning i stall eller innan spridning) finns inga tekniska hinder för implementering, bara ekonomiska hinder. Surgörning blir en kostnad för lantbrukare eftersom värdet av det besparade kväve täcker inte kostnader. Det har funnits ett försök att etablera försäljning av surgörningsteknik hos en maskinstation i Skåne där erfarenhet om eventuella hinder till implementering av surgörningsteknik i Sverige kan hämtas.

·   Av befintlig surgörningsteknik skulle den som implementeras i stallet ge störst utsläppsminskning av både ammoniak och metan, men denna teknik kan kräva ombyggnad av befintliga stallar varvid tekniken förmodligen lämpar sig bättre vid nybyggnation. 

·   Surgörning innan lagring skulle vara lättare att implementera vid befintliga stallar i Sverige, men tekniken behöver utvecklas och valideras eftersom den inte finns kommersiellt tillgänglig i dagsläget.

·   Surgörning av flytgödsel innan/vid spridning skulle kunna implementeras på bred front i Sverige men det minskar bara utsläpp av ammoniak och inte metan. Om maskinstationer investerade i tekniken kunde även mindre gårdar utnyttja surgörning.

·   Surgörning av stallgödsel sparar kväve som annars i konventionell produktion ersätts med mineralkväve från inköpt handelsgödsel. Minskad användning av mineralkväve minskar utsläppen av växthusgaser ytterligare men denna utsläppsminskning ingår inte i beräkningarna som presenteras i denna rapport. 

·   Sparat kväve kan ha ännu större betydelse i ekologisk odling eftersom det är svårt att ersätta förlorat kväve med gödselmedel tillåtna i ekologisk produktion. Vid surgörning används dock svavelsyra som inte är tillåtet i ekologisk odling. 

·   Forskning krävs för att utvärdera tillämpning av surgörningsteknik under svenska förhållanden och för att utveckla tekniken för surgörning innan lagring som lättare kan anpassas till befintliga stallar. Det är viktig att forskningsresultaten kan användas som grund för att inkludera surgörningspåverkan i vår nationella klimat- och luftinventering. 

·   Främjandet av teknik som minskar utsläpp av ammoniak och metan från stallgödsel, som till exempel surgörning, bör vara en given del av en åtgärdsplan för Sverige att kunna uppnå takdirektivets utsläppsmål till år 2030 och vårt långsiktiga klimatmål om nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045 samtidigt som vi ökar vår självförsörjningsgrad av livsmedel. 

·   Politiska styrmedel är nödvändiga för att genomföra implementering av tillräckligt många åtgärder inom svenska jordbruket så att både miljömål och andra samhällsmål kan nås. Implementering av miljöteknik på bred front skulle utföra en samhällstjänst men då det ofta innebär en kostnadsökning för lantbrukarna så bör de få ersättning för merkostnader. Därför bör de politiska styrmedlen vara en blandning av ekonomiska incitament och strängare regelverk.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala, 2022. , s. 49
Serie
RISE Rapport ; 2022:75
Nyckelord [sv]
svavelsyra, stallgödsel
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap Jordbruksvetenskap Samhällsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:ri:diva-59281ISBN: 978-91-89711-15-0 (digital)OAI: oai:DiVA.org:ri-59281DiVA, id: diva2:1659623
Forskningsfinansiär
NaturvårdsverketTillgänglig från: 2022-05-20 Skapad: 2022-05-20 Senast uppdaterad: 2024-05-20Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Rapport(1431 kB)331 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT02.pdfFilstorlek 1431 kBChecksumma SHA-512
386320800106a98769767508f6c8c09f2b81aa6d7fb68f6cc28e6a0aef0e17839ac30e67cc166729c6e9b665391c175315a7145c39f86f0cebb4e25d9b28813f
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Person

Sindhöj, ErikMjöfors, KristinaBaky, Andras

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Sindhöj, ErikMjöfors, KristinaBaky, Andras
Av organisationen
Jordbruk och livsmedelBioraffinaderi och energi
MiljövetenskapJordbruksvetenskapSamhällsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 333 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 1297 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf