Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (8 of 8) Show all publications
Fernqvist, N., Broberg, S., Torén, J. & Svensson, I.-L. (2023). District heating as a flexibility service: Challenges in sector coupling for increased solar and wind power production in Sweden. Energy Policy, 172, Article ID 113332.
Open this publication in new window or tab >>District heating as a flexibility service: Challenges in sector coupling for increased solar and wind power production in Sweden
2023 (English)In: Energy Policy, ISSN 0301-4215, E-ISSN 1873-6777, Vol. 172, article id 113332Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

With expanding solar and wind power production, the topic of flexibility services attracts increased attention in the Swedish energy system. In this context, the potentials in using thermal storage capacities in district heating (DH) systems have been brought forward, primarily by academic scholars. Using a ‘grounded’ approach, this study investigates if professionals assigned to Swedish DH companies and electricity distribution system operators utilise, or plan to utilise, DH systems as flexibility services for the electricity grid. Original data was collected through semi-structured interviews, held with fourteen individuals affiliated to different actors in the Swedish energy system. These individuals were identified as being experts, or practically engaged, in using DH utilities as flexibility services for the electricity grid. The findings show that although technologies for coupling between DH systems and the electricity grid are already in place, initiatives for using DH systems as flexibility services for the electricity system are rare in Sweden. Coupling challenges stem from ownership and operation legislation frameworks, marginal incentives and a widespread focus on firm benefits rather than energy systems benefits. Identified initiatives for using DH systems for flexibility services are primarily run on a local scale, designed and propelled by small groups of engaged individuals.

Keywords
Flexibility, District heating, Integration, Sector coupling, Qualitative analysis
National Category
Energy Systems
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-61174 (URN)10.1016/j.enpol.2022.113332 (DOI)S0301421522005511 (Scopus ID)
Available from: 2022-11-18 Created: 2022-11-18 Last updated: 2024-02-27Bibliographically approved
Larsson, M., Sommarin, P., Broberg, S., Petersson, J., Vesterlund, M., Mellgren, A. & Råberg, T. (2022). Innovativa energieffektiva växthus - designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning.
Open this publication in new window or tab >>Innovativa energieffektiva växthus - designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Innovative energy efficient greenhouses – Low-temperature energy sources and heat recovery
Abstract [sv]

Lågtempererad restvärme är i dag en underutnyttjad resurs i samhället trots stor tillgång. I den här förstudien har växthus studerats, dvs system med stort behov av värmeenergi under delar av året. Projektet studerade teoretiskt ett växthuskoncept som använder lågvärdiga (30 – 40 °C) externa och interna värmekällor för uppvärmning, samt nyttjandet av frikyla (daggpunkt ca 25–10 °C) via termiskt lager för avfuktning. Syftet med förstudien är att skapa förutsättningar för hållbar och konkurrenskraftig växthusodling i Sverige genom synergier mellan olika branscher och tekniker. Som möjliggörare föreslås ett nytt koncept, som utvecklas för växthusodling, där energi- och odlingseffektivitet samspelar. Genom att utvärdera konceptet avser förstudien besvara frågeställningar om hur energieffektiv teknik dels kan minska energibehovet för växthus, dels använda sig av lågtempererade värmekällor, i kombination med värmeåtervinning, samtidigt som klimatet i växthuset styrs så odlingskapaciteten och CO2-gödsling förbättras. Resultatet visar att potentialen är mycket årstidsberoende och mycket beroende av hur stor värmekällan från växtbelysning är. Värmeåtervinning av växthusets interna värme kan minska värmeenergibehovet med ca 85% och växthuset kan använda lågtempererad värmekälla på ca 30–40 °C. Ytterligare resultat är att produktionen även kan ökas med ca 30–50% (beroende på årstid) med effektiv CO2-gödning och bättre klimat för växterna.

