Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 16) Show all publications
Ahlgren, S., Morell, K., Lundmark, V. & Landquist, B. (2023). Biodiversitetsdatabas för livsmedel v1.0: metodrapport.
Open this publication in new window or tab >>Biodiversitetsdatabas för livsmedel v1.0: metodrapport
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Publisher
p. 34
Series
RISE Rapport ; 2023:112
Keywords
Biodiversitet, biologisk mångfald, livsmedel, databas, LCA, livscykelanalys
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-67754 (URN)978-91-89821-97-2 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council Formas, 2021-02433
Note

Denna rapport beskriver hur en databas för olika livsmedels påverkan på biologisk mångfald har byggts upp – vilka metoder som använts, antaganden som gjorts och vilka dataunderlag som ingår. Projektet har finansierats av forskningsrådet Formas, genom utlysningen ”Från forskning till tillämpning för ett hållbart samhälle 2021” med diarienummer 2021-02433. 

Available from: 2023-11-15 Created: 2023-11-15 Last updated: 2023-12-12Bibliographically approved
Edman, F., Ahlgren, S. & Landquist, B. (2023). Kött- och slaktutbyte – data och metoder vid beräkningar av miljöpåverkan.
Open this publication in new window or tab >>Kött- och slaktutbyte – data och metoder vid beräkningar av miljöpåverkan
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Köttets miljöpåverkan är välstuderad och det finns många publicerade studier baserade på livscykelanalyser (LCA) för olika köttslag. Resultat från LCA-studier uttrycks som miljöpåverkan per kg kött, oftast per kg benfritt kött. En viktig faktor som påverkar det slutliga resultatet vid beräkning av miljöpåverkan från kött är utbytet vid slakteriet, dvs. hur mycket av djuret som blir till produkter till vilka miljöpåverkan ska fördelas. Ett lågt utbyte leder till en högre miljöpåverkan per kg slutlig produkt. Vad och hur mycket som används från djuret påverkas av många olika faktorer, bland annat av efterfrågan på ätbara biprodukter till livsmedel. Små ändringar i utbyte kan få stor påverkan på de olika produkternas miljöpåverkan eftersom all miljöpåverkan från djurets uppfödning fördelas med avseende på slakt-/köttutbytet. I LCA:er som kvantifierar miljöpåverkan av kött är det därför viktigt att förstå hur resultatet påverkas av vilken allokeringsmetod som använts i analysen. Syftet med denna studie är att • sammanställa tillgängliga data för slakt-/köttutbyte för gris och får/lamm, • sammanställa hur miljöpåverkan från djurets uppfödning och slakt bör allokeras enligt olika LCA standarder, • ge övergripande rekommendationer för hur miljöpåverkan från djurets uppfödning och slakt bör allokeras i LCA-studier, samt • identifiera de områden där det saknas koncensus gällande metodik eller där det behövs mer forskning. Resultatet av denna studie visar att val av omvandlingsfaktorer, allokeringsmetod och allokeringsfaktorer påverkar resultatet vid beräkningar av produkternas miljöpåverkan. Med omvandlingsfaktor avses den faktor som möjliggör omräkning mellan levande vikt, slaktkroppsvikt och benfritt kött. Allokeringsmetod anger på vilket sätt fördelning av miljöpåverkan ska ske till olika produkter. Till exempel kan klimatavtrycket för ett kg benfritt griskött variera mellan 3,3 och 4,4 kg koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) beroende på de omvandlingsfaktorer som använts i sammanställd litteratur. På motsvarande sätt varierar klimatavtrycket mellan 1,9 och 3,7 kg CO2-ekv./kg produkt beroende på val av allokeringsmetod. Klimatavtrycket av ett kg benfritt får-/lammkött visade en variation mellan 21 och 34 kg CO2-ekv. per kg produkt beroende på val av allokeringsmetod. Konsumenter visar ett ökat intresse för att göra medvetna och hållbara matval där miljöpåverkan är en viktig faktor. Information om miljöpåverkan från en livsmedelsprodukt kan påverka konsumentens val av mat och därmed påverka framtida efterfrågan av vissa livsmedel, vilket i sin tur även påverkar livsmedelsproduktionen. Då allt eller så mycket som möjligt tas till vara av djuret blir miljöpåverkan per kg produkt från djurkroppen lägre. Val av allokeringsmetod kan därför indirekt ha en inverkan på både livsmedelskonsumtionen och -produktionen. Det är därför viktigt med konsensus inom branschen med avseende på metodval och transparens i miljöpåverkansberäkningar av produkter från djur. Det dataunderlag som finns tillgängligt från svenska slakterier gällande kött- och slaktutbyte från gris har använts för att dra slutsatser gällande fysisk allokering (massallokering) i denna studie. Informationen kommer framför allt från Jordbruksverkets rapporter om förluster i livsmedelskedjan. Motsvarande information gällande slakt av svenska får och lamm är däremot begränsad. Detta innebär att det saknas ett tillräckligt omfattande underlag för att ge rekommendationer för fysisk allokering i form av massallokering för får och lamm. Enligt gängse metodik allokeras vanligtvis miljöpåverkan från djuret till det som anses vara en resurs eller produkt, både för gris och får/lamm. I ett par studier av grisproduktion allokeras hela miljöpåverkan till grisköttet, medan ekonomisk allokering mellan till exempel kött och hudar/skinn används i större utsträckning i får-/lammproduktion. Slaktavfall och gödsel från produktionen ses som avfall, vilket i metodiken idag varken belastar eller krediterar köttsystemet. Det finns potential att nyttja fraktionerna, och i vissa fall nyttjas de redan, till energiproduktion eller gödselmedel. På sikt, när det cirkulära i produktionssystemen blir allt viktigare, kan det därför vara intressant att undersöka hur allokering av miljöpåverkan till samtliga produkter från djuret påverkar köttets miljöpåverkan.

