I försöket användes basilikaplantor som odlades med eller utan kammarmusik från Malmö symfoniorkester under tre veckor i ett kommersiellt växthus. Syftet var att se om just den här musiken påverkade basilika i dess tillväxt. De tillväxtparametrarna som mättes vid försökets början var planthöjd och plantvikt inklusive kruka med jord. Vid försökets avslut mättes plantvikt med kruka och jord, antal bladpar, förgreningar, höjd och vikt efter klippning vid jordytan. Störningar i försöksmiljön tros ha påverkat plantorna som odlades med musik eftersom krukorna vägde mindre efter tre veckor än vid start. Det påverkade även de andra uppmätta parametrarna. Resultatet var att plantorna som odlats utan musiken växte lika bra eller bättre än de plantor som växte till musik. Resultatet pekar på vikten av en kontrollerad miljö för att kunna dra slutsatser av försök.

In the experiment, basil plants were grown with or without chamber music from the Malmö Symphony Orchestra for three weeks in a commercial greenhouse. The purpose was to see if this specific music affected the basil’s growth. The growth parameters measured at the beginning of the experiment were plant height and plant weight, including the pot with soil. At the end of the experiment, the plant weight with pot and soil, number of leaf pairs, branches, height, and weight after cutting at the soil surface were measured. Disturbances in the experimental environment are believed to have affected the plants grown with music, as the pots weighed less after three weeks than at the start. This also affected the other measured parameters. The result was that the plants grown without this music grew as well or better than the plants grown with music. The result highlights the importance of a controlled environment to draw conclusions from experiments.

En ökad odling av baljväxter och en minskad köttkonsumtion lyfts i flera internationella och nationella rapporter som en viktig pusselbit i utvecklingen av ett mer hållbart matproduktionssystem. Det finns flera utmaningar att lösa inom odlingen av baljväxter för att kunna möta behovet av och efterfrågan på baljväxter som livsmedel i bland annat Sverige. Några av utmaningarna är låg lönsamhet, ojämna skördar samt brist på infrastruktur för förädlingsanläggningar av råvaran. Den här rapporten är en del i ett EIP-projekt som syftar till att utveckla en förädlingsanläggning för baljväxtråvara från ärt, åkerböna och bruna bönor till kvalitetsmjöl. Ett sådant kan användas i en rad olika livsmedelsprodukter och efterfrågan på baljväxtmjöl spås öka i framtiden. Syftet med den här rapporten är att identifiera utmaningar och möjligheter inom odlingen, hållbarhet och sortval inom primärproduktion av baljväxtråvara för att producera ett kvalitetsmjöl i Sverige. Sett till odlingsarealer av baljväxter i Sverige idag kan ärta, åkerböna och brun böna anses vara de grödor som utgör de mest rimliga råvarorna för produktion av baljväxtmjöl. Odlingsarealerna för ärta och åkerböna är lika till storleken och även med avseende på i vilka regioner i landet, medan brun böna är en nischgröda som odlas i mycket mindre skala och endast på och i regionen kring Öland. Avkastningen ligger på ungefär samma nivå för de tre grödorna. All brun böna som produceras idag går till humankonsumtion, men endast en mycket liten andel av producerad ärta och åkerböna. Frökvaliteten skiljer sig åt mellan grödorna i bland annat fröstorlek, proteinhalt, stärkelsehalt, kostfiber och antinutritionella faktorer (ANF). Åkerböna har högst proteinhalt, ca 30%, medan ärta och brun böna har ca 20%. Bland ANFs i de tre grödorna är det vanligtvis saponiner som utmärker sig för högre halter i ärta, medan det i åkerböna är tanniner. Trädgårdsbönor, till vilka brun böna tillhör, har ofta högre halter av ANF av proteintyp (så som lektiner). De olika grödornas olika frökvalitet, samt om råvaran skalas eller ej, kommer att påverka näringssammansättningen samt halter av ANF i ett baljväxtmjöl. Även sortvalet inom en gröda kan påverka dessa faktorer, det finns till exempel åkerbönssorter som i princip helt saknar tanniner. Det finns också en stor variation i frökvalitet hos växtmaterial från genbanker som har potential att användas inom växtförädlingen. De tre baljväxterna i projektet ställer olika krav på odlingsbetingelserna för att producera god kvalitet och hög skörd. Genom att vara medveten om vilka sjukdomar som är jordburna och vilka växter som uppförökar olika patogener kan växtföljden minska risken för skördebortfall. Klimatförändringar kan förväntas förändra spridning och överlevnad av skadedjur som också kan hinna med fler livscykler. Det blir allt viktigare att förebygga genom sortval och optimera odlingsbetingelserna för att möta efterfrågan med hög skörd av god kvalité.

