Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Alternative names
Publications (10 of 26) Show all publications
Grimberg, Å. & Råberg, T. (2024). Odlingsfaktorer, hållbarhet och sortval inom primärproduktion av råvara för kvalitetsmjöl av baljväxter.
Open this publication in new window or tab >>Odlingsfaktorer, hållbarhet och sortval inom primärproduktion av råvara för kvalitetsmjöl av baljväxter
2024 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

En ökad odling av baljväxter och en minskad köttkonsumtion lyfts i flera internationella och nationella rapporter som en viktig pusselbit i utvecklingen av ett mer hållbart matproduktionssystem. Det finns flera utmaningar att lösa inom odlingen av baljväxter för att kunna möta behovet av och efterfrågan på baljväxter som livsmedel i bland annat Sverige. Några av utmaningarna är låg lönsamhet, ojämna skördar samt brist på infrastruktur för förädlingsanläggningar av råvaran. Den här rapporten är en del i ett EIP-projekt som syftar till att utveckla en förädlingsanläggning för baljväxtråvara från ärt, åkerböna och bruna bönor till kvalitetsmjöl. Ett sådant kan användas i en rad olika livsmedelsprodukter och efterfrågan på baljväxtmjöl spås öka i framtiden. Syftet med den här rapporten är att identifiera utmaningar och möjligheter inom odlingen, hållbarhet och sortval inom primärproduktion av baljväxtråvara för att producera ett kvalitetsmjöl i Sverige. Sett till odlingsarealer av baljväxter i Sverige idag kan ärta, åkerböna och brun böna anses vara de grödor som utgör de mest rimliga råvarorna för produktion av baljväxtmjöl. Odlingsarealerna för ärta och åkerböna är lika till storleken och även med avseende på i vilka regioner i landet, medan brun böna är en nischgröda som odlas i mycket mindre skala och endast på och i regionen kring Öland. Avkastningen ligger på ungefär samma nivå för de tre grödorna. All brun böna som produceras idag går till humankonsumtion, men endast en mycket liten andel av producerad ärta och åkerböna. Frökvaliteten skiljer sig åt mellan grödorna i bland annat fröstorlek, proteinhalt, stärkelsehalt, kostfiber och antinutritionella faktorer (ANF). Åkerböna har högst proteinhalt, ca 30%, medan ärta och brun böna har ca 20%. Bland ANFs i de tre grödorna är det vanligtvis saponiner som utmärker sig för högre halter i ärta, medan det i åkerböna är tanniner. Trädgårdsbönor, till vilka brun böna tillhör, har ofta högre halter av ANF av proteintyp (så som lektiner). De olika grödornas olika frökvalitet, samt om råvaran skalas eller ej, kommer att påverka näringssammansättningen samt halter av ANF i ett baljväxtmjöl. Även sortvalet inom en gröda kan påverka dessa faktorer, det finns till exempel åkerbönssorter som i princip helt saknar tanniner. Det finns också en stor variation i frökvalitet hos växtmaterial från genbanker som har potential att användas inom växtförädlingen. De tre baljväxterna i projektet ställer olika krav på odlingsbetingelserna för att producera god kvalitet och hög skörd. Genom att vara medveten om vilka sjukdomar som är jordburna och vilka växter som uppförökar olika patogener kan växtföljden minska risken för skördebortfall. Klimatförändringar kan förväntas förändra spridning och överlevnad av skadedjur som också kan hinna med fler livscykler. Det blir allt viktigare att förebygga genom sortval och optimera odlingsbetingelserna för att möta efterfrågan med hög skörd av god kvalité.

Publisher
p. 29
Series
RISE Rapport ; 2024:41
National Category
Agricultural Science
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-73230 (URN)978-91-89896-99-4 (ISBN)
Note

En rapport inom ’Svenskt och öländskt kvalitetsmjöl från baljväxter för humankonsumtion’,  Europeiskt Innovationsprojekt (EIP), Landsbygdsprogrammet 2014–2020 (journalnummer 2019–4885).