Publisher
p. 32
Series
RISE Rapport ; 2023:38
Keywords
Köttutbyte, slaktutbyte, miljöpåverkan, grisproduktion, lammproduktion, fårproduktion.
National Category
Agricultural Science
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-65512 (URN)978-91-89757-84-4 (ISBN)
Available from: 2023-06-13 Created: 2023-06-13 Last updated: 2023-12-19Bibliographically approved
Tidåker, P., Landquist, B. & Berglund, M. (2020). Indikatorer för hållbart jordbruk: Växtnäring, klimat och biologisk mångfald på naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp.
Open this publication in new window or tab >>Indikatorer för hållbart jordbruk: Växtnäring, klimat och biologisk mångfald på naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Projektet Naturbruksskolor i framkant – Nyckeltal och åtgärder för ett fortsatt håll-barhetsarbete har pågått under åren 2017–2019 vid naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp. I denna rapport sammanfattas erfarenheterna av den del i projektet som har handlat om att ta fram indikatorer för nuvarande drift.

Projektet inleddes med att vi inventerade ekosystemtjänster på skolorna samt genomförde beräkningar av klimatavtryck och växtnäringsbalanser med hjälp av verk-tyget VERA som tillhandahålls av Greppa Näringen. För att skaffa kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden på skolorna inventerade vi därefter fåglar, fjärilar och humlor. Inventeringarna var till stor hjälp då vi testade olika verktyg och indikatorer för biologisk mångfald. Sista året har vi utarbetat skötselplaner för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som inkluderar alla viktiga biotoper på naturbruksskolorna och dessutom inventerat jordlöpare och kortvingar. Skötselplanerna ska ligga till grund för det fortlöpande arbetet med att skapa gynnsamma förhållanden för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster genom olika åtgärder.