Abstract [en]

Residual excess heat from industrial processes is today an under-utilized resource in society despite access to large amounts of energy. The project compiled a feasibility study, where a greenhouses concept was created. The concept consisted of residual heat from cooling industrial processes (30 – 40 °C), furthermore, utilizes free-cooling trough a thermal storage for cooling and dehumidification. The purpose of the feasibility study is to create conditions for sustainable and competitive greenhouse cultivation in Sweden through synergies between different industries and technologies. As an enabler, a new concept is proposed, which is being developed for greenhouse cultivation, in which energy and cultivation efficiency interact. By evaluating the concept, the feasibility study aims to answer questions about how energy-efficient greenhouse technology can reduce energy demand, as well as re-use residual energy sources, combined with heat recovery, while steering the climate in the greenhouse to improve cultivation capacity and CO2 fertilization. The result shows that the potential is strongly influenced by the additional heat from artificial light, which in turn is strongly correlated to the time of the season. The greenhouse's internal excess heat can be stored and returned to the greenhouse when there is a need, which may reduce the need of additional heating by approximately 85%. The greenhouse can also use low temperature heat sources to keep it warm, for example by using low temperature residual heat of about 30-40 ° C. An additional result from the modelling is that production can be increased by as much as approximately 30– 50% (depending on the season) with efficient CO2 fertilization due to an improved climate for the plants.

Publisher
p. 37
Series
Energimyndigheten - Slutrapport
Keywords
Växthus, CO2-gödsling, restvärme, lokalodlat
National Category
Civil Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-60246 (URN)
Note

Denna rapport är slutrapporten för projektet ”Innovativa energieffektiva växthus –designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning” ochsammanfattar projektet och dess resultat. Projektet har finansierats avEnergimyndigheten med samfinansiering från Enrad AB, Härnösands Energi &Miljö och Provolitans OY via forsknings- och innovationsprogrammet Termo ochpågått under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2022.

Available from: 2022-10-05 Created: 2022-10-05 Last updated: 2024-03-19Bibliographically approved
Broberg, S. & Sommarin, P. (2022). Potential för användning av lågtempererad värme för uppvärmning av växthus – industriell restvärme och värme från returen på fjärrvärme.
Open this publication in new window or tab >>Potential för användning av lågtempererad värme för uppvärmning av växthus – industriell restvärme och värme från returen på fjärrvärme
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Inom projektet ”Innovativa energieffektiva växthus – designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning”, som pågått mellan december 2020 – juni 2022 och finansierats av Energimyndigheten, föreslås och utvärderas ett nytt koncept för växthusodling, där energi- och odlingseffektivitet samspelar. Utvärderingen av konceptet inkluderar bland annat frågeställningar om hur energieffektiv teknik för växthus kan minska energibehovet vid odling och använda sig av värmeåtervinning och lågtempererade energikällor. Som en del av projektet genomförs och presenteras här en litteraturstudie över möjliga restvärmekällor i Sverige. Studien fokuserar i huvudsak på regionala kartläggningar som identifierats i svenska regioner. Dessa har identifierats och presenteras för tolv av Sveriges regioner. Möjligheterna att nyttja returvärmen på fjärrvärmevattnet diskuteras också, samt en diskussion om klimatavtryck från användning av restvärme.

Publisher
p. 17
Series
RISE Rapport ; 2022:71
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-59192 (URN)978-91-89711-11-2 (ISBN)
Available from: 2022-05-11 Created: 2022-05-11 Last updated: 2022-05-11Bibliographically approved
Harfeldt-Berg, L., Broberg, S. & Ericsson, K. (2022). The Importance of Individual Actor Characteristics and Contextual Aspects for Promoting Industrial Symbiosis Networks. Sustainability, 14(9), 4927-4927
Open this publication in new window or tab >>The Importance of Individual Actor Characteristics and Contextual Aspects for Promoting Industrial Symbiosis Networks
2022 (English)In: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 14, no 9, p. 4927-4927Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Factors that affect and influence industrial symbiosis (IS) collaborations have been researched extensively in the literature, where they are mostly reported at a network level or for IS in general, and lack the individual actor’s perspective. This review article contributes to and expands knowledge of influencing factors and their effect on the individual actor. In a systematic review, guided by the PRISMA 2020 guidelines, this study reviews 53 scientific papers examining planned or existing IS networks. It examines literature from 1 January 2000 to 28 March 2022, and it identifies drivers, barriers, and enablers influencing actors to participate in IS. It explores whether and how the perception and impact of these factors differs depending on the characteristics of individual actors and their specific context. The main findings of this study reveal that an actor’s specific characteristics and the network’s context have a significant impact on decision making and how actors both perceive and are affected by factors influencing collaboration. Furthermore, an additional novel contribution to this field of research is that the study identifies three underlying and recurring considerations that actors appear to find critical, namely, perceived business opportunities/risks, regulatory and political setting, and potential inequalities in the network. The results show that an actor’s take on these critical considerations determines whether the actor is willing to engage in IS.

