Gjuteribranschen och verkstadsindustrin har idag problem med bildning av damm och rök i olika produktionsavsnitt. Under de senaste åren har det förts en allt intensivare diskussion kring faran med att andas in små partiklar. Det handlar dels om risk för silikos om dammet innehåller kvarts, dels ökad risk för hjärt-kärlsjukdom oberoende av vad partiklarna består av. Det finns många anledningar till att minska antalet små partiklar i luften på våra arbetsplatser och det finns idag olika sätt att minska spridning av partiklar, inkapsling av dammande processer och ökad ventilation hör till vanliga åtgärder. Två gjuterier provar nu för första gången i branschen en teknik med upphängda filterenheter med flimmerhårsfilter. Under 2012 och 2013 installerades filterenheter som hängs upp i taket i lokalen och som med hjälp av en fläkt och tar in luft nära taket, renar den med flimmerhårsfilter och riktar utströmningen av renad luft ned mot golvet. Det är angeläget att utvärdera reningseffekten och bedöma andra effekter som följer med en installation av cirkulationsreningsutrustning. Det är också önskvärt med en oberoende branschgemensam utvärdering av tekniken för att kunna ge rekommendationer om rening av luft. Svenska Gjuteriföreningen har finansierat undersökningen att utvärdera effekten av cirkulationsrening via Forskningsgrupp Stål. Deltagande företag har bidragit med provinstallation och eget arbete. Mätning av damm och partiklar personburet och stationärt skedde före och efter installation av cirkulationsreningsutrustningen på smältverket G2 på Volvo Powertrain AB Skövde 26 mars 2013 och 2 april 2014. Mätningarna skedde under ett förmiddagsskift med jämförbara yttre förhållanden och produktionsförhållanden. Resultatet av mätningarna visar på nivåer av damm under 20% av nivågränsvärdet, det påvisar inga skillnader mellan provtagningstillfällena men däremot liknande exponeringsmönster mellan provtagningsplatserna för de stationära mätningarna. Mätning av partiklar med A-Trak, P-Trak och DustTrak visar på variation över tid och registrerar händelser under arbetsdagen då exponeringen ökar eller minskar. Efter installation av cirkulationsreningsutrustning kan inget tydligt mönster med minskad exponering utläsas utan exponeringen varierar beroende på stationär plats, vad som mäts (ytarea eller mängd partiklar) och speglar händelser vid de olika platserna. Den utvärdering av cirkulationsreningstekniken som genomförts ger inte tillräckligt underlag för att kunna verifiera någon betydande påverkan på förekomsten av små partiklar i den miljön som utvärderingen skedde i. Det finns både negativ och positiv påverkan på energianvändningen vid användning av cirkulationsreningsteknik. Varje anläggning måste behandlas efter de specifika förutsättningar som råder. Reducering av en befintlig partikelnivå i lokalen leder till ökad energianvändning på grund av driften av aggregaten. Dock kan det vissa fall leda till att luftrenarna möjliggör att ursprungligt ventilationssystem kan optimeras och att den totala energianvändningen för systemet kan sänkas. Reducerat behov av ventilation genom att partiklar avskiljs i filtren ger därmed möjlighet till minskad energianvändning, men detta måste ske genom parallell utvärdering av partikelnivåerna i lokalen.