Available from: 2024-05-22 Created: 2024-05-22 Last updated: 2024-05-22Bibliographically approved
Behaderovic, D. & Råberg, T. (2023). Kolinlagring i jordbruket – en översikt över pågående arbete kring kolkrediter och affärsmodeller.
Open this publication in new window or tab >>Kolinlagring i jordbruket – en översikt över pågående arbete kring kolkrediter och affärsmodeller
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Jordbruks-, skogsbruks- och annan markanvändningssektor står för 25 % av de globala antropogena växthusgasutsläppen. För att kunna nå målet om högst 1,5 graders uppvärmning uppskattar IPCC att det, utöver emissionsreduktioner, kommer krävas upptag i skalan 100 miljarder till 1 biljon ton CO2 under 2000-talet. Här spelar jordbruket en viktig roll och Europeiska kommissionen föreslår ett mål om ett nettoupptag av 310 miljoner ton CO2-ekvivalenter i terrestra ekosystem till och med 2030, genom bland annat kolinlagrande jordbruk. Koldioxidavlägsnande genom kolinlagrande jordbruk skiljer sig från andra industriella metoder då det rör sig om processer som är svåra att kontrollera och som påverkas av flera naturgivna faktorer. Det saknas ekonomiskt genomförbara metoder för storskalig och frekvent kvantifiering och verifiering av kolinlagring. I dagsläget finns ett stort antal aktörer på den frivilliga koldioxidmarknaden för krediter skapade genom kolinlagring i jordbruksmark. Dessa aktörer följer många gånger olika program och tillhandahåller olika typer av krediter, exempelvis krediter för klimatkompensation (offset credits) eller krediter för att uppnå nationella eller globala klimatmål (contributional credits). Krediterna kan säljas under olika permanenskriterier, vanligast är att krediten ska ha en garanterad livslängd på 100 år. Då kolinlagring i marken är en reversibel process och kolet riskerar att återgå till atmosfären är det förknippat med stora osäkerheter att garantera en 100-årig livslängd för denna typ av krediter. En stigande global medeltemperatur utgör en risk, då nedbrytningen av markens organiska material sker snabbare under högre temperaturer och redan idag syns tecken på att kolinlagringen i matjorden försvagats i Finland till följd av stigande medeltemperaturer. Att kvantifiera och verifiera kolinlagring i jordbruksmark kommer med en rad svårigheter. De förändringar i markens kolhalt som sker är små och kan ta flera år innan de går att uppmäta. Att mäta små förändringar i markens kolhalt (% C) är kostsamt och svårt att säkerställa statistiskt. För att kvantifiera markens kolförråd (ton C/ha) behöver dessutom markens densitet mätas vilket är en ytterligare komplicerande faktor. Detta är inte samstämmigt med krav på regelbundna jordprover och årliga kvantifieringar av kolförrådet i marken. När teknologi så som fjärranalys och modellering kombinerat med få datapunkter blir tillräckligt mogen kommer det underlätta verifieringen och övervakning, dock går denna utveckling långsammare än vad klimatmålen kräver. Svårigheten i att garantera permanens samt kvantifiera och verifiera kolinlagring är några av skälen till att köpare av krediter inte är villiga att betala det pris som säljarna förväntar sig för att täcka åtgärdskostnaderna av en växtföljd där huvudfokus är kolinlagring. Åtgärdskostnaden för olika kolinlagrande åtgärder ligger mellan 200 – 4400 kr per ton CO2, där fånggröda har den lägsta åtgärdskostnaden medan vallodling/skyddszoner har den högsta. Per genererad kolkredit (motsvarande 1 ton CO2) kan lantbrukarna få en ersättning mellan 150–1000 kronor, beroende på program och certifiering. För att öka kolpoolens permanens är det möjligt att använda sig av biokol, vars kolsänka kan certifieras genom European Certificate C-sink. Kolinlagrande jordbruk har potential att bidra till fler mervärden, utöver koldioxidupptag, så som minskad övergödning, resiliens mot torka och översvämningar, This work is licensed under CC BY 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ bördig åkermark, biologisk mångfald och minskad vind-och vattenerosion. För att öka incitament för lantbrukare att tillämpa kolinlagrande jordbruk, och för att öka betalningsvilja hos potentiella kreditköpare, kommer det vara viktigt att lyfta fram och integrera dessa mervärden. Utöver de ekonomiska hindren, finns också hinder i form av naturgivna förutsättningar, t.ex. skiljer sig kolinlagringspotentialen mellan olika jordarter och initial mullhalt. Det kan även finnas odlingspraktiska hinder så som att mellangrödor kan bli ett ogräsproblem, eller uppföröka växtföljdssjukdomar. Vilka prioriteringar anser intressenter att en lantbrukare bör prioritera? Ökad livsmedelsproduktion eller satsa på åtgärder som framför allt maximerar kolinlagringen? En svårighet är också hur lantbrukare som redan har en hög kolhalt ska belönas för tidigare utförda åtgärder och för upprätthållandet av denna kolhalt. Det finns även miljörisker med kolinlagrande jordbruk, så som ökade lustgasutsläpp när kvävehalten i marken ökar. Samtliga aspekter behöver beaktas i utformningen av det kolinlagrande jordbruket.

