Det finns ett flertal utmaningar kopplat till att hantera dagvatten i den urbana miljön. Dagvatten från urbana områden är en källa till föroreningar och för att förbättra vattenkvaliteten i recipienten krävs att dagvatten från förorenade ytor renas. Vidare väntas klimatförändringarna leda till ökade nederbördsmängder, kraftigare och mer frekvent förekommande skyfall, men även mer intensiva och mer frekvent förekommande värmeböljor. Detta ställer ökade krav på att den urbana miljön ska vara motståndskraftig och kunna hantera extrema väderhändelser. Cirka 70 % av våra städer består av kvartersmark, kvartersmarken har därmed stor potential att bidra med ytor för lokala dagvattenanläggningar som kan fördröja och rena dagvatten. Många kommuner arbetar aktivt med dagvattenfrågor både på strategisk nivå och i enskilda projekt men att hantera dagvattenfrågan i samhällsbyggnadsprocessen är utmanande. I synnerhet på kvartersmark där lagstiftningen inte medger tydlig kravställning. Syftet med denna rapport är att samla erfarenheter från kommuner och kommunala bostadsbolag som arbetat aktivt med dagvattenfrågor, för att identifiera framgångsfaktorer för hantering av dagvatten. Framgångsfaktorer har identifierats för det generella arbetet med dagvatten, men också med särskilt fokus på dagvattenhantering på kvartersmark. Inom ramen för projektet har intervjuer genomförts med de kommunala bostadsbolagen Uppsalahem och Stockholmshem, samt med Uppsala kommun, Stockholm stad, och Stockholm Vatten och Avfall. Två områden i Uppsala har också studerats i närmare detalj för att samla erfarenheter. Framgångsfaktorer har sammanställts utifrån samhällbyggnadsprocessens olika skeden, från idéstadie till förvaltning av färdiga lösningar. De största utmaningarna som identifierats är lagstiftningen som begränsar möjligheten till kravställning, samordningen mellan aktörer och skeden, och kunskapen om dagvattenfrågor. Exempel på framgångsfaktorer i tidiga skeden är att ha ett helhetsperspektiv och att eftersträva en tydlig kravställning där möjligt. Det är viktigt att dagvattenfrågan utreds ur ett helhetsperspektiv för att säkerställa att detaljplanen skapar de förutsättningar som krävs för rätt hantering av dagvattnet. Uppsala och Stockholms kommun har båda tagit fram riktlinjer som de tillämpar i detaljplaneringen kring hur stora mängder dagvatten som ska fördröjas på kvartersmark. Man använder sig även av kravställning i markanvisningsavtal och i bygglovsprocessen. Exempel på framgångsfaktorer i senare skeden är att integrera flera perspektiv och eftersträva robusta multifunktionella åtgärder, samt att ha ett nära samarbete mellan projekteringsskede och förvaltning. Genom att samordna teknikområden kan bra helhetslösningar skapas. Förvaltningens perspektiv bör inkluderas vid utformning av åtgärderna för att säkerställa att det som byggs fungerar även på lång sikt. I förvaltningsskedet uppstår utmaningar med resurssättning och drift, utmaningar som bland annat kan underlättas av en tydlig överlämning och skötselinstruktioner.

Development of a standard for purifying storm water Many of the technical solutions for stormwater treatment available on the market are often marketed with reference to high purification potential and low maintenance needs. However, there have rarely been independent tests or evaluations that prove the actual performance of the technics. It is a complex decision for the end user to choose the right technology and/or manufacturer for a particular application and purpose, while ensuring long-term functionality. At present, there is no Swedish standard, but many clients of stormwater technology refer instead to the Swedish Water and Wastewater Association's publications or to their own example collections for stormwater measures and design criteria that should apply to construction. Other countries, like The United States, Germany and the United Kingdom national standards for testing and evaluating the degree of purification of prefabricated stormwater solutions exists since a number of years. Since 2018, RISE has worked for the development of a Swedish standard together with a number of actors in the industry and with financial support from the Swedish Environmental Protection Agency (Stenvall & Sörelius (2021), Klingberg & Kusoffsky (2021) and Dahlberg, etc. (2022)). In this project (November 2023), RISE, with the support of the Swedish Environmental Protection Agency, together with Luleå University of Technology and GS Water Forum, has further developed the Swedish proposal for a National standard. The plan is to further test the standard in a German test facility by spring 2024. In order to provide the greatest possible market advantage for manufacturers who test their products according to the standard, the Swedish proposal has taken the German original into account. This is to ensure, as far as possible, that a supplier/manufacturer who has tested its product according to the standard will be able to gain access to both the German and the Swedish market. The work has also been carried out with the support of the Swedish Institute for Standards (SIS) to pave the way for the establishment of a Swedish Standard (SS) in 2024. This process will be initiated after the proposed test method has been evaluated in Germany.

