Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svensk konsumtion av sjömat
RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.ORCID-id: 0000-0003-1995-2338
2019 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Den här rapporten visar att det är möjligt att få fram tillförlitlig statistik över svensk sjömatskonsumtion för alla arter utom sill och skarpsill på en detaljgrad som tidigare saknats, trots de dataluckor som finns.Sjömatskonsumtionen i Sverige beräknas ligga på 25 kg per capita hel sjömat, vilket motsvarar 12,5 kg ätlig sjömat eller knappt två portioner i veckan. Vi äter mindre sjömat än för fem år sedan.Upp mot 80 olika sjömatsarter finns på den svenska marknaden, men de tio vanligaste står för 80 procent av konsumtionen. Mest äter svenskar av lax, sill, torsk och räkor.Knappt 30 procent av det som äts kommer från den inhemska produktionen av sjömat från yrkes- och fritidsfiske, samt odling. Den inhemska produktionen kan ses som Sveriges teoretiska självförsörjningsgrad av sjömat. Drygt 70 procent importeras alltså och då främst med Norge, Danmark och Kina som avsändarland. Från den svenska produktionen är det främst sill, skarpsill, regnbåge och den fisk som rapporteras under koden ”Fryst fisk i.a.n.” i tulltaxan, som exporteras. Figuren nedan visar fördelningen mellan import och inhemsk produktion.Siffran på sillkonsumtion är mycket osäker på grund av att den officiella statistiken håller låg kvalitet. Sill är den volymmässigt och ekonomiskt viktigaste arten i svenskt fiske och den är viktig för svensk konsumtion. Det är därmed anmärkningsvärt att data kring fisket och handeln är så bristfällig.Det är genomförbart att ta fram statistiken på årlig basis för att följa trenden för sjömatskonsumtion över tid, både totalt och utvecklingen av enskilda arter. Metoden som utvecklats här förenklar detta avsevärt, men det krävs fortfarande en del manuell justering och bearbetning av befintliga dataset, samt kunskap om branschen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2019. , s. 24
Serie
RISE Rapport ; 2019:27
Nationell ämneskategori
Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske Fisk- och akvakulturforskning
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:ri:diva-38332ISBN: 978-91-88907-53-0 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:ri-38332DiVA, id: diva2:1305161
Forskningsfinansiär
Forskningsrådet Formas
Anmärkning

Arbetet med att ta fram information om svensk konsumtion av sjömat har gjorts på uppdrag av Landsbygdsnätverkets tematiska grupp för fiske och vattenbruk, i samarbete med Jordbruksverket samt forskningsprojektet SEAWIN som leds av Kungliga Vetenskapsakademien/Stockholm Resilience Center, finansierat av Formas.Även representanter från Havs- och Vattenmyndigheten samt Fiskbranschens Riksförbund har bidragit till arbetet.

Tillgänglig från: 2019-04-15 Skapad: 2019-04-15 Senast uppdaterad: 2019-04-15Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(773 kB)146 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 773 kBChecksumma SHA-512
3e904c84f8135586b1fd5da9956c9e08c8d84bd9cc30abb09238f43e5b2f170ab5034b3704361bad1ae0bfa9854792c7d9af081b5d0ff3d58175ffa4988e2121
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Personposter BETA

Ziegler, Friederike

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Ziegler, Friederike
Av organisationen
Jordbruk och livsmedel
Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiskeFisk- och akvakulturforskning

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 146 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 1051 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9