Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (9 of 9) Show all publications
van Noord, M., Kovacs, P., Karltorp, K. & Vroon, T. (2023). Guide for Technological Innovation System Analysis for Building-Integrated Photovoltaics 2023. International Energy Agency (IEA)
Open this publication in new window or tab >>Guide for Technological Innovation System Analysis for Building-Integrated Photovoltaics 2023
2023 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

This Guide for Technological Innovation System (TIS) Analysis for Building-Integrated Photovoltaics offers hands-on support on theory and methods for those who want to analyse the innovation system for BIPV in their country. It describes the general process steps to perform a TIS analysis and the specific choices and methods used by Subtask A of IEA PVPS Task 15. In this way it allows for future TIS-analyses to be made in a comparable way to the national studies published by Task 15, either by covering new countries or by timely updates of the TIS in the same countries. Apart from being a guidebook for the analyser, this document can also be used as a template for a final TIS-analysis report – using the same (sub-)chapters, tables, and graphs. The initial definition of the common scope of the TIS studied consists of Building Integrated PV modules and systems as well as PV modules and systems for aesthetical integration. Where relevant, national studies can adjust or deepen the scope by separately analysing different market segments or by excluding certain sub-technologies or application types. The latter can be relevant for example due to cultural or historical reasons. Starting from the scope defined, this guide describes how to analyse and describe the structure of the TIS, through its actors, networks, and institutions (regulations, cultural norms, etc.). Based on that structure and the market situation, an assessment is to be made of the market development phase for BIPV in general or for different application types. Next, a development target should be defined so that the current TIS can be evaluated in relation to that target. The main part of the TIS-analysis is performed after defining the target, by analysing the performance of eight functions of the TIS: Knowledge development, Knowledge dissemination, Entrepreneurial experimentation, Resource mobilization, Development of social capital, Legitimation, Guidance of the search, and Market formation. The meaning of each function is explained and key indicators, as well as assessment questions, are listed. These indicators and questions assist the reader in her/his assessment of whether the function is sufficiently fulfilled for the TIS to achieve the set target. For those functions that are not fulfilling the target requirements, guidance is given on how to identify systemic problems that either relate to actors, institutions (hard and soft), interaction between actors, or to infrastructural deficits. Finally, the guide describes the need of, and some advice on how to arrive at recommendations for a possible overcoming of problems and weaknesses in order to reach the set target. Recommendations should address both industry actors and policy makers.

Place, publisher, year, edition, pages
International Energy Agency (IEA), 2023. p. 62
Series
IEA-PVPS T15-16:2023
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-71487 (URN)978-3-907281-40-6 (ISBN)
Note