Place, publisher, year, edition, pages
MDPI, 2022
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Environmental Sciences Energy Systems
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-59163 (URN)10.3390/su14094927 (DOI)
Funder
Swedish Energy Agency, P 46016-1
Available from: 2022-04-28 Created: 2022-04-28 Last updated: 2022-04-28Bibliographically approved
Johansson, M., Broberg, S. & Ottosson, M. (2021). Energy strategies in the pulp and paper industry in Sweden: Interactions between efficient resource utilisation and increased product diversification. Journal of Cleaner Production, 311, Article ID 127681.
Open this publication in new window or tab >>Energy strategies in the pulp and paper industry in Sweden: Interactions between efficient resource utilisation and increased product diversification
2021 (English)In: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 311, article id 127681Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The pulp and paper industry faces several challenges linked to climate and environmental impact, resource efficiency, rising energy prices, increased competition for biomass resources, and declining demand for traditional printed paper products. However, these challenges also offer strategic opportunities for the industry to develop into a competitive, resource-efficient, and low-carbon industry in line with a biobased economy. Against this background, this paper aims to analyse current energy strategies in the pulp and paper industry in Sweden. Specifically, the paper analyses how companies combine continuous process efficiency to reduce energy costs with activities that could be developed into new energy-related products to increase revenue. Most of the analysed companies work to various degrees with both these strategies, employing methods that include improving energy efficiency, energy security, and energy conversion, as well as developing a wide range of biobased energy products. However, our study indicates that there is an untapped potential associated with energy product development, and we conclude that energy efficiency measures can free up resources, enabling the development of new energy products. Finally, several potential managerial outcomes and implications are outlined. © 2021 The Authors

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier Ltd, 2021
Keywords
Energy efficiency, Energy management, Energy strategy, Product diversification, Pulp and paper industry, Resource utilisation
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-53523 (URN)10.1016/j.jclepro.2021.127681 (DOI)2-s2.0-85107019886 (Scopus ID)
Note

Funding details: Energimyndigheten, 42344-1; Funding text 1: This project was funded by the Swedish Energy Agency , grant number 42344-1 . We would like to warmly thank the interview respondents for giving us insight into their energy strategies. We would also like to thank Dr Ksenia Onufrey and Professor Anna Bergek for good cooperation throughout the project.