Music has long been associated with human emotions, creativity, and cultural expression. There are also indications that music of different styles can promote plant growth. Sound is a mechanical wave of pressure that requires a transmission medium to propagate. The wave of pressure that a crop is exposed to might not always be audible to the human ear but can be perceived by technical equipment and affect the plants. Acoustic and vibrational energy has distinct dynamic advantages; it enables rapid and temporally well-defined, signals. Ultrasounds has been shown to affect the biosynthesis of plants, resulting in production of a wide range of secondary metabolites. An example is flavonoids, that enhance seed germination, flowering, growth or defence mechanisms. There have been several experiments with various types of music where different crops have been exposed to the music for different lengths of time and in different growth stages. For example, rock music was found to significantly inhibit the germination of alfalfa seeds. Results also showed that Gregorian chant, new age, and waltz music were able to induce lettuce seedlings to produce significantly longer roots and stem. Another experiment showed that treatments with electronic music, rock music and classical music promoted lettuce growth compared to no music, especially significant was the increase in growth of the edible parts under the influence of electronic music. When exposed to audible sound at 125 Hz and 250 Hz frequencies, plant genes are more active in DNA code translation, and as a result, growth and development are increased. It would be interesting to test the effect on plant development on even more species grown close to a transmitter of different music styles to try to identify why they respond differently to a range of decibel and hertz. From an applicative point of view, in-depth knowledge of plant species sensitivity towards sound and music could be used to stimulate the biosynthesis of targeted secondary metabolites, and thereby obtain bioactive enriched products with less hazardous chemical inputs, which can enhance sustainable natural environment.

Musik har länge förknippats med mänskliga känslor, kreativitet och kulturella uttryck. Det finns också indikationer på att olika musikstilar kan främja växters tillväxt. Ljud är en mekanisk tryckvåg som kräver ett medium för att fortplanta sig. Den våg av tryck som en gröda utsätts för är inte alltid hörbar för det mänskliga örat men kan uppfattas av teknisk utrusning och påverka växter. Akustisk och vibrationsenergi har tydliga dynamiska fördelar; den möjliggör snabba och tidsmässigt väldefinierade signaler. Ultraljud har till exempel visat sig påverka biosyntesen av växter, vilket resulterar i produktion av ett brett spektrum av sekundära metaboliter. Ett exempel är flavonoider, som förbättrar grobarhet hos frön, blomning, tillväxt eller försvarsmekanismer. Det har gjorts flera experiment med olika typer av musik där olika grödor har exponerats för musik under olika lång tid och i olika växtstadier. Till exempel visade sig rockmusik avsevärt hämma groning av alfalfafrön. Resultaten visade också att gregoriansk sång, new age-musik och vals kunde få salladsplantor att producera betydligt längre rötter och stam. Ett annat experiment visade att behandlingar med elektronisk musik, rockmusik och klassisk musik främjade salladstillväxt jämfört med ingen musik, särskilt signifikant var ökningen av tillväxten av de ätbara delarna under påverkan av elektronisk musik. Det har visat sig att växtgener är mer aktiva i DNA-kodöversättning efter att de exponerats för hörbart ljud vid frekvenser mellan 125 - 250 Hz och som ett resultat ökar tillväxten och utvecklingen. Det skulle vara intressant att testa effekten på växtutvecklingen på ännu fler arter som odlats i anslutning av högtalare med olika musikstilar för att försöka identifiera varför de svarar olika på olika decibel och hertz. Ur en tillämpningssynpunkt kan fördjupad kunskap om växtarters känslighet för ljud och musik användas för att stimulera biosyntesen av riktade sekundära metaboliter som eventuellt kan minska behovet av kemiska insatser.

