Restspänningar uppkommer vid alla tillverkningsmetoder. Under stelning och svalning av gjutgodset byggs spänningar upp av i huvudsak två tre orsaker. Termiska graidienter, ett resultat av inhomogen stenings och svalning, skapar spänningar på grund av ”intern” hindrad kontraktion. Det vill säga gjutgodset kan inte kympa fritt. Graden av ”extern” hindrad kontraktion, externa randvillkor i termer av kontakt med formmaterialet, är ytterligare ett skäl till att restspänningar bildas. Vidare styrs materialets konstitutiva egenskaper hur spänningar och töjninga utvecklas. Det finns en rad materialmodeller att välja mellan, elastisk, plastisk samt viskoplastisk. Litteraturen säger att en viskoplastisk materialmodell bör användas. Det som talar mot detta är avsaknaden av materialdata. För att kunna modellera den termiska historen korrekt är det viktigt att ha kontroll över värmetransporten mellan gjutgods och formmaterial. Olika ekvationer för värmeövergångstalet presenteras. Alla bygger att en spalt bildas mellan gjutgods och formmaterial och att värmetransporten i huvudsak sker genom konduktion genom den gas som befinner sig i spalten. För att kunna genomföra detta krävs en fullt kopplad termomekanisk beräkning. Både mekansika och termofysikaliska material hämtade från litteraturen presenteras.