I området Mälarporten har en storskalig förändring påbörjats. Området har tidigare bestått av gamla, till viss del nedlagda industrier, och kommer till stor del ersättas med bostäder, men också i viss mån kontor. Energi- och effektbehovet i området kommer att förändras mot tidigare vilket innebär att även fjärrvärmesystemet behöver förnyas. Vidare är det troligt att fjärrvärmenätet kommer arbeta med lägre temperaturer då nya fastigheter är av lågenergityp.

Uppdraget i denna studie är att komplettera Mälarenergis arbete kring det kommande fjärrvärmenätet i området Mälarporten, Västerås med en kort utredning av termiska lager. Studien syftar till att öka kunskapen kring termiska lagers funktion i fjärrvärmenät inför ombyggnationen av fjärrvärmenätet i Mälarporten. Övergripande belyses teknik, viktiga parametrar och nuläget.

Det finns flera tillämpningar på termiska lager i fjärrvärmesystem. Dels för att utjämna dygnsvariationerna i lasten i nätet, men också variationen över säsong. Vidare finns potential att använda ett termiskt lager i områden där det inte är möjligt med höga termiska effektuttag.

De flesta installerade lagren idag är av typen sensibla lager men utvecklingen av latenta och termokemiska lager går fort. De latenta lagren är mer tillämpbara än de termokemiska som mestadels befinner sig på forskningsstadiet. Ett exempel på latent lager är snö vilket tillämpas idag i Sundsvall för fjärrkyla. En positiv bieffekt är att ett sådant lager kan underlätta rening av smältvattnet i en stad.

Både KTH och Chalmers bedriver forskning för att utveckla latenta lagers tillämpningar i fjärrvärme/fjärrkylasystem. Det borde också vara intressant för Mälarenergi att titta närmare på SaltX installation i Berlin samt borrhålslagret i Linköping och befintliga groplager i Malung och Danmark.