Open this publication in new window or tab >>Show others...
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Feasibility study on physical resource mapping in companies
Abstract [sv]
Denna förstudie har syftat till att undersöka potentialen med fysisk resurskartläggning (RKL) inom företag. RKL kan dels höja den interna kunskapen om företagets resursanvändning, dels stödja extern kommunikation av företagets materialeffektivitet, samt fungera som ett underlag för policymakers som vill utreda styrmedel kopplade till resursanvändning.
Initiativet till förstudien är delvis sprungen ur tanken att delar av det som idag görs inom energikartläggning (EKL) också skulle kunna appliceras på kartläggning av fysiska resursströmmar. I förstudien har därför EKL summerats översiktligt tillsammans med tidigare utvärderingar av EKL. Rapporten lyfter även fram viktiga lärdomar från EKL som kan användas i resurskartläggningssammahang.
En viktig del av förstudien har bestått i att utforska vad ett koncept som RKL kan inkludera för att uppnå ökad resurseffektivitet. Begreppet RKL kan delas in i två huvudsakliga delar: Förstå och Förändra. Generellt handlar det om att först kartlägga fysiska resursflöden, och därefter agera på resultaten för att nå konkret handling och förändring. Förstudien ger förslag på ett antal befintliga metoder som kan användas för inledande kartläggning, exempelvis materialflödesanalys (MFA) och livscykelanalys (LCA). Kopplat till detta har förstudien undersökt verktyg och indikatorer för att mäta cirkularitet som företag kan använda för att skapa sig en bild av hur cirkulär företagets verksamhet, produkter och tjänster är.
För att få en bättre förståelse för hur företag och aktörer i Sverige ser på en mer detaljerad kartläggning av fysiska resursflöden i sina verksamheter, genomfördes femton intervjuer och en enkätstudie. Den enskilt största nyttan som de intervjuade personerna uttryckte med RKL var att kunna visualisera och synliggöra fysiska resurser och hur de flödar genom verksamheten. Via kommande lagkrav inom EU i form av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och ESRS (European Sustainability Reporting Standards) skruvas kraven på företags hållbarhetsredovisning upp. Detta nya regelverk kräver bland annat redovisning av in- och utflöden av fysiska resurser, samt att företagen ska kunna visa på mål, strategier och planer för hur resursflödena kan effektiviseras.
De nya EU-kraven kommer troligen vara en av de starkaste drivkrafterna för företag att utföra RKL, i tillägg till externa krav från kunder och samarbetsparter. I rapporten har översiktliga processer skisserats som stöd för genomförande av RKL med hjälp av befintliga metoder och verktyg. RKL i företag är ett brett begrepp och därför kan RKL utföras på olika sätt beroende på syftet med kartläggningen och typ av företag.
En slutsats från projektet är att det inte är nödvändigt eller lämpligt med en RKL-lagstiftning på samma sätt som dagens lagstiftning för EKL. Detta beror på att RKL innebär en större komplexitet än EKL och är svår att generalisera för alla företag. Den generella metodiken kan dock utformas på liknande sätt för RKL som för EKL, och stöden gällande nätverkande och lathundar skulle kunna erbjudas på liknande sätt för RKL som för EKL för att stötta företag i att uppfylla kommande krav.
I det fortsatta arbetet med resurskartläggningar i företag är det viktigt att beakta: (1) Fokusera på att använda redan existerande metoder, verktyg och indikatorer för att mäta resurser och cirkularitet; (2) Samarbeta med organisationer som tillhandahåller och utvecklar metoder, verktyg och indikatorer för en ökad cirkularitet för att tillsammans med dem öka kunskapen och förståelsen hos företag; (3) Utveckla den skisserade RKLprocessen, så att den bättre kan visa vilka typer av metoder och indikatorer som passar särskilt bra för olika syften; (4) Testa och utveckla processerna och guiderna tillsammans med ett antal pilotföretag; (5) Integrera RKL-processen och guiden med pågående utveckling av standarder för rapportering inom EU och ISO-samarbetet.
Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: , 2023. p. 62
Keywords
Resurskartläggning, energikartläggning, resurseffektivitet, cirkularitet, indikatorer, affärsekosystem, förändringsledning
National Category
Environmental Management
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-65649 (URN)
Funder
VinnovaSwedish Research Council FormasSwedish Energy Agency
Note
Förstudien har utförts av Stiftelsen Chalmers Industriteknik (CIT) och RISE Research Institutes of Sweden (RISE) på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source. Studien har, via RE:Source, finansierats av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
2023-07-032023-07-032023-07-03Bibliographically approved