Publisher
p. 42
Series
RISE Rapport ; 2023:14
National Category
Agricultural Science
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-64216 (URN)978-91-89757-57-8 (ISBN)
Available from: 2023-03-09 Created: 2023-03-09 Last updated: 2023-10-30Bibliographically approved
Matschke Ekholm, H., Nordlöf, B., Råberg, T., Snellström, J. & Lidén, P. (2023). Robusthetshöjande åtgärder i ett förändrat klimat – inspirerande exempel från befintlig miljö.
Open this publication in new window or tab >>Robusthetshöjande åtgärder i ett förändrat klimat – inspirerande exempel från befintlig miljö
Show others...
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Klimatet förändras och vi ser effekterna av det redan idag med allt fler extrema väderhändelser. Klimatanpassning handlar om att planera och arbeta för att förebygga negativa effekter av klimatförändringar och extrema väderhändelser som redan är här idag och som kommer i framtiden. Att arbeta med klimatanpassning och att höja robustheten på en byggnad, en fastighet eller ett område kan innebära många olika saker. Det delade ansvaret kan försvåra genomförandet men det finns också förutsättningar för att arbeta effektivt. Med ett helhetstänk, flexibla lösningar och förståelse för robusthet kan vi komma väldigt långt. I denna exempelsamling lyfter vi fram ett antal olika åtgärder som kan bidra till att förebygga att skador uppstår eller som ökar motståndskraften mot klimatförändringar och extrema väderhändelser. Urvalet av exempel har gjorts utifrån relevant forskning och erfarenheter. De åtgärder som lyfts fram har genomförts i befintlig miljö. Exempelsamlingen syftar till att motivera och inspirera till att genomföra fler robusthetshöjande åtgärder i vårt samhälle och det är upp till var och en att bedöma lämplighet för respektive plats och åtgärd. Det finns även många fler åtgärder som är möjliga att genomföra. Därför har vi i slutet av den här rapporten ett avsnitt där vi hänvisar till andra inspirerande exempelsamlingar och åtgärdsbeskrivningar.

Publisher
p. 45
National Category
Earth and Related Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-68617 (URN)
Note

r. Bakom Offentliga fastigheter står Kommunfonden (FoU-fonden för kommunernas fastighetsfrågor), Fastighetsrådet (FoU-fonden för regionernas fastighetsfrågor), Fortifikationsverket, Specialfastigheter och Statens fastighetsverk.