Projektet inleddes med att vi inventerade ekosystemtjänster på skolorna samt genomförde beräkningar av klimatavtryck och växtnäringsbalanser med hjälp av verk-tyget VERA som tillhandahålls av Greppa Näringen. För att skaffa kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden på skolorna inventerade vi därefter fåglar, fjärilar och humlor. Inventeringarna var till stor hjälp då vi testade olika verktyg och indikatorer för biologisk mångfald. Sista året har vi utarbetat skötselplaner för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som inkluderar alla viktiga biotoper på naturbruksskolorna och dessutom inventerat jordlöpare och kortvingar. Skötselplanerna ska ligga till grund för det fortlöpande arbetet med att skapa gynnsamma förhållanden för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster genom olika åtgärder.

Växtnäringsbalanser, det vill säga skillnaden mellan mängden växtnäring som tillförs gården via inköpta varor och kvävefixering och mängden växtnäring som bortförs via avyttrade produkter, har beräknats under lång tid och på många gårdar runt om i landet. Balanserna uttrycks som kg växtnäring per hektar. Det finns därmed en vana vid att göra, se och tolka växtnäringsbalanser, och det finns även ett stort jämförelsematerial att tillgå. Klimatavtrycksberäkningar är en nyare företeelse. Då summeras växthusgasutsläppen från gårdens växtodling och djurhållning samt från produktion och användning av insatsvaror. Än så länge går det bara att beräkna klimatavtrycket för en hel gård i VERA, vilket gör det vanskligt att jämföra gårdar och år på grund av skillnader i produktion och storlek.

Växtnäringsbalanserna och klimatavtrycksberäkningarna som gjordes på skolorna visar på skillnader mellan år och mellan skolorna, vilket var förväntat. Uddetorp har högre djurtäthet än Sötåsen, vilket är en bidragande orsak till att växthusgasutsläpp fördelade per hektar var högre på Uddetorp. Torkan 2018 påverkar också resultaten, och bidrog till högre växtnäringsöverskott på båda skolorna till följd av att mer foder behövde köpas in.

Vid användning av de olika verktygen för biologisk mångfald kan vi konstatera att diskus-sionen på skolorna då vi tillsammans med personal från skoljordbruken gick igenom frågorna och fyllde i svaren upplevdes som mycket värdefull. Det skapade kunskap då man insåg att vissa element eller åtgärder helt eller delvis saknades eller inte gjordes på gården. Att samla in data till indikatorerna är emellertid tidskrävande. Det var mycket värdefullt att i förväg ha inventerat flora och fauna på gårdarna för att få ett mer specifikt resultat men det är ett kostsamt arbete som inte kan implementeras brett i dagsläget.

Verktyg och åtgärder i spannmålsodling lyfts ofta i de initiativ som finns i Sverige idag, men det är särskilt angeläget att även lyfta produktionsgrenar som mjölk- och nötkötts-gårdar eftersom åtgärder måste anpassas efter produktionsgrenar och regionala förut-sättningar. Poängsystem är intressant och förhållandevis enkelt att använda i praktiken eftersom de mest relevanta åtgärderna för en enskild gård kan väljas ut att införa. Vi ser ett stort behov att utöka möjligheterna för kostnadsfri rådgivning inom biologisk mångfald både för att ta fram indikatorer och för att göra skötselplaner för biologisk mångfald utifrån gårdens förutsättningar.

De internationella verktygen för biologisk mångfald som testades är inte anpassade till svenska förhållanden vilket medför att de inte är lika användbara.

