Inom projektet hade man som avsikt att utreda tre principiella frågeställningar: 1. Går det att gjuta glas direkt i sandform tillverkade med additiv tillverkning? Här har vi visat att det går alldeles utmärkt att gjuta glas i 3D-skrivna sandformar. Viss sprickbildning har uppkommit i formarna vilket är intressant att arbeta vidare med. 2. Går det att med ytbeläggningar eller aktiva ytor åstadkomma jämnare ytor på glasobjekten, gjutna i sand- respektive gjutjärnsformar, för att minska behovet av manuell efterbehandling? I projektet har man visat att användandet av så kallade blacker minskar behovet av efterarbete. Att arbeta vidare med att optimera blackernas formulering och applikationsmetod ses som mycket intressanta områden för ett fortsättningsprojekt. 3. Går det att med aktivator i formen stärka glasytan? Ett första försök att stärka glasytan genom applicering av en aktivator gjordes med en egenblandat slurry innehållande litiumkarbonat. Denna integrerades dock i glasytan som ett vitt skikt. Djupare studier är nödvändiga för att utreda möjligheterna att få fram en aktivator som stärker glasytan utan att påverka transparensen. I helhet ses resultaten från projektet som mycket intressanta för vidare studier och projektgruppen har för avsikt att hitta finansieringsmöjligheter för ett större utvecklingsprojekt under våren 2018.