Available from: 2023-12-18 Created: 2023-12-18 Last updated: 2024-02-23Bibliographically approved
van Noord, M., Pettersson, I., Råberg, T., Morell, K., Björnsson, L.-H., Zinko, U., . . . Sandström, A. (2022). Biodiversity and Ecosystems Services in Swedish Solar Farms: Current Practice and a Planning Framework for Net Gain. In: Proceedings of the WCPEC-8 2022: . Paper presented at 8th World Conference on Photovoltaic Energy Conversion, Milano, September 26-30, 2022 (pp. 985-991). Munich: WIP Renewable Energies
Open this publication in new window or tab >>Biodiversity and Ecosystems Services in Swedish Solar Farms: Current Practice and a Planning Framework for Net Gain
Show others...
2022 (English)In: Proceedings of the WCPEC-8 2022, Munich: WIP Renewable Energies, 2022, p. 985-991Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [en]

The Swedish solar farm market is expanding rapidly as ground-mounted solar plants are getting larger in size and number. This development inevitably leads to an increased land use change, which is the foremost cause of biodiversity loss. Along with a decrease in biodiversity, nature's supply of ecosystem services decreases, as well as chances to meet several (inter)national environmental and sustainable development goals. This study presents results of the Eco-Sun project, developing practical guidelines for the planning, construction and management of solar farms with a net zero, or net positive, impact on biodiversity and ecosystem services. It shows that biodiversity measures are present but limited in Swedish solar farms, while agrivoltaic crop cultivation is limited to one single site. In order to address environmental challenges and increase multiple land use, a step-by-step process is presented for the inclusion of biodiversity, agricultural and non-agricultural ecosystem services into the planning and design of ground-mounted solar PV.

Place, publisher, year, edition, pages
Munich: WIP Renewable Energies, 2022
Keywords
Environmental Effect, Solar Landscaping, Sustainable, Agrivoltaics, Biodiversity and ecosystem services
National Category
Energy Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-62022 (URN)10.4229/WCPEC-82022-4AO.8.2 (DOI)3-936338-86-8 (ISBN)
Conference
8th World Conference on Photovoltaic Energy Conversion, Milano, September 26-30, 2022
Projects
Eko-Sol
Funder
Swedish Energy Agency, P51007-1
Available from: 2022-12-23 Created: 2022-12-23 Last updated: 2024-03-07Bibliographically approved
Pettersson, I., Morell, K., Råberg, T., van Noord, M., Zinko, U., Ghaem Sigarchian, S., . . . Unger, M. (2022). ECOVOLTAICS OCH AGRIVOLTAICS: en handbok om solcellsparker som gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Open this publication in new window or tab >>ECOVOLTAICS OCH AGRIVOLTAICS: en handbok om solcellsparker som gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna handbok beskriver relevansen av och tillvägagångssättet att planera och förvalta solcellsparker att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med särskild fokus på jordbruk. Med utgångspunkten i hänsynshierarkin beskrivs hur målet om netto noll eller netto positiv påverkan kan integreras i solcellsprojektens olika faser. Centralt är att placeringar på mark med höga naturvärden ska undvikas. Planeringsfasen för nya solcellsparker behöver ta avstamp i de lokala förutsättningarna avseende befintliga naturvärden, potentialen för jordbruk och sociala och rekreativa värden. Sedan ska solcellsparken utformas så att solelproduktion och biologisk mångfald, jordbruk och/eller andra ekosystemtjänster kan samexistera. Detta kan underlättas genom zonindelningar och val av lämplig solcellsmontering och lämpliga solcellspaneler. Även framtagande av skötselplaner i ett tidigt skede bidrar till en anläggning som har goda förutsättningar att skapa multifunktionella värden. Anläggningsfasen ska utföras så att minimal påverkan sker på naturen och marken, till exempel genom att undvika vissa årstider, att hålla skyddsavstånd och undvika markpackning. Driftfasen handlar om rätt skötsel, så att den önskade biologiska mångfalden kan frodas och/eller att jordbruket är produktivt och att de olika aktiviteter kan hanteras effektivt sida vid sida. För att inspirera och ge konkret guidning innehåller handboken åtgärdsbibliotek för ekovoltaiska system (d.v.s. kombinationer av ökad biologisk mångfald och reglerande, kulturella och/eller stödjande ekosystemtjänster med solcellsinstallationer) och agrivoltaiska system. Solcellstekniska lösningar och deras påverkan på förutsättningar för framförallt jordbruk, men även biologisk mångfald, beskrivs också i mer detalj i handboken.