INTERNATIONAL ENERGY AGENCY PHOTOVOLTAIC POWER SYSTEMS PROGRAMME

Available from: 2024-01-26 Created: 2024-01-26 Last updated: 2024-01-26
Unger, M. & van Noord, M. (2023). Klimateffektiva Solcellsanläggningar - Vägledning för en klimateffektiv förvaltning.
Open this publication in new window or tab >>Klimateffektiva Solcellsanläggningar - Vägledning för en klimateffektiv förvaltning
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna vägledning för klimateffektiv förvaltning av solcellsanläggningar är en sammanställning av intervjuer med solcellsanläggningsägare och driftansvariga, guider för en god förvaltning och en kartläggning av forskning på området. Vägledningen sammanfattar hur förvaltningen skall optimeras för att uppnå en hög klimatprestanda i ett livscykelperspektiv. Studier av klimatpåverkan över solcellers hela livscykel påvisar att en övervägande del av klimatpåverkan sker under tillverkningen av solcellerna. En solcellsanläggning och dess ingående komponenter har en minimal klimatpåverkan när den väl är driftsatt. Klimatpåverkan per producerad kWh minskar därmed ju fler kWh anläggningen kan producera. Att en solcellsanläggning får producera optimalt och under hela sin tekniska livslängd blir därför avgörande för att minimera klimatpåverkan. Energikontor Syd har genomfört intervjuer med solcellsanläggningsägare och leverantörer av solcellsanläggningar för att få en bild av hur branschens aktörer i dagsläget arbetar med förvaltning av solcellsanläggningar. Sammanställningen av svaren på intervjufrågorna genererar en översikt av gängse praxis för förvaltning av solcellsanläggningar i Sverige idag. Intervjusvaren visar bland annat att flera aktörer inte tänkt på hur återvinning av produkterna går till. De visar även att alla de intervjuade aktörerna tycker att det är bättre att bygga ut på nya tak än att byta ut fungerande anläggningar i förtid. Internationellt har förvaltning, ”Operation and Maintenance” (O&M), växt till ett eget segment inom solcellsindustrin och det är numera etablerat bland alla intressenter att högkvalitativ förvaltning och underhåll minskar potentiella risker, förbättrar lönsamheten (LCOE) och ger positiv påverkan på investeringens avkastning (ROI). SolarPower Europe har tillsammans med ledande aktörer från branschen sammanställt ”Best Practice Guidelines” för O&M vars ingående delar sammanfattas. Forskningen visar att förutsättningen för att ge en solcellsanläggning en så lång livslängd och maximerad elproduktion som möjligt är en väl utförd planering, projektering, upphandling och installation. En väl anpassad drift- och underhållspraxis kan utesluta överflödiga aktiviteter men ändå minimera fel och skador, vilket leder till en ökad elproduktion. Forskning visar också att det ur klimataspekt alltid är bättre att använda nya solcellsmoduler för kapacitetsutbyggnad, istället för att ersätta en anläggnings befintliga moduler med nya (så kallad ”repowering”). Volymerna av avfall från solcellsanläggningar är fortfarande små, tillgängliga återvinningstekniker begränsade, logistiken har utmaningar och marknader för återvunnet material är outvecklade. Detta sammantaget resulterar i ett scenario med höga kostnader och låga intäkter för återvinning av solcellsmoduler globalt. På den ljusa sidan finns det flera enskilda länder som infört regler och incitament för återvinning av solcellsmoduler, företag som tar egna cirkulära initiativ och investeringar i forskning och utveckling ökar stadigt. Av genomgången forskning på området kring klimateffektiv förvaltning så talar inget rakt emot det som redogörs i ”Best practice” av branschen. Det sammanhang där det är värt att veta vems och vilken lönsamhet som står i fokus är vid repowering och i viss mån omfattningen av drift- och underhållsåtgärder.

Publisher
p. 20
Series
RISE Rapport ; 2023:19
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-64115 (URN)978-91-89757-62-2 (ISBN)
Available from: 2023-03-01 Created: 2023-03-01 Last updated: 2023-05-25Bibliographically approved
van Noord, M., Pettersson, I., Råberg, T., Morell, K., Björnsson, L.-H., Zinko, U., . . . Sandström, A. (2022). Biodiversity and Ecosystems Services in Swedish Solar Farms: Current Practice and a Planning Framework for Net Gain. In: Proceedings of the WCPEC-8 2022: . Paper presented at 8th World Conference on Photovoltaic Energy Conversion, Milano, September 26-30, 2022 (pp. 985-991). Munich: WIP Renewable Energies
Open this publication in new window or tab >>Biodiversity and Ecosystems Services in Swedish Solar Farms: Current Practice and a Planning Framework for Net Gain
Show others...
2022 (English)In: Proceedings of the WCPEC-8 2022, Munich: WIP Renewable Energies, 2022, p. 985-991Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [en]

The Swedish solar farm market is expanding rapidly as ground-mounted solar plants are getting larger in size and number. This development inevitably leads to an increased land use change, which is the foremost cause of biodiversity loss. Along with a decrease in biodiversity, nature's supply of ecosystem services decreases, as well as chances to meet several (inter)national environmental and sustainable development goals. This study presents results of the Eco-Sun project, developing practical guidelines for the planning, construction and management of solar farms with a net zero, or net positive, impact on biodiversity and ecosystem services. It shows that biodiversity measures are present but limited in Swedish solar farms, while agrivoltaic crop cultivation is limited to one single site. In order to address environmental challenges and increase multiple land use, a step-by-step process is presented for the inclusion of biodiversity, agricultural and non-agricultural ecosystem services into the planning and design of ground-mounted solar PV.

