Datadriven stadsutveckling. Datadriven fastighetsutveckling. Datadriven destinationsutveckling.Datadriven arkitektur. Under de senaste åren har det blivit alltmer populärt att använda sig av begreppet datadrivet när vi talar om utvecklingen av platser. Ett sådant arbetssätt associeras i regel med framväxten av nya tekniker och modeller för digitaliserad och automatiserad insamling och bearbetning av stora datamängder.

Swedish Town Centre Index- A prototype of a tool for measuring and monitoring sustainable development in town centres in Sweden

During the last decades, many town centres in Sweden have met various challenges relating to everything from external shopping centers, to online shopping and, lately, the Covid-19 pandemic. In this context, it becomes important for actors working with town center development to have access to useful and trustworthy sources of knowledge to be able to adapt to changes in their environment. The aim of this report is to explore the possibility of creating a scientifically based and practically useful tool for measuring and monitoring sustainable development in town centres in Sweden- a Swedish Town Centre Index. The first part of the report discusses the needs of such a tool in a Swedish context. The second part presents a prototype of such a tool, consisting of several dimensions or “values”, namely liveliness, economic vitality, comfort, safety, security and accessibility, for each of which several variables and data collection methods are proposed. However, it is argued that, for such a tool to become reality, the variables and data collection methods need further refinement. Also, the tool needs to be integrated into a digital dashboard and a long-term business models needs to be developed.

This article’s overall purpose is to contribute to the recent discussion between the literatures of valuation studies and urban studies. The paper aims to do this by generating knowledge on the framing of urban values and qualities in inter-organisational settings making up wider urban development projects. The paper makes use of a recent framework by Metzger and Wiberg published in 2017 in Urban Studies, although employing it in inter-organisational settings, rather than in the intra-organisational settings of those authors. It also adds a systematic focus on issues of value plurality. The paper pursues its aim by interrogating a recent case of inter-organisational ground floor planning in Gothenburg, Sweden. The article demonstrates how several organisational actors with different reasons for joining the scheme, repeatedly came to shift between different practices, scales, and devices of valuation. One implication of the paper is that the study of inter-organisational valuation allows the researcher to explore the plurality of ways in which actors with different goals evaluate development alternatives to keep the process going. Having said this, the paper also touches upon the fact that the value-agnostic sensibility of valuation studies risks making the researcher neglect power asymmetries. 

Safe public spaces for whom? A research overview on the determinants of safety in public space with a focus on gender, age, function and socio-economic background

Safety in public space is a basic human right. However, existing research- and development initiatives tend to mainly be interested in how fear of crime can be generated for people in general, thus leaving out other determinants of safety including issues of gender, age, function and socio-economics. The aim of this report is to contribute to a broader understanding of the phenomenon of safety in public places. It does this by providing a research overview on the subject matter consisting of in total 82 peer-reviewed research papers. The research overview shows that women, elderly, people with disabilities as well as those in poverty, tend to feel less safe in public spaces than others do. Furthermore, the overview points to several factors that tend to increase the sense of safety for one or several of these groups, such as the presence of other, friendly-minded, people, refuge, visibility, accessibility, and the absence of fees and other economic costs. That said, there are a wide range of other factors that play a role for feelings of safety in public space, which could not be addressed in this study. There are also other grounds for discrimination that could have been dealt with, such as ethnicity, religion and sexuality. However, the study has been able to show some major trends as a basis for continued discussion, research, and development.

Centrum för AMP är ett centrum för platsutveckling med uppdrag att skapa livliga, trevliga och trygga offentliga miljöer i Sverige tillgängliga för alla. Detta sker genom platsutvecklings modellen Aff ärs och medborgarplats (AMP modellen) med bakgrund i den nu avslutade Trygghetskommissionens arbete. AMP modellen går ut på att Centrum för AMP på en avgränsad plats och tillsammans med lokala aktörer upprättar en lokal platsorganisation med anställd personal som året om arbetar med gestaltning och etablering, aktiv eringar , aktiviteter och evenemang. En affärs och medborgarplats (AMP) är med andra ord den yta som Centrum för AMP har mandat att ta hand om och utveckla över tid, detta genom ett avtals baserat partnerskap med kommun och lokala fastighetsägare. Begreppet affärs och medborgarplats följer av att arbetet ska ske tillsammans med såväl näringsliv (”Affär”) som privatpersoner och deras representanter i civilsamhälle och offent lig sektor (”Medborgare”) och detta via ett plats skapande arbetssätt, så kallad placemaking I AMP modellen ingår också att arbetet ska grunda sig i och följas upp med hjälp av aktuell forskning och vetenskapliga metoder . Detta är varför ett forsknings partnerskap upprättades år 2021 mellan Centrum för AMP och det statliga forsk ningsinstitutet RISE. Under slutet av våren 2022 upprättade Centrum för AMP en affärs och med borgarplats i centrala Haninge vid namn Haninge entré . Som en del av detta har RISE genomfört en studie på Haninge entré med syfte att generera kunskaper om hur besökare upplevde och betedde sig på platsen strax innan det att Cent rum för AMP initierade sina aktiviteter där liksom när den hade varit aktiv i ett år. Mål med studien har varit att generera en förståelse för lämpliga insatser på plat sen, men också att stödja ett mer allmänt organisationellt lärande bland Centrum för AMP och dess partners. Ett annat mål med studien har varit att testa, samt vidareutveckla, Centrum för AMPs mät och uppföljningsmodell som RISE redan hade utvecklat i tidigare projekt.

