Projektets syfte är att bidra till en mer rättvisande bild av de direkta utsläppen från fossilt innehåll i avfall som eldas i avfallsenergianläggningar. Detta genom att vidareutveckla modellen från det tidigare projektet Modellering av referensvärde pMC i avfall som går till energiåtervinning (förbränning). Målen i projektet har varit att: 1. Tydligare definiera de avfallstyper som ingår i de underkategorier som används i befintlig modell 2. Fastställa hur stora andelar av underkategorierna som eldas i de 15 största avfallsenergianläggningarna som ingår i EU:s handelssystem för CO2 (ETS, eg. de anläggningar som enligt ETS har utsläpp på minst 50 000 ton CO2 under 2019) samt för tre anläggningar som ligger relativt nära brytpunkten 50 000 ton CO2. 3. Fastställa hur stora variationer det finns inom olika underkategorier mellan anläggningarna samt mellan åren (2017–2019). Undersöka skillnader i referensvärde för 100 procent biogent avfall beroende på variationerna över tid och mellan anläggningarna. 4. Ta fram uppdaterade fördelningar mellan biogent/fossilt på olika avfallskategorier samt undersökt hur stor inverkan dessa har på referensvärdet. 5. Uppdatera modellen enligt slutsatserna från målen 1–4 ovan. Utifrån resultatet från ovanstående genomförandemål rekommenderar projektet att ett nationellt referensvärde (pMCref) används vid beräkning av fossila koldioxidutsläpp från svenska avfallsenergianläggningar. Projektet rekommenderar också att anläggningar som eldar huvudsakligen olika blandade avfallsströmmar (som exempelvis hushållsavfall, RDF mm) ligger till grund för den nationella schablonen. Av denna anledning har projektet exkluderat en anläggning eftersom den i huvudsak eldar träavfall och därmed kraftigt skiljer sig ifrån övriga 12 anläggningar vad gäller mottaget avfall. Det nationella referensvärdet för 2020 respektive 2021 hamnar baserat på ovanstående rekommendation på 107,2 respektive 107,0. Eftersom det redan är överenskommet ett referensvärde för 2020 rekommenderas att det nya referensvärdet används från 2021. Ett möjligt undantag från användning av ett nationellt referensvärde är anläggningar som huvudsakligen eldar träavfall eller exempelvis en blandning av träavfall och gummi. För det förstnämnda fallet skulle då en kombination av den nationella schablonen och en för träavfall bli aktuell. Över de tre åren data samlades in utgjorde Träavfall och träfraktionen i Stödbränsle totalt sett omkring 3 procent av totalt förbrända mängder. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket och Avfall Sverige.