Available from: 2021-06-17 Created: 2021-06-17 Last updated: 2021-12-23Bibliographically approved
Broberg, K., Broberg, S. & Fransson, L. (2021). Smarta hållbara städer i Skåne: Innovationsekosystemkartläggning. RISE Research Institutes of Sweden
Open this publication in new window or tab >>Smarta hållbara städer i Skåne: Innovationsekosystemkartläggning
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Under 2019 tog Forsknings och Innovationsrådet i Skåne fram en innovationsstrategi för regionen som syftar till att ”vara en långsiktig agenda för samarbete mellan nyckelaktörer i Skåne för att främja innovation, adressera svag produktivitet och stärka näringslivet med hållbarhet som en självklarhet och konkurrensfördel”. I strategin pekas sex specialiseringsområden ut, däribland smarta hållbara städer. I samarbete med Region Skåne har RISE under hösten 2020 – våren 2021, genomfört en innovationsekosystemanalys för smarta hållbara städer. Under de senaste åren har Region Skåne gett uppdrag till andra aktörer och även själv bedrivit arbete för att kartlägga delar av ekosystemet runt detta specialiseringsområde. Under arbetet med kartläggningen som presenteras i denna rapport identifierades gap i tidigare analyser främst kring vilka stödfunktioner som finns tillgängliga för aktörerna inom smarta hållbara städer. Fokus i denna kartläggning har därför varit ta fram ny kunskap om dessa stödfunktioner. Övriga delar av analysen baseras på en litteraturstudie av tidigare rapporter. Genom ekosystemanalysen vill Region Skåne få en ökad förståelse för regionens kapacitet inom ett antal utvecklingsområden. Härigenom ämnar man skapa en grund för att identifiera styrkor och svagheter inom området och skapa underlag för vidare arbete. Parallellt med RISE arbete har det pågått ett flertal initiativ och kartläggningar, däribland arbetet med klimatneutrala Lund och Malmö som sker på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Tillsammans förväntas genomförda och pågående initiativ ge viktiga resultat om Skånes position och utveckling inom området. Det kan även fungera som ett viktigt underlag i det arbete som pågår, och ska vara klart under 2021, med att ta fram en innovationsagenda för utvecklingen av specialiseringsområdet i regionen. Kartläggningen som presenteras i denna rapport har genomförts i tre delar: 1. En litteraturstudie av tidigare publicerade rapporter av relevans för innovationsekosystemet kring smarta hållbara städer. 2. En kartläggning över tillgången på stödfunktioner. 3. En intervjustudie för att få en fördjupad förståelse för stödfunktionernas verksamhet och roll i ekosystemet. Litteraturstudien utgick från flera tidigare genomförda analyser av regionens näringsliv (branscher, ankarföretag) och forskning och forskningsinfrastruktur. Sammanställningen visar att definition av branschområdet smarta hållbara städer är komplext och därmed är det utmanande att identifiera vilka företag som ingår i området. Dock pekar resultaten på att de branscher som inkluderas i FIRS definition av smarta hållbara städer i hög uträckning redan är, eller har potential att bli starka skånska styrkeområden. Gällande forskning visar studien att flera delområden inom smarta hållbara städer i regionen är starka. Framför allt energiområdet utmärker sig i samtliga studerade analyser, men även andra teknikområden är starka. Regionens städer har attraherat stora anslag bland annat från Vinnova, det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities och EU Horizon. Antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen utmärker sig däremot som lågt jämfört med andra regioner i närområdet (STRING-regionerna). Kartläggningen av stödfunktioner visade att aktörerna ofta inte bedriver en renodlad verksamhet inom en viss typ av stödfunktion, och att de olika typerna av stödfunktioner på så sätt knyter an till varandra. Totalt identifierades 56 olika aktörer inom de fem kategorier av stöd som arbetades fram: acceleratorer och inkubatorer, testbäddar, innovationsstöd och plattformar, nätverk, kluster och hubbar, samt övrigt stöd. De identifierade aktörerna har en geografisk tyngdpunkt i storstadsregionerna i västra Skåne, och det finns således en stor outnyttjad potential i Skånes övriga kommuner som skulle kunna vara med i arbetet framåt och få innovationsområdet att växa i regionen. En fördjupad studie har gjorts genom intervjuer med aktörer med verksamhet inom testbäddar, inkubatorer och acceleratorer samt nätverk och hubbar. När det gäller testbäddar anses dessa utgöra en viktig länk i innovationsekosystemet genom att erbjuda en plats för behovsägare och leverantörer att mötas och för innovationer att testas. Testbäddar kan också ha en roll i att attrahera internationella aktörer till regionen. Trots dess roll anses antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen vara begränsat. Generellt upplevs definitionen av testbäddar som smal, och finansieringsmöjligheterna begränsade. Här identifieras ett behov av ökad kunskap kring alternativa finansieringslösningar för att utveckla och bedriva testmiljöer. I slutsatskapitlet sammanfogas resultat från litteraturstudien, kartläggningen och intervjustudien. Resultaten diskuteras utifrån olika domäner i Isenbergs innovationsekosystem-modell och kompletteras med reflektioner utifrån den högst aktuella och intensiva händelseutvecklingen som sker inom hållbar stadsutveckling på olika nivåer. Projektets slutsatser presenteras uppdelat på följande delområden: Näringslivet inom smarta hållbara städer i Skåne, Tillgång till forskning och forskningsinfrastruktur, Tillgång till innovations- och entreprenörskapsstöd, Finansiering och slutligen Den offentliga sektorns roll i utvecklingen av smarta hållbara städer. Städernas omställning pekas ut som en nyckel för att uppnå klimatneutralitet på nationell, europeisk och global nivå. Stora satsningar utvecklas i snabb takt inom den finansiella sektorn samt inom forskning och innovation. Därför behövs kontinuerlig omvärldsbevakning, positionering och påverkan och det finns möjligheter för regionens aktörer att aktivt bidra till utformningen. Nedan sammanfattas de främsta slutsatserna: • Malmö, Lund och Helsingborg har starka positioner inom hållbar stadsutveckling. För att skapa en förflyttning inom specialiseringsområdet i hela regionen krävs det att det skapas förutsättningar även för de mindre kommunerna och städerna att utvecklas och bidra till utvecklingen i regionen. • Det finns många nätverk, men få testbäddar inom specialiseringsområdet i Skåne. För att utveckla områdets styrkor krävs att det finns en utvecklad och fungerande testmiljöstruktur och att testmiljöerna, i den mån det är möjligt, är verksamma i verklig miljö och inom stadens ytor. • Det finns ett behov av att bredda omfattningen av smarta hållbara städer. Branscherna mobilitet och logistik bör inkluderas i definitionen. Därtill behövs en översyn av begreppet så att medborgarens och civilsamhällets drivkraft för att skapa hållbara och klimatneutrala städer kan tas tillvara. 