Jordbruks-, skogsbruks- och annan markanvändningssektor står för 25 % av de globala antropogena växthusgasutsläppen. För att kunna nå målet om högst 1,5 graders uppvärmning uppskattar IPCC att det, utöver emissionsreduktioner, kommer krävas upptag i skalan 100 miljarder till 1 biljon ton CO2 under 2000-talet. Här spelar jordbruket en viktig roll och Europeiska kommissionen föreslår ett mål om ett nettoupptag av 310 miljoner ton CO2-ekvivalenter i terrestra ekosystem till och med 2030, genom bland annat kolinlagrande jordbruk. Koldioxidavlägsnande genom kolinlagrande jordbruk skiljer sig från andra industriella metoder då det rör sig om processer som är svåra att kontrollera och som påverkas av flera naturgivna faktorer. Det saknas ekonomiskt genomförbara metoder för storskalig och frekvent kvantifiering och verifiering av kolinlagring. I dagsläget finns ett stort antal aktörer på den frivilliga koldioxidmarknaden för krediter skapade genom kolinlagring i jordbruksmark. Dessa aktörer följer många gånger olika program och tillhandahåller olika typer av krediter, exempelvis krediter för klimatkompensation (offset credits) eller krediter för att uppnå nationella eller globala klimatmål (contributional credits). Krediterna kan säljas under olika permanenskriterier, vanligast är att krediten ska ha en garanterad livslängd på 100 år. Då kolinlagring i marken är en reversibel process och kolet riskerar att återgå till atmosfären är det förknippat med stora osäkerheter att garantera en 100-årig livslängd för denna typ av krediter. En stigande global medeltemperatur utgör en risk, då nedbrytningen av markens organiska material sker snabbare under högre temperaturer och redan idag syns tecken på att kolinlagringen i matjorden försvagats i Finland till följd av stigande medeltemperaturer. Att kvantifiera och verifiera kolinlagring i jordbruksmark kommer med en rad svårigheter. De förändringar i markens kolhalt som sker är små och kan ta flera år innan de går att uppmäta. Att mäta små förändringar i markens kolhalt (% C) är kostsamt och svårt att säkerställa statistiskt. För att kvantifiera markens kolförråd (ton C/ha) behöver dessutom markens densitet mätas vilket är en ytterligare komplicerande faktor. Detta är inte samstämmigt med krav på regelbundna jordprover och årliga kvantifieringar av kolförrådet i marken. När teknologi så som fjärranalys och modellering kombinerat med få datapunkter blir tillräckligt mogen kommer det underlätta verifieringen och övervakning, dock går denna utveckling långsammare än vad klimatmålen kräver. Svårigheten i att garantera permanens samt kvantifiera och verifiera kolinlagring är några av skälen till att köpare av krediter inte är villiga att betala det pris som säljarna förväntar sig för att täcka åtgärdskostnaderna av en växtföljd där huvudfokus är kolinlagring. Åtgärdskostnaden för olika kolinlagrande åtgärder ligger mellan 200 – 4400 kr per ton CO2, där fånggröda har den lägsta åtgärdskostnaden medan vallodling/skyddszoner har den högsta. Per genererad kolkredit (motsvarande 1 ton CO2) kan lantbrukarna få en ersättning mellan 150–1000 kronor, beroende på program och certifiering. För att öka kolpoolens permanens är det möjligt att använda sig av biokol, vars kolsänka kan certifieras genom European Certificate C-sink. Kolinlagrande jordbruk har potential att bidra till fler mervärden, utöver koldioxidupptag, så som minskad övergödning, resiliens mot torka och översvämningar, This work is licensed under CC BY 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ bördig åkermark, biologisk mångfald och minskad vind-och vattenerosion. För att öka incitament för lantbrukare att tillämpa kolinlagrande jordbruk, och för att öka betalningsvilja hos potentiella kreditköpare, kommer det vara viktigt att lyfta fram och integrera dessa mervärden. Utöver de ekonomiska hindren, finns också hinder i form av naturgivna förutsättningar, t.ex. skiljer sig kolinlagringspotentialen mellan olika jordarter och initial mullhalt. Det kan även finnas odlingspraktiska hinder så som att mellangrödor kan bli ett ogräsproblem, eller uppföröka växtföljdssjukdomar. Vilka prioriteringar anser intressenter att en lantbrukare bör prioritera? Ökad livsmedelsproduktion eller satsa på åtgärder som framför allt maximerar kolinlagringen? En svårighet är också hur lantbrukare som redan har en hög kolhalt ska belönas för tidigare utförda åtgärder och för upprätthållandet av denna kolhalt. Det finns även miljörisker med kolinlagrande jordbruk, så som ökade lustgasutsläpp när kvävehalten i marken ökar. Samtliga aspekter behöver beaktas i utformningen av det kolinlagrande jordbruket.