Publisher
p. 39
Series
RISE Rapport ; 2020:04
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-43541 (URN)978-91-89049-82-6 (ISBN)
Available from: 2020-01-31 Created: 2020-01-31 Last updated: 2023-05-10Bibliographically approved
Landquist, B., Woodhouse, A., Axel-Nilsson, M., Sonesson, U., Elmquist, H., Velander, K., . . . Elander, J. (2020). Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion.
Open this publication in new window or tab >>Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Show others...
2020 (English)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Förbättrade produktionsresultat inom svensk grisproduktion, användning av biproduk-ter och djurhälsans betydelse har analyserats i en livscykelanalys. Klimatavtrycket för kött från en svensk medelgris är 2,54 kg koldioxidekvivalenter/kg slaktvikt, vilket är bland de lägsta jämfört med tillgängliga internationella studier. Produktionen av foder står för 54 % av klimatavtrycket och hanteringen av stallgödsel för 36 %. Av foderstaten till den svenska integrerade medelslaktgrisen utgjorde biprodukter 10 % och soja 4 %. Baserat på antalet dagars förlängd uppfödningstid för sjuka grisar, visar vi att 3,4 % av klimatavtrycket beror på ökad foderförbrukning orsakad av fyra utvalda sjukdomar i svenska grisbesättningar. Produktionshöjande åtgärder såsom exempelvis friska grisar och hög fodereffektivitet, övergång till förnybara bränslen inom såväl odling av foder som inom grisuppfödning är viktiga åtgärder för att minska klimatavtrycket givet att det inte påverkar andra miljöaspekter, djurhälsa eller djurvälfärd negativt. En central aspekt är fortsatt utveckling mot välbalanserade foderstater med val av foderråvaror med lågt klimatavtryck, användning av biprodukter och inhemska fodergrödor odlade på ett hållbart sätt.

Publisher
p. 64
Series
RISE Rapport ; 2020:59
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-51861 (URN)978-91-89167-44-5 (ISBN)
Available from: 2021-01-12 Created: 2021-01-12 Last updated: 2024-04-12
Landquist, B. & Nordborg, M. (2019). Produktion och konsumtion av livsmedel i Västra Götaland 2003 och 2016 - Detaljerad resultat- och metodikrapport.
Open this publication in new window or tab >>Produktion och konsumtion av livsmedel i Västra Götaland 2003 och 2016 - Detaljerad resultat- och metodikrapport
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

RISE (före detta SIK) har i tidigare samarbeten med Västra Götalandsregionen (VGR) producerat SIK-

rapport nr 733; "Kartläggning av produktion och konsumtion av livs-medel i Västra Götaland" (Florén m.fl., 2005) samt SIK-rapport nr 880 (2014), "Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en inter-nationell utblick" (Landquist och Cederberg, 2014). I det här projektet har VGR:s region-utvecklingsnämnd gett RISE i uppdrag att uppdatera dessa tidigare rapporter i syfte att få aktuell kunskap om produktionen och konsumtionen av livsmedel i länet.

Det genomförda projektet sammanfattas i två rapporter. RISE rapport 2019:05 är en kortare sammanfattning av metodik och resultat medan denna rapport, RISE rapport 2019:06, innehåller detaljerad metodik och genomgång av resultat. Visst material kan förekomma i båda rapporterna.

Publisher
p. 80
Series
RISE Rapport ; 2019:06
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-38993 (URN)978-91-88907-22-6 (ISBN)
Available from: 2019-06-13 Created: 2019-06-13 Last updated: 2023-05-10Bibliographically approved
Landquist, B. & Nordborg, M. (2019). Produktion och konsumtion av livsmedel i Västra Götaland 2003 och 2016 : Resultatrapport.
Open this publication in new window or tab >>Produktion och konsumtion av livsmedel i Västra Götaland 2003 och 2016 : Resultatrapport
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna studie inleddes i maj 2018 och har pågått under sommaren och hösten 2018. Uppdraget kom från Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd och finansie-rades genom regeringsmedel för livsmedelsstrategins genomförande på regional nivå. Studien syftade till att uppdatera en tidigare rapport från 2005 där produktion och kon-sumtion av livsmedel i Västra Götaland 2003 kvantifierades och beskrevs. Dessutom beräknades den teoretiska självförsörjningsgraden, det vill säga den andel av olika livs-medel som konsumeras i Västra Götaland som

skulle kunna vara producerade inom länets gränser om inga livsmedel exporterades till andra delar av Sverige eller utlandet. I den uppdaterade rapporten har data för 2016 använts.