Publisher
p. 95
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-60868 (URN)978-91-89711-96-9 (ISBN)
Note

Denna handbok har tagits fram inom projektet Eko-Sol, som finansierats av Energimyndigheten

Available from: 2022-10-18 Created: 2022-10-18 Last updated: 2023-12-20Bibliographically approved
Larsson, M., Sommarin, P., Broberg, S., Petersson, J., Vesterlund, M., Mellgren, A. & Råberg, T. (2022). Innovativa energieffektiva växthus - designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning.
Open this publication in new window or tab >>Innovativa energieffektiva växthus - designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Innovative energy efficient greenhouses – Low-temperature energy sources and heat recovery
Abstract [sv]

Lågtempererad restvärme är i dag en underutnyttjad resurs i samhället trots stor tillgång. I den här förstudien har växthus studerats, dvs system med stort behov av värmeenergi under delar av året. Projektet studerade teoretiskt ett växthuskoncept som använder lågvärdiga (30 – 40 °C) externa och interna värmekällor för uppvärmning, samt nyttjandet av frikyla (daggpunkt ca 25–10 °C) via termiskt lager för avfuktning. Syftet med förstudien är att skapa förutsättningar för hållbar och konkurrenskraftig växthusodling i Sverige genom synergier mellan olika branscher och tekniker. Som möjliggörare föreslås ett nytt koncept, som utvecklas för växthusodling, där energi- och odlingseffektivitet samspelar. Genom att utvärdera konceptet avser förstudien besvara frågeställningar om hur energieffektiv teknik dels kan minska energibehovet för växthus, dels använda sig av lågtempererade värmekällor, i kombination med värmeåtervinning, samtidigt som klimatet i växthuset styrs så odlingskapaciteten och CO2-gödsling förbättras. Resultatet visar att potentialen är mycket årstidsberoende och mycket beroende av hur stor värmekällan från växtbelysning är. Värmeåtervinning av växthusets interna värme kan minska värmeenergibehovet med ca 85% och växthuset kan använda lågtempererad värmekälla på ca 30–40 °C. Ytterligare resultat är att produktionen även kan ökas med ca 30–50% (beroende på årstid) med effektiv CO2-gödning och bättre klimat för växterna.

Abstract [en]

Residual excess heat from industrial processes is today an under-utilized resource in society despite access to large amounts of energy. The project compiled a feasibility study, where a greenhouses concept was created. The concept consisted of residual heat from cooling industrial processes (30 – 40 °C), furthermore, utilizes free-cooling trough a thermal storage for cooling and dehumidification. The purpose of the feasibility study is to create conditions for sustainable and competitive greenhouse cultivation in Sweden through synergies between different industries and technologies. As an enabler, a new concept is proposed, which is being developed for greenhouse cultivation, in which energy and cultivation efficiency interact. By evaluating the concept, the feasibility study aims to answer questions about how energy-efficient greenhouse technology can reduce energy demand, as well as re-use residual energy sources, combined with heat recovery, while steering the climate in the greenhouse to improve cultivation capacity and CO2 fertilization. The result shows that the potential is strongly influenced by the additional heat from artificial light, which in turn is strongly correlated to the time of the season. The greenhouse's internal excess heat can be stored and returned to the greenhouse when there is a need, which may reduce the need of additional heating by approximately 85%. The greenhouse can also use low temperature heat sources to keep it warm, for example by using low temperature residual heat of about 30-40 ° C. An additional result from the modelling is that production can be increased by as much as approximately 30– 50% (depending on the season) with efficient CO2 fertilization due to an improved climate for the plants.