Klimatet förändras och vi ser effekterna av det redan idag med allt fler extrema väderhändelser. Klimatanpassning handlar om att planera och arbeta för att förebygga negativa effekter av klimatförändringar och extrema väderhändelser som redan är här idag och som kommer i framtiden. Att arbeta med klimatanpassning och att höja robustheten på en byggnad, en fastighet eller ett område kan innebära många olika saker. Det delade ansvaret kan försvåra genomförandet men det finns också förutsättningar för att arbeta effektivt. Med ett helhetstänk, flexibla lösningar och förståelse för robusthet kan vi komma väldigt långt. I denna exempelsamling lyfter vi fram ett antal olika åtgärder som kan bidra till att förebygga att skador uppstår eller som ökar motståndskraften mot klimatförändringar och extrema väderhändelser. Urvalet av exempel har gjorts utifrån relevant forskning och erfarenheter. De åtgärder som lyfts fram har genomförts i befintlig miljö. Exempelsamlingen syftar till att motivera och inspirera till att genomföra fler robusthetshöjande åtgärder i vårt samhälle och det är upp till var och en att bedöma lämplighet för respektive plats och åtgärd. Det finns även många fler åtgärder som är möjliga att genomföra. Därför har vi i slutet av den här rapporten ett avsnitt där vi hänvisar till andra inspirerande exempelsamlingar och åtgärdsbeskrivningar.

The Swedish solar farm market is expanding rapidly as ground-mounted solar plants are getting larger in size and number. This development inevitably leads to an increased land use change, which is the foremost cause of biodiversity loss. Along with a decrease in biodiversity, nature's supply of ecosystem services decreases, as well as chances to meet several (inter)national environmental and sustainable development goals. This study presents results of the Eco-Sun project, developing practical guidelines for the planning, construction and management of solar farms with a net zero, or net positive, impact on biodiversity and ecosystem services. It shows that biodiversity measures are present but limited in Swedish solar farms, while agrivoltaic crop cultivation is limited to one single site. In order to address environmental challenges and increase multiple land use, a step-by-step process is presented for the inclusion of biodiversity, agricultural and non-agricultural ecosystem services into the planning and design of ground-mounted solar PV.

Denna handbok beskriver relevansen av och tillvägagångssättet att planera och förvalta solcellsparker att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med särskild fokus på jordbruk. Med utgångspunkten i hänsynshierarkin beskrivs hur målet om netto noll eller netto positiv påverkan kan integreras i solcellsprojektens olika faser. Centralt är att placeringar på mark med höga naturvärden ska undvikas. Planeringsfasen för nya solcellsparker behöver ta avstamp i de lokala förutsättningarna avseende befintliga naturvärden, potentialen för jordbruk och sociala och rekreativa värden. Sedan ska solcellsparken utformas så att solelproduktion och biologisk mångfald, jordbruk och/eller andra ekosystemtjänster kan samexistera. Detta kan underlättas genom zonindelningar och val av lämplig solcellsmontering och lämpliga solcellspaneler. Även framtagande av skötselplaner i ett tidigt skede bidrar till en anläggning som har goda förutsättningar att skapa multifunktionella värden. Anläggningsfasen ska utföras så att minimal påverkan sker på naturen och marken, till exempel genom att undvika vissa årstider, att hålla skyddsavstånd och undvika markpackning. Driftfasen handlar om rätt skötsel, så att den önskade biologiska mångfalden kan frodas och/eller att jordbruket är produktivt och att de olika aktiviteter kan hanteras effektivt sida vid sida. För att inspirera och ge konkret guidning innehåller handboken åtgärdsbibliotek för ekovoltaiska system (d.v.s. kombinationer av ökad biologisk mångfald och reglerande, kulturella och/eller stödjande ekosystemtjänster med solcellsinstallationer) och agrivoltaiska system. Solcellstekniska lösningar och deras påverkan på förutsättningar för framförallt jordbruk, men även biologisk mångfald, beskrivs också i mer detalj i handboken.

