Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mer och bättre vall till mjölkproduktion och återväxtvall till biogas
SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.ORCID-id: 0009-0006-2669-2959
SLU Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
RISE., SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.ORCID-id: 0009-0005-2811-6069
Vise andre og tillknytning
2012 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)Alternativ tittel
High quality silage for dairy production and the regrowth for biogas (engelsk)
Abstract [sv]

Behovet av högkvalitativ vall kan förväntas öka i takt med ett större intresse för att användanärproducerat foder i svensk mjölkproduktion. Högkvalitativ vall, framför allt från tidigtskördad förstaskördsvall, kan minska behovet av kraftfoder, och därmed tillhörandemiljöproblem. Stora mängder återväxt-vall skulle då bli över, vilket skulle leda till både dåligekonomi och resurshushållning. Problemet kan därför sammanfattas som att det antingen blirsvårt att uppnå tillräcklig foderkvalitet (om alla delskördar ska användas till foder), eller såblir det dålig hushållning med vallen (om bara förstaskörden tas tillvara). Ett sätt att lösaproblemet skulle vara att istället utnyttja återväxten till biogasproduktion. Vallen får därmedtvå funktioner, dels att producera högkvalitativt foder och dels att producera biogasråvara. Föratt få fram tillräckliga mängder förstaskörds-ensilage, behöver en större areal odlas med vall.Denna nya areal antas i denna studie komma från tidigare spannmålsarealer i ett nyetableratsamarbete med en eller flera intilliggande gårdar. Genom att också gemensamt investera i enny gårdsbiogasanläggning ges möjligheter att förädla både den producerade råvaran ochdjurgårdens avfall i form av nötgödsel och kasserat foder.

Med detta projekt vill vi undersöka om gårdar som börjar samverka genom biogasproduktionoch samtidigt ändrar strategi för sin vallodling på ovan nämnda sätt, får en lägremiljöbelastning än tidigare. Dessutom vill vi undersöka om intäkter från biogasen, de lägrekostnaderna för bland annat kraftfoder, handelsgödsel och eldningsolja kompenserar för högrevallskördekostnader, förlorade intäkter från spannmål samt biogasinvesteringen.

Ett flertal slutsatser gick att dra från studien:

Den stora miljöpotentialen med det studerade konceptet låg inte i den besparing som gjordespå kraftfodersidan eller på den undvikna gödsellagringen, och inte heller i den kolinlagringsom vallen tillförde spannmålsgården, utan fanns i den energi som producerades avbiogasanläggningen. Om hela denna användes till att ersätta fossila energikällor, kunde storavinster göras för primär energianvändning, klimatpåverkan och försurande utsläpp, och i vissmån för gårdens ekonomi. Däremot, om det inte gick att få avsättning för värmen sjönkvinsten miljömässigt, och ekonomiskt vändes vinsten till förlust. Om biogasens el och värmebara kunde ersätta andra förnybara källor uteblev klimatvinsten i princip helt (energimässigtvar det dock fortfarande vinst kvar). Det är således viktigt för att kunna dra slutsatser om detstuderade konceptet hur den producerade biogasen används. Detta är troligen en generellslutsats om gårdbiogasanläggningar, och något som därför bör beaktas vid beslut ominvesteringsbidrag till sådana. Ekonomiskt var det en stor förlust att förlora intäkter frånspannmålsodlingen (2/5 av växtgårdens areal avsattes till vall istället för höstvete och raps), sådärför skulle det vara intressant att undersöka om den extra vallodlingen istället kunde ske påexempelvis avställd mark. Ett annat intressant spår att undersöka baserat på erfarenheter fråndetta projekt, är möjligheten att uppgradera biogasen till fordonsgas (lokalt eller i centralanläggning) istället för att försöka hitta avsättning för elproduktionens värmebiprodukt, omdet i praktiken visar sig lättare att realisera ett sådant alternativ. Sammanfattningsvis kan detstuderade konceptet, att använda högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas,ses som ett sätt att möta utmaningen att få fram högkvalitativt foder och samtidigt stimuleratill en ökad svensk biogasproduktion, men behöver utformas på rätt sätt (framför allt så attvärmen tas tillvara), för att ske med samma lönsamhet som dagens produktion.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2012. , s. 85
Emneord [sv]
Ekonomi, Ensilage, Foder, Gårdssamverkan, Gårdsbaserad biogas, Livscykelanalys, LCA
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:ri:diva-46769OAI: oai:DiVA.org:ri-46769DiVA, id: diva2:1460419
Tilgjengelig fra: 2020-08-24 Laget: 2020-08-24 Sist oppdatert: 2023-11-21bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Person

Gunnarsson, CarinaEdström, Mats

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Gunnarsson, CarinaEdström, Mats
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 23 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0