Place, publisher, year, edition, pages
Munich: WIP Renewable Energies, 2022
Keywords
Environmental Effect, Solar Landscaping, Sustainable, Agrivoltaics, Biodiversity and ecosystem services
National Category
Energy Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-62022 (URN)10.4229/WCPEC-82022-4AO.8.2 (DOI)3-936338-86-8 (ISBN)
Conference
8th World Conference on Photovoltaic Energy Conversion, Milano, September 26-30, 2022
Projects
Eko-Sol
Funder
Swedish Energy Agency, P51007-1
Available from: 2022-12-23 Created: 2022-12-23 Last updated: 2024-03-07Bibliographically approved
Pettersson, I., Morell, K., Råberg, T., van Noord, M., Zinko, U., Ghaem Sigarchian, S., . . . Unger, M. (2022). ECOVOLTAICS OCH AGRIVOLTAICS: en handbok om solcellsparker som gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Open this publication in new window or tab >>ECOVOLTAICS OCH AGRIVOLTAICS: en handbok om solcellsparker som gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna handbok beskriver relevansen av och tillvägagångssättet att planera och förvalta solcellsparker att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med särskild fokus på jordbruk. Med utgångspunkten i hänsynshierarkin beskrivs hur målet om netto noll eller netto positiv påverkan kan integreras i solcellsprojektens olika faser. Centralt är att placeringar på mark med höga naturvärden ska undvikas. Planeringsfasen för nya solcellsparker behöver ta avstamp i de lokala förutsättningarna avseende befintliga naturvärden, potentialen för jordbruk och sociala och rekreativa värden. Sedan ska solcellsparken utformas så att solelproduktion och biologisk mångfald, jordbruk och/eller andra ekosystemtjänster kan samexistera. Detta kan underlättas genom zonindelningar och val av lämplig solcellsmontering och lämpliga solcellspaneler. Även framtagande av skötselplaner i ett tidigt skede bidrar till en anläggning som har goda förutsättningar att skapa multifunktionella värden. Anläggningsfasen ska utföras så att minimal påverkan sker på naturen och marken, till exempel genom att undvika vissa årstider, att hålla skyddsavstånd och undvika markpackning. Driftfasen handlar om rätt skötsel, så att den önskade biologiska mångfalden kan frodas och/eller att jordbruket är produktivt och att de olika aktiviteter kan hanteras effektivt sida vid sida. För att inspirera och ge konkret guidning innehåller handboken åtgärdsbibliotek för ekovoltaiska system (d.v.s. kombinationer av ökad biologisk mångfald och reglerande, kulturella och/eller stödjande ekosystemtjänster med solcellsinstallationer) och agrivoltaiska system. Solcellstekniska lösningar och deras påverkan på förutsättningar för framförallt jordbruk, men även biologisk mångfald, beskrivs också i mer detalj i handboken.

Publisher
p. 95
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-60868 (URN)978-91-89711-96-9 (ISBN)
Note

Denna handbok har tagits fram inom projektet Eko-Sol, som finansierats av Energimyndigheten

Available from: 2022-10-18 Created: 2022-10-18 Last updated: 2023-12-20Bibliographically approved
Björnsson, L.-H., Morell, K., van Noord, M. & Pettersson, I. (2022). En kartläggning av solcellsparker i Sverige 2021.
Open this publication in new window or tab >>En kartläggning av solcellsparker i Sverige 2021
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

This report aims to map the largest groundbased solar farms in Sweden to better understand how they are usually designed; on what type of land they are built and how they can interact with other types of activities such as agriculture and measures to improve conditions for biodiversity. Mid-2021, the typical solar farm with at least 1 MW installed power is built on arable land, can be restored and, as a rule, avoids protected and designated natural areas according to this study, which is mainly based on survey responses. Solar panels are typically directed to the south with a 30-35 degree tilt and are anchored with piles. Generally, the distance between the rows is greater than 3 meters. The most common factors determining the location of the park are the costs for land purchases/leases and proximity to electricity grid. About half of the facilities surveyed are combined with some measure intended to benefit biodiversity. Combining the photovoltaic system with grazing (25%) or cultivation (10%) is still relatively uncommon. The results show that there is an awareness of issues related to biodiversity and opportunities to combine photovoltaic installations with other activities. The increasing pace of expansion of photovoltaic capacity suggests that a deeper understanding of how photovoltaic systems are best adapted to their surroundings will increase in importance.