Lågtempererad restvärme är i dag en underutnyttjad resurs i samhället trots stor tillgång. I den här förstudien har växthus studerats, dvs system med stort behov av värmeenergi under delar av året. Projektet studerade teoretiskt ett växthuskoncept som använder lågvärdiga (30 – 40 °C) externa och interna värmekällor för uppvärmning, samt nyttjandet av frikyla (daggpunkt ca 25–10 °C) via termiskt lager för avfuktning. Syftet med förstudien är att skapa förutsättningar för hållbar och konkurrenskraftig växthusodling i Sverige genom synergier mellan olika branscher och tekniker. Som möjliggörare föreslås ett nytt koncept, som utvecklas för växthusodling, där energi- och odlingseffektivitet samspelar. Genom att utvärdera konceptet avser förstudien besvara frågeställningar om hur energieffektiv teknik dels kan minska energibehovet för växthus, dels använda sig av lågtempererade värmekällor, i kombination med värmeåtervinning, samtidigt som klimatet i växthuset styrs så odlingskapaciteten och CO2-gödsling förbättras. Resultatet visar att potentialen är mycket årstidsberoende och mycket beroende av hur stor värmekällan från växtbelysning är. Värmeåtervinning av växthusets interna värme kan minska värmeenergibehovet med ca 85% och växthuset kan använda lågtempererad värmekälla på ca 30–40 °C. Ytterligare resultat är att produktionen även kan ökas med ca 30–50% (beroende på årstid) med effektiv CO2-gödning och bättre klimat för växterna.

Residual excess heat from industrial processes is today an under-utilized resource in society despite access to large amounts of energy. The project compiled a feasibility study, where a greenhouses concept was created. The concept consisted of residual heat from cooling industrial processes (30 – 40 °C), furthermore, utilizes free-cooling trough a thermal storage for cooling and dehumidification. The purpose of the feasibility study is to create conditions for sustainable and competitive greenhouse cultivation in Sweden through synergies between different industries and technologies. As an enabler, a new concept is proposed, which is being developed for greenhouse cultivation, in which energy and cultivation efficiency interact. By evaluating the concept, the feasibility study aims to answer questions about how energy-efficient greenhouse technology can reduce energy demand, as well as re-use residual energy sources, combined with heat recovery, while steering the climate in the greenhouse to improve cultivation capacity and CO2 fertilization. The result shows that the potential is strongly influenced by the additional heat from artificial light, which in turn is strongly correlated to the time of the season. The greenhouse's internal excess heat can be stored and returned to the greenhouse when there is a need, which may reduce the need of additional heating by approximately 85%. The greenhouse can also use low temperature heat sources to keep it warm, for example by using low temperature residual heat of about 30-40 ° C. An additional result from the modelling is that production can be increased by as much as approximately 30– 50% (depending on the season) with efficient CO2 fertilization due to an improved climate for the plants.

Miljöförvaltningen inom Malmö stad gav RISE uppdraget att identifiera möjligheter att öka kolsänkorna inom kommungränsen. Syftet med den här rapporten är att sammanställa ett brett underlag för klimatarbete med åtgärder som möjliggör en ökning av de lokala kolsänkorna i Malmö stads geografiska område. Genom att uppskatta olika åtgärders potential för kolinlagring, teknisk mognadsgrad och kostnadseffektivitet från ett klimatperspektiv, samt visa på vilka skalor det går att jobba med dessa åtgärder inom kommunen, avses rapporteringen ge en översikt över vilka satsningar som kan göras för att kolsänkorna ska kunna bidra till Malmö stads miljö- och klimatmål. Forskargruppen från RISE har analyserat 18 olika kategorier som har potential att öka den lokala kolinlagringen inom: • de urbana grönområdena, • den urbana infrastrukturen, bebyggd mark och tillhörande mark • rural markanvändning och • övriga möjligheter. I beräkningarna ingår inte klimatpåverkan från insatser som krävs för att genomföra åtgärderna, till exempel avverkning, uppdrivning och plantering av skogsplantor, transport av timmer och förädling av virke. I rapporten tas inte hänsyn till om en ökad användning av mark i en kategori, minskar markanvändning inom en annan kategori.