Place, publisher, year, edition, pages
RISE Research Institutes of Sweden, 2021. p. 60
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-56769 (URN)
Available from: 2021-10-19 Created: 2021-10-19 Last updated: 2021-10-25Bibliographically approved
Lindqvist, A., Broberg, S., Tufvesson, L., Khalil, S. & Prade, T. (2019). Bio-based production systems: Why environmental assessment needs to include supporting systems. Sustainability, 11(17), Article ID 4678.
Open this publication in new window or tab >>Bio-based production systems: Why environmental assessment needs to include supporting systems
Show others...
2019 (English)In: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, no 17, article id 4678Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The transition to a bio-based economy is expected to deliver substantial environmental and economic benefits. However, bio-based production systems still come with significant environmental challenges, and there is a need for assessment methods that are adapted for the specific characteristics of these systems. In this review, we investigated how the environmental aspects of bio-based production systems differ from those of non-renewable systems, what requirements these differences impose when assessing their sustainability, and to what extent mainstream assessment methods fulfil these requirements. One unique characteristic of bio-based production is the need to maintain the regenerative capacity of the system. The necessary conditions for maintaining regenerative capacity are often provided through direct or indirect interactions between the production system and surrounding "supporting" systems. Thus, in the environmental assessment, impact categories affected in both the primary production system and the supporting systems need to be included, and impact models tailored to the specific context of the study should be used. Development in this direction requires efforts to broaden the system boundaries of conventional environmental assessments, to increase the level of spatial and temporal differentiation, and to improve our understanding of how local uniqueness and temporal dynamics affect the performance of the investigated system.

Place, publisher, year, edition, pages
MDPI AG, 2019
Keywords
Bio-based economy, Bio-based production systems, Bioeconomy, Environmental assessment, Environmental management, LCA, Sustainability assessment, Systems analysis
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-39918 (URN)10.3390/su11174678 (DOI)2-s2.0-85071980402 (Scopus ID)
Note

Funding text 1: This research received no external funding. We would like to acknowledge Liisa Fransson from RISE Research Institutes of Sweden for providing valuable input and supervision throughout the review and writing process

Available from: 2019-09-27 Created: 2019-09-27 Last updated: 2022-02-10Bibliographically approved
Harris, S., Mirata, M., Broberg, S., Carlsson, P. & Martin, M. (2018). A roadmap for increased uptake of industrial symbiosis in Sweden.
Open this publication in new window or tab >>A roadmap for increased uptake of industrial symbiosis in Sweden
Show others...
2018 (English)Report (Other academic)
Publisher
p. 20
National Category
Other Earth and Related Environmental Sciences Social Sciences Interdisciplinary Other Engineering and Technologies
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-33540 (URN)
Note

Arbetet har utförts inom ramen för innovationsprogramet RE:Source som är finansierat av Energimyndigheten, Vinnova och Formas.

Available from: 2018-04-03 Created: 2018-04-03 Last updated: 2021-06-16Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0951-8688

Search in DiVA

Show all publications