Publisher
p. 37
Series
Energimyndigheten - Slutrapport
Keywords
Växthus, CO2-gödsling, restvärme, lokalodlat
National Category
Civil Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-60246 (URN)
Note

Denna rapport är slutrapporten för projektet ”Innovativa energieffektiva växthus –designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning” ochsammanfattar projektet och dess resultat. Projektet har finansierats avEnergimyndigheten med samfinansiering från Enrad AB, Härnösands Energi &Miljö och Provolitans OY via forsknings- och innovationsprogrammet Termo ochpågått under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2022.

Available from: 2022-10-05 Created: 2022-10-05 Last updated: 2024-03-19Bibliographically approved
Råberg, T., Lorentzon, K., Västerdal, M., Pettersson Skog, A., Cristescu, C., Davidsson, K., . . . Atongka Tchoffor, P. (2022). Potentiella kolsänkor i Malmö stad.
Open this publication in new window or tab >>Potentiella kolsänkor i Malmö stad
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Miljöförvaltningen inom Malmö stad gav RISE uppdraget att identifiera möjligheter att öka kolsänkorna inom kommungränsen. Syftet med den här rapporten är att sammanställa ett brett underlag för klimatarbete med åtgärder som möjliggör en ökning av de lokala kolsänkorna i Malmö stads geografiska område. Genom att uppskatta olika åtgärders potential för kolinlagring, teknisk mognadsgrad och kostnadseffektivitet från ett klimatperspektiv, samt visa på vilka skalor det går att jobba med dessa åtgärder inom kommunen, avses rapporteringen ge en översikt över vilka satsningar som kan göras för att kolsänkorna ska kunna bidra till Malmö stads miljö- och klimatmål. Forskargruppen från RISE har analyserat 18 olika kategorier som har potential att öka den lokala kolinlagringen inom: • de urbana grönområdena, • den urbana infrastrukturen, bebyggd mark och tillhörande mark • rural markanvändning och • övriga möjligheter. I beräkningarna ingår inte klimatpåverkan från insatser som krävs för att genomföra åtgärderna, till exempel avverkning, uppdrivning och plantering av skogsplantor, transport av timmer och förädling av virke. I rapporten tas inte hänsyn till om en ökad användning av mark i en kategori, minskar markanvändning inom en annan kategori.

Publisher
p. 63
National Category
Biological Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-59992 (URN)
Available from: 2022-08-22 Created: 2022-08-22 Last updated: 2023-10-31Bibliographically approved
Martinidis, G., Adamseged, M., Dyjakon, A., Fallas, Y., Foutri, A., Grundmann, P., . . . Viaggi, D. (2021). How clusters create shared value in rural areas: An examination of six case studies. Sustainability, 13(8), Article ID 4578.
Open this publication in new window or tab >>How clusters create shared value in rural areas: An examination of six case studies
Show others...
2021 (English)In: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 13, no 8, article id 4578Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The main aim of this paper is to demonstrate that clusters can support the sustainable development of rural areas through the creation of shared value. This is done via the close examination of six different cases of rural clusters in Greece, Italy, Germany, Poland, Denmark, and Sweden. Qualitative as well as quantitative data were taken from the clusters, which demonstrated that their main business approaches naturally coincided with the creation of economic, social, and environmental benefits for the local communities in which they operated. The case clusters were created in a top-down manner, aimed at boosting regional R&D activities and making the local economy more competitive and more sustainable. However, private initiative took over and al-lowed these clusters to flourish because meeting the regions’ economic, social, and environmental needs successfully coincided with the target of the clusters’ own development and profitability. The results show that clusters, with their potential for shared value creation, can constitute a powerful engine for the revitalisation and development of rural areas, addressing the significant challenges which they are currently facing. © 2021 by the authors. 