Today, many urban development projects strive to create active frontages or active ground floors, that is, ground floor facilities characterized by transparency and plenty of activity. However, this is difficult to achieve, especially in new constructions. Also, there is limited research on planning practices related to active ground floors. The studies that do exist also tend to have a limited view of what an active ground floor can be. Thus, the aim of this report is to generate knowledge on how different types of urban development actors can cooperate to generate ground floors in cities and communities that are not only active, but also mixed. The report pursues its aim by reviewing a case of inter-organisational planning in the district of Masthuggskajen in the city of Gothenburg, Sweden. The report demonstrates several activities and practices that partaking organisational actors got involved in as a means of jointly trying to enforce active ground floors in the area. As part of this, the actors repeatedly came to shift between different ways of framing what an active ground floor in Masthuggskajen can be as well as ways of valuing different plans, designs and routes of action. The study also puts light on several sources of friction and uncertainty that arose as part of the process, as well as practices that functioned as a means of coordinating the work. The report does not provide any definitive answers as to how actors should cooperate to generated active and mixed ground floors. It does, however, contribute with knowledge on what kinds of activities, documents, coordination mechanisms etcetera that might be employed by actors when striving to create active and mixed ground floors.

Vår tids stora utmaningar - allt ifrån klimatförändringar och miljökriser till ekonomiska kriser och nu en global pandemi – tydliggör behoven av samhälleliga förändringar på flera systemnivåer för att uppnå en hållbar utveckling. Städer och, tätorter har identifierats som en viktig del i att leda de förändringar som krävs för att skapa hållbara samhällen. Nya hållbarhetsmål ställer även krav på nya mått på välfärd och samhällsutveckling. En analysmodell som svarar upp mot denna efterfråga är den så kallade munkmodellen (Doughnut model eller Doughnut economics). Modellen består av indikatorer som bygger på de tolv sociala målen i Agenda 2030 och de nio planetära gränserna. Indikatorerna visar hur ett samhälle förhåller sig till de ekologiska övre gränserna respektive de sociala grundvillkoren, vilket visualiseras med hjälp av en munk. En ekonomi, eller ett samhälle, anses välmående när alla de tolv sociala grundmålen är uppfyllda utan att någon av de nio ekologiska gränserna överskrids. Hur och när modellen kan tillämpas och bäst bidra till hållbarhetsmål testas nu i olika miljöer. Flera städer runt om i världen har börjat använda munkmodellen som uppföljnings- och dialogverktyg inom hållbarhetsarbetet. Syftet med denna förstudie har varit att, tillsammans med Tomelilla kommun, undersöka förutsättningarna för att använda munkmodellen som uppföljnings- och dialogverktyg samt om och i så fall hur munkmodellen kan användas i en mindre svensk kommun. Förstudien har åskådliggjort munkmodellens potential att skapa en övergripande gemensam referenspunkt för Tomelilla kommuns olika funktioner – något som idag saknas men som anses vara centralt för att styra det tvärsektoriella hållbarhetsarbetet. Munkmodellen har också en visuell och interaktiv styrka. Men för att nyttja denna styrka behöver ett fortsatt kvalitetsarbete göras när det gäller att vidareutveckla de mått och indikatorer som kommuner idag använder. I utvecklandet av en gemensam uppföljningsmodell bidrar arbetet i att problematisera och utforska mått, lämpliga indikatorer och benchmark som både är evidensbaserade, administrativt hanterbara och praktiskt användbara. Med detta sagt är inte munkmodellens komponenter unika för att få till en gemensam övergripande bild av hållbarhet. Oavsett vilken typ av modell som en organisation vill använda för att få till ändamålsenliga beslutsunderlag för hållbarhetsarbete krävs en gedigen behovsanalys i den lokala kontexten - som även tar kommunens organisatoriska förutsättningar i beaktande – samt kompetens inom kvalitetssäkrade mätningar och implementeringsfrågor.