Arbetet med rapporten har gjorts under 2018, ett år då stora delar av Sverige samtidigt upplevt den varmaste och torraste sommaren i mannaminne med brist på bete och grovfoder till nötkreatur och mycket låga skördar av de flesta grödor. Hade denna undersökning gjorts med 2018 som bas hade resultatet blivit ett helt annat för många livsmedel, inte minst för den teoretiska självförsörjningsgraden. År 2016 var i stort sett ett normalår eller något bättre vad gäller skördenivå i Västra Götaland.

Publisher
p. 34
Series
RISE Rapport ; 2019:05
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-38992 (URN)978-91-88907-00-4 (ISBN)
Available from: 2019-06-13 Created: 2019-06-13 Last updated: 2023-05-10Bibliographically approved
Landquist, B., Ahlgren, S., Bianchi, M. A. & Nilsson, K. (2019). Scenarier för minskad klimatpåverkan från livsmedel i Västra Götaland 2030.
Open this publication in new window or tab >>Scenarier för minskad klimatpåverkan från livsmedel i Västra Götaland 2030
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Västra Götaland har ambitiösa mål att minska klimatavtrycket från västsvenskarnas konsumtion av olika varor och tjänster. Matkonsumtionens klimatavtryck per person ökade med 20 procent mellan 1980 och 2010. Denna studie har utforskat möjligheterna att minska matkonsumtionens klimatpåverkan i Västra Götaland med 30 procent från år 2010 till år 2030.

Studien har gjorts med scenariometodik, där tre olika scenarier som var för sig innebär minskad klimatpåverkan från produktionen och/eller konsumtionen av livsmedel stude-rats var för sig, samt kombinerats i ett fjärde scenario.

Följande scenarier har studerats:

1. Mer klimatsmart livsmedelsproduktion 2030

2. Halverat livsmedelssvinn 2030

3. Mer klimatsmart livsmedelskonsumtion 2030

4. Kombination av scenario 1, 2 och 3

Publisher
p. 30
Series
RISE Rapport ; 2019:32
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-38994 (URN)978-91-88907-59-2 (ISBN)
Available from: 2019-06-13 Created: 2019-06-13 Last updated: 2024-03-22Bibliographically approved
Landquist, B., Berglund, M., Ahlgren, S., Woodhouse, A., Axel-Nilsson, M., Svensson, A. & Lind, A.-K. (2019). Underlag för uppdatering av IP-standardens klimatmodul för klimatcertifiering.
Open this publication in new window or tab >>Underlag för uppdatering av IP-standardens klimatmodul för klimatcertifiering
Show others...
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Series
RISE Rapport ; 2019:121
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-43257 (URN)
Available from: 2020-01-16 Created: 2020-01-16 Last updated: 2023-06-08Bibliographically approved
Landquist, B. (2018). Liten behovsanalys foderdatabas samt dokumentation från dialog mellan aktörer.
Open this publication in new window or tab >>Liten behovsanalys foderdatabas samt dokumentation från dialog mellan aktörer
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Fodrets andel av klimatavtrycket för animalieprodukter (kött, mjölk, ägg och odlad fisk) är betydande, mellan 20 till nästan 100 procent beroende på produkt. De diskussioner och möten som genomförts under året har visat att det finns en efterfrågan på uppdaterade klimatavtryck för foderråvaror och foderblandningar.

Foderföretagen har behov av klimatdata på foderråvaror för att ha möjlighet att kommunicera klimatavtryck till senare delen av kedjan och även för att optimera foder-recepten ur klimatsynpunkt. Företag i animaliebranschen (kött, mjölk, ägg och odlad fisk) har behov av klimatavtryck då de önskar beräkna och förbättra klimatavtrycket för sina produkter. Rådgivningen som riktas till djurproducenter har behov av klimatavtryck för både foderråvaror och foderblandningar.

Det finns tillgång till klimatavtryck och även andra miljöavtryck för en del svenska och importerade foderråvaror dels på en webbsida som heter www.lcadatafoder.se och dels i en rapport publicerad av SIK (nuvarande RISE) 2008. Webbplatsen ägs och förvaltas av RISE och är i behov av uppdatering och komplettering, dock saknas finansiering för detta arbete. Ska uppdatering och utveckling av sidan ske, måste det till projektfinansiering för RISE. Det finns även möjlighet att hämta klimatavtryck via olika internationella databaser och websidor.