Place, publisher, year, edition, pages
MDPI AG, 2021
Keywords
Clusters, Networks, Regional development, Rural areas, Shared value
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-53019 (URN)10.3390/su13084578 (DOI)2-s2.0-85105150539 (Scopus ID)
Note

Funding details: 773621; Funding text 1: The cluster dynamics are rooted in projects about developing and commercializing new value chains centred around the production and processing of organic clover grass [23]. The projects are funded by the regional government or the Danish government though innovation grants and private co-financing. The outcomes to date have demonstrated that it is possible to process grass into a feed concentrate that works in praxis; that grass protein concentrate matches the nutritional value of presently used feed protein sources; and that if a proper and feasible value chain can be established there would be new opportunities for farmers and businesses for generating an income from growing and processing grass. It has been demonstrated that the organic feed protein seems to be competitive to the price of imported soybean cakes [24].; Funding text 2: Funding: This research was funded by the European Commission Horizon 2020 Project “RUBIZMO: Replicable Business Models for Modern Rural Economies” under Grant Agreement number 773621.

Available from: 2021-05-26 Created: 2021-05-26 Last updated: 2023-06-08Bibliographically approved
Råberg, T. & Myrbeck, Å. (2021). Nedbrytningsförsök av torrefierad GROT och biokol.
Open this publication in new window or tab >>Nedbrytningsförsök av torrefierad GROT och biokol
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Degradation experiment with torrefied forest residue and pyrolysed biochar
Abstract [sv]

Både torrefierad och pyrolyserad GROT kan ge upphov till långsiktiga kolsänkor i trädgårdsjordar baserad på torv. Pyrolys kräver betydligt högre temperatur än torrefiering så det finns anledning att testa om det torrefierade materialet har de egenskaper som efterfrågas. RISE fick i uppdrag av Sveaskog att göra ett försök där GROT med två olika torrefieringsgrad (skillnad i uppehållstid) jämfördes med biokol. Substraten blandades till 50 % med trädgårdsjord som tillhandahölls av Econova. Jordinkuberingen utfördes i 20°C under 6 månader med konstant fukt på 70% vattenhållandförmåga. Substratblandningarna analyserades med avseende på total kol, totalkväve, askhalt och pH. Både kol och kväve emitterades i större utsträckning från biokolsblandningen i förhållande till askhalten. Vattenhållandeförmågan och pH-värdet var högre i biokolssubstratet jämfört med torrefierad GROT. Avdunstningen var högre från torrefierad GROT jämfört med biokol. Resultatet pekade på en ökad mikrobiell aktivitet i blandningen med biokol och det antas ha initierat en mineralisering av det torvrika odlingssubstratet. Resultatet indikerar att torrefierad GROT kan användas som en kolsänka i substratblandningar, men att biokol aktiverar det mikrobiella livet i substratet på ett annorlunda sätt. En anledning till att biokol kan ge upphov till en sådan effekt är att det har ett högre pH än torrefierad GROT då den basiska mineralhalten är högre på grund av högre förbränningstemperatur i pyrolysen.

Abstract [en]

Both torrefied and pyrolysed forest residues can create long-term carbon sinks in garden soils based on peat. Pyrolysis requires a significantly higher temperature than torrefaction, and there would thus be an advantage if the required properties can be achieved with torrefied material. RISE was contracted by Sveaskog to conduct an experiment in which forest residues with two different degrees of torrefaction (difference in residence time) was compared with biochar. The substrates were mixed to 50% with garden soil provided by Econova. The soil incubation was performed at 20 °C for 6 months with constant soil humidity at 70% water holding capacity. The substrate mixtures were analysed for total carbon, total nitrogen, ash content and pH. Both carbon and nitrogen were emitted to a greater extent from the biochar mixture when compared to the ash content. The water holding capacity and the pH was higher in the biochar mix compared to the torrefied forest residual substate mix. The evaporation was elevated from the torrefied material, compared to the biochar. The result points to an increased microbial activity in the mixture with biochar and it is believed to have initiated a mineralisation of the peat-rich culture medium. The results indicate that torrefied forest residue can be used as a carbon sink in substrate mixtures, but that biochar activates the microbial life in the substrate in a different way. One reason why biochar can give rise to such an effect is that it had a higher pH than the torrefied forest residues, as the alkaline mineral content is higher, due to a higher combustion temperature in the pyrolysis.