I dag strävar många fastighetsbolag och kommuner runt om i världen efter "levande gatuplan". samtidigt har många av de butiker, restauranger och caféer som traditionellt har funnits på gatuplan i våra städer och tätorter svårt att överleva. Ett potentiellt sätt att befolka  gatuplanen på är med den del av ekonomin där människor delar, byter,  lånar och hyr prylar, tjänster, information och ytor av varandra – den så kallade ’delningsekonomin’.

Många betraktar idag delning som en central del av en framtida, mer hållbar ekonomi. De studier och faktiska utvecklingsinitiativ som specifikt riktar in sig på delningsinitiativens roll i gatuplan är dock försvinnande få. Den här studien bidrar på området att utforska följande frågeställningar:

1. På vilka sätt kan delningsinitiativ i gatuplan bidra till värdeskapande för sig själva,

för fastighetsägare och för det omkringliggande samhället? 

2. Vilka är förutsättningarna för att delningsinitiativ ska kunna bedriva verksamhet i gatuplan?

Metoderna som har använts är en intervjustudie (intervjuer med delningsverksamheter och fastighetsbolag samt en workshop med blandade aktörer) och en litteraturstudie över tidigare studier på delningsverksamheter. Dessa har sedan jämförts för att analysera skillnader, likheter och återkommande teman.

Resultaten visar att delningsverksamheter kan bidra med flera positiva sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter och värden. Några av de effekter som framkommer tydligast är normförskjutningar och beteendeförändringar kopplat till miljömässig hållbarhet, skapande av sociala mötesplatser, ökad gemenskap och ökad sysselsättning i närområdet. Negativa effekter och värden kan uppstå i de fall då delningsverksamheter inte är ekonomiskt robusta eller då de vänder sig till en smal målgrupp och i praktiken kan fungera exkluderande. Dessutom kan gatuplansplacering vara negativt för verksamheten i de fall då den blir mer utsatt för förstörelse och andra risker utifrån

Studien visar dessutom att delningsverksamheter ser det som positivt för verksamheten att finnas just i gatuplan, eftersom det bidrar till exempelvis högre synlighet och lägre trösklar för nya användare. Delningsverksamheter har även potential att själva bidra till levande gatuplan, framförallt genom att skapa liv och rörelse i området större delar av dygnet. För att delningsverksamheter ska kunna etablera sig behöver fungerande affärsmodeller finnas på plats, men också rätt lokalmässiga och arkitektoniska förutsättningar.

Slutsatsen är att det finns potential för värdeskapande av delningsverksamheter i gatuplan, men att det behövs bättre förutsättningar för att åstadkomma detta. Bland annat behövs nya affärsmodeller och ökad kunskap på området. Det behövs även en vidgad bild av hur delningsekonomi i gatuplan kan se ut och fungera – både hos forskare och hos praktiker.

Under senare år har intresset för medborgardialoger ökat i stadsbyggnadsbranschen. Detta med förhoppningen att involvering av medborgare i utformningen av våra städer ska leda till allt ifrån ökad demokratisk legitimitet, till bättre utformade städer och mindre överklaganden.Det mesta av såväl den forskning som det praktiska utvecklingsarbete som har genomförts fokuserar dock på metoder för medborgardialogsamt medborgardialog ur ett maktperspektiv(Jahnke, Andersson, Molnar & Blomqvist,2018). Försvinnande lite arbete berör verksamhetersorganisering av medborgardialog, detta trots att det ökade intresset för medborgardialog innebär att allt fler aktörer börjar arbeta meddet. Studien riktar fokus mot arkitektkontor som allt oftare får i uppdrag att utföra dialoger eller utgöra samarbetspartner till den aktör som utför dialogen i stadsbyggnadsprojekt. Arkitekten har dessutom en speciell roll då hen ska bemötabåde beställarensönskemål och medborgarenseller brukarens behov, vilka kan skilja sig åt (Petrescu, 2005). Givet den här utvecklingen ärdet viktigt att generera kunskaper om arkitektkontors arbete med medborgardialog och hur detta påverkas av företagets övergripande organisering. Det är detta vi vill bidra till med denna populärvetenskapliga rapport. Vi har ett relativt brett fokus på alla former av kontakter som arkitekter har med medborgare,dock avgränsat till stadsbyggnadsprojekt. Med det senare menas arbete som berör utveckling av ett geografiskt område som innefattar mer än enbart en enstaka byggnad (vilket kan ske både inom och utanför den formella planprocessen).