Det finns inget självklart sätt att finansiera ett arbete med en uppdaterad och utvecklad svensk foderdatabas med miljöavtryck. Det krävs en bred finansiering från hela livs-medelskedjan, men både foderbranschen och livsmedelsindustrin uppger att de har så låga marginaler att det inte finns några marginaler att ta av. Man ser det istället som en fråga av samhällsintresse och att största delen borde finansieras med offentliga medel.

Frågor som har diskuterats och som behöver utredas ytterligare är bland annat följande:

  • • Definition av vad databasen skall innehålla avseende omfång, innehåll, använd-ning, metoder, tillgänglighet (öppen eller sluten databas), uppdatering och koppling till internationella initiativ.
  • • Lämplig teknisk miljö där databasen ska befinna sig inklusive drift.
  • • Lämplig huvudman för databasen. Foderföretagen anser att huvudmannen ska vara neutral och inte representera en part i kedjan. Detsamma gäller den organi-sation som ska ta fram data.
  • • För närvarande är det primärt klimatavtrycket som efterfrågas, men andra miljöaspekter som toxicitet och biologisk mångfald är av stort intresse.
  • • Samarbetsformer för att driva denna process vidare.

Om samarbete kring en miljödatabas för foderprodukter och uppdaterade klimatavtryck för råvaror kommer igång ökar sannolikheten att fler foderföretag börjar räkna på klimatavtryck för sina produkter.

Publisher
p. 34
Series
RISE Rapport ; 2018:56
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-39969 (URN)978-91-88907-25-7 (ISBN)
Available from: 2019-10-01 Created: 2019-10-01 Last updated: 2023-05-10
Tidåker, P. & Landquist, B. (2017). Ekosystemtjänster på mjölkgårdar: Förekomst, indikatorer och åtgärder.
Open this publication in new window or tab >>Ekosystemtjänster på mjölkgårdar: Förekomst, indikatorer och åtgärder
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Ekosystemtjänster definieras som de nyttigheter som människor erhåller från eko-systemen. Syftet med denna studie är att ge Arla ett kunskapsunderlag för att de i sitt fortsatta hållbarhetsarbete ska kunna synliggöra mjölkbondens roll som förvaltare av ekosystemtjänster. Målen är att beskriva hur mjölkgårdar bidrar till viktiga ekosystem-tjänster, identifiera lämpliga indikatorer för dessa och föreslå och diskutera konkreta åtgärder för att stärka ekosystemtjänster. Mjölkgårdar med betande djur, stor andel flerårig klövergräsvall, småbiotoper och betesmarker är viktiga för många av jordbrukets ekosystemtjänster som exempelvis pollinering, kolinlagring, markbördighet och estetiska och kulturella värden. Mjölkgårdar har därför ett gynnsamt utgångsläge jämfört med till exempel renodlade växtodlingsgårdar. Att vårda och restaurera naturbetesmarker är särskilt angeläget eftersom de är artrika, en del av vårt kulturarv och viktiga för pollinerande insekter. Arlabönder är viktiga för deras fortsatta hävd eftersom drygt 15 procent (och kanske nära 20 procent) av Sveriges betesmarker finns på Arlagårdar. Det finns goda möjligheter att ta fram indikatorer utifrån lättillgängliga uppgifter från gården och statistik. I rapporten har vi listat ett stort antal åtgärder som enskilda mjölkgårdar kan göra för att stärka ekosystemtjänster. För att anpassa dessa till lokala förhållanden som råder på gården kan individuella skötselplaner utformas.

Publisher
p. 36
Series
SP Rapport, ISSN 0284-5172 ; 2017:13
National Category
Agricultural and Veterinary sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-29305 (URN)
Available from: 2017-04-25 Created: 2017-04-25 Last updated: 2023-05-10Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-3041-0062

Search in DiVA

Show all publications