Publisher
p. 27
Series
RISE Rapport ; 2021:48
Keywords
torrefied forest residue, biochar, carbon, nitrogen, soil incubation, peat, substrate, ash content, oxidation, decomposition, pyrolysis, pH, water holding capacity, evaporation, torrefierad GROT, biokol, kol, kväve, jordinkubation, torv, substrat, askinnehåll, oxidation, nedbrytning, pyrolys, pH, vattenhållandeförmåga, avdunstning
National Category
Other Agricultural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-52998 (URN)978-91-89385-38-2 (ISBN)
Projects
Växtodlingsförsök med torrefierad GROT från Sveaskog
Available from: 2021-05-20 Created: 2021-05-20 Last updated: 2023-06-08Bibliographically approved
Råberg, T., van Noord, M., Björnsson, L.-H., Pettersson, I. & Zinko, U. (2021). Solcellsparker, biologisk mångfald och ekosystemtjänster: Påverkan och möjligheter för multifunktioner.
Open this publication in new window or tab >>Solcellsparker, biologisk mångfald och ekosystemtjänster: Påverkan och möjligheter för multifunktioner
Show others...
2021 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Alternative title[en]
Solar parks, biodiversity and ecosystem services : Impact and opportunities for multiple functions
Abstract [sv]

Markbaserade solcellsanläggningar blir allt vanligare, vilket riskerar att påverka biologisk mångfald, livsmedelsproduktion och andra ekosystemtjänster. Forsknings- och utvecklingsprojekt har gjorts internationellt kring solcellsparkers samexistens med biologisk mångfald och även ekosystemtjänster. Författarna av denna studie känner inte till några rapporter som gjorts för biologisk mångfald, ekosystemtjänster eller agrofotovoltaics (kombinerad jordbruksproduktion med solel) i svenska eller nordiska solcellsparker. 

Praktisk erfarenhet med betesdjur för att hålla nere vegetation mellan solcellsraderna och som kan gynna biologisk mångfald finns i Sverige, men har inte utvärderats ännu.

Sammanfattningsvis riskerar solcellsparkernas markanspråk att bidra till den redan existerande pressen på skogs- och jordbruksarealer samt den biologiska mångfalden. Det finns samtidigt ett flertal möjliga lösningar för att skapa förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med storskaliga solcellsanläggningar. Med rätt förutsättningar och noggrann planering kan biologisk mångfald och ekosystemtjänster gynnas och stora miljövinster uppnås, samtidigt som förnybar el genereras och markägarens ekonomi förbättras.

Abstract [en]

Land based solar parks are becoming more common, which risks affecting biodiversity, food production and other ecosystem services. Research and development projects have been carried out internationally around the coexistence of solar parks and biodiversity as well as ecosystem services. The authors of this study are not aware of any reports made for biodiversity, ecosystem services or agrophotovoltaics (combined agricultural production with solar energy generation) in Swedish or Nordic solar parks. 

Practical experience with grazing animals to keep vegetation down between the rows of solar cells and which can benefit biological diversity have been made in Sweden but have not yet been evaluated. 

In summary, there is a risk that land based solar parks will result in increasing the already existing competition for land with agricultural and the biological diversity. There are several possible adaptations for creating beneficial conditions to biodiversity and ecosystem services in connection with large-scale photovoltaic systems. With careful planning, biodiversity and ecosystem services can benefit and major environmental benefits can be achieved, while simultaneously improving the landowner's finances.

Publisher
p. 48
Series
RISE Rapport ; 2021:52
Keywords
solar park, solar farm, biodiversity, ecosystem services, agrophotovoltaics, agrivoltaics, solcellspark, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, agro-PV, agrophotovoltaics, agrivoltaics
National Category
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-57378 (URN)978-91-89385-93-1 (ISBN)
Projects
Eko-Sol
Funder
Swedish Energy Agency, 51007-1
Available from: 2021-12-22 Created: 2021-12-22 Last updated: 2024-03-07Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-7629-7555

Search in DiVA

Show all publications