Rapporten går igenom olika hållbarhetsmål som VA-branschen bör förhålla sig till. Den tar upp VA-organisationers arbete med Svenskt Vattens Hållbarhetsindex (HBI) och hur det förhåller sig till det globala hållbarhetsarbetet via Agenda 2030 och FN:s 17 hållbarhetsmål. HBI täcker in flera av de globala målen, men det finns möjlighet för VA-organisationer att utöka sitt hållbarhetsarbete. Rapporten ger förslag till fördjupat arbete med hållbarhetsfrågor.

The report contains a presentation of different sustainability goals that the water and wastewater sector needs to consider. Water utilities’ work in Sweden with sustainability index (HBI) and its relation to the SDGs is shown. HBI is covering several of the SDGs but the water and wastewater sector can both deepen and broaden its sustainability work; suggestions how are given in the report.

Hållbar dagvattenhantering i form av fördröjning av regnvattenflöden – trög avvattning − blir allt vanligare samtidigt som det inte är helt klart vilken effekt som åtgärderna faktiskt ger. Studien har testat modelleringsverktyg för trög avvattning, simulerat effekter i ledningsnätsmodeller från Göteborg och Karlstad, samt dragit slutsatser om olika åtgärders effekter och vilka mått som bör användas.

Föreliggande rapport är en del av forskningsprojektet ”Testbädd för fördröjning och rening av dagvatten”. Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan Göteborg stad, RISE Research Institutes of Sweden, Chalmers Tekniska Högskola, Luleå Tekniska Universitet, Gryaab, HSB och ett antal teknikföretag. Projektet är ett fyrårigt projekt som i huvudsak har finansierats av Vinnova, HSB, Göteborgs Stad och Gryaab.

Centralt för projektet är de två testbäddsansläggningarna som uppförts på HSB Living Lab i Göteborg. Syftet med bäddarna var att fungera som en testarena för innovativa dagvattenlösningar. Under projektets löptid har två olika typer av biofilter utvärderats på platsen, eller som de också kallas raingardens, regnbädd eller växtbäddar. Denna rapport är en sammanställning av den information som samlats in kopplat till dessa två biofilter.

HSB Living Lab är en forsknings och demonstrationsarena där HSB tillsammans med 12 olika samarbetspartners utvecklar nya sätt att bygga och forma framtidens boende. Stor vikt läggs på ny kunskap beträffande social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och nya smarta tekniska lösningar som kan användas i framtidens produktion. Huset är en flyttbar byggnad med fyra våningar där allt går att byta ut och förändra. En boendedel med studentbostäder och en utställningsdel där det finns kontor, möteslokal, show room för forskningsresultat, tvättstudio och mycket mer. Närmare 2000 sensorer mäter i realtid allt som pågår. Huset stod klart för inflyttning 1a juni 2016 och redan då fanns de två testbäddarna för utvärdering av lokal fördröjning med biofilter på plats.

Driftstörningar inom VA-verksamheten ska rapporteras till en VA-databas och dokumenteras. Dokumentationen innehåller vital information för VA-organisationen som ska planera underhåll och förnyelse samt följa upp sin verksamhet. Därför är det viktigt att rapporteringen utförs konsekvent och korrekt. Hittills har rapporteringen av driftstörningsdata skett på olika sätt till olika databaser. Rapporten innehåller förslag för en mer enhetlig rapportering, förslag till en kodlista med defi nitioner samt en beskrivning av arbetsflödet.

Föreliggande rapport är en del av projektet Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan; CBI Betonginstitutet (Projektkoordinator, numer RISE/CBI), Statens Väg och Transportforskningsinstitut (VTI), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) – Numer RISE, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Benders, Cementa, NCC, Starka, Stenindustrins forskningsinstitut, Stenteknik, Stockholms stad, Helsingborgs Stad, Uppsala Stad, Göteborgs Stad, Lunds Kommun, Växjö Kommun, Trädgårdsanläggarnas förbund, Movium (SLU), VIÖS, CEC Design, StormTac, Ramböll och Sweco. Projektet bedrivs inom ramen för Vinnovas program ”Utmaningsdriven innovation – Hållbara attraktiva städer” och delfinansieras av Vinnova. Resultaten från projektet publiceras på projektets webbplats www.klimatsakradstad.se