Publisher
p. 31
Series
RISE Rapport ; 2022:64
Keywords
solcellspark, solel, markanvändning, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, solar park, photovoltaics, land use, biodiversity, ecosystem services
National Category
Energy Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-59284 (URN)978-91-89711-04-4 (ISBN)
Available from: 2022-05-24 Created: 2022-05-24 Last updated: 2024-03-07Bibliographically approved
Askemar, H. & van Noord, M. (2021). Klimateffektiv solenergi : Jämförelse av klimatpåverkan från tillverkning av olika solcellsmoduler.
Open this publication in new window or tab >>Klimateffektiv solenergi : Jämförelse av klimatpåverkan från tillverkning av olika solcellsmoduler
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna första rapport från projektet Klimateffektiv solenergi sammanställer kunskapsläget om klimatpåverkan från solcellsmoduler och lägger grunden för vidare projektarbete med utformning av upphandlingskriterier. Litteraturgenomgången täcker både en marknadsöversikt över dagens solcellsmarknad samt en genomgång av klimatpåverkan från olika teknologier och konstruktioner för solcellsmoduler. Litteraturgenomgången avgränsas genom att projektet fokuserar på miljöpåverkanskategorin klimatpåverkan. Vidare har tillverkningsskedet varit centralt i arbetet då tidiga resultat från analyser av klimatpåverkan över solcellers hela livscykel påvisar att övervägande klimatpåverkan sker under tillverkningen av solceller. Centrala utmaningar vid bedömning av klimatpåverkan från solceller är brist på aktuella data, att olika studier redovisar resultat i olika enheter (koldioxidekvivalenter per kWh, per modul eller per kWp) samt hur årlig instrålning, prestanda, degradering och livslängd hanteras i de olika studierna. Resultatet påvisar att dagens dominerande solcellsteknik, kristallina kiselsolceller, har större klimatpåverkan jämfört med tunnfilmstekniker. Vidare har monokristallina kiselsolceller större klimatpåverkan från produktion än multikristallina kiselsolceller, men vilken kiselteknik som producerar el med lägst klimatpåverkan beror på verkningsgradsförhållandena. Nyare cellteknologier såsom PERC- och dubbelsidiga solceller kan minska klimatpåverkan från solel genom att elproduktionen per solcell ökar utan att utsläppen vid tillverkning ökar markant. Slutligen finns andra teknologier och modulkonstruktioner (exempelvis flexibla moduler) med potential att minska klimatpåverkan från solceller, både genom lägre klimatpåverkan från tillverkningen och genom att öka solcellernas effektivitet. Klimatpåverkan från tillverkning orsakas huvudsakligen av energianvändning i olika processer och därmed blir elmixen vid tillverkning avgörande för klimatpåverkan. Elmixen är starkt kopplad till det lokala elsystemet, vilket innebär att tillverkningsland för kiselråvaran, solceller, solcellsmoduler med mera kan bli en nyckelfaktor för att åstadkomma klimateffektiva solcellsmoduler. Eftersom tillverkningen idag sker främst i Kina och övriga asiatiska länder, som har en betydande andel kolkraft i elmixen, orsakas en stor del av klimatpåverkan från dagens solceller av den fossilbaserade elen i dessa länder.

Publisher
p. 34
Series
RISE Rapport ; 2021:78
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-56642 (URN)978-91-89385-68-9 (ISBN)
Available from: 2021-09-23 Created: 2021-09-23 Last updated: 2024-02-28Bibliographically approved
van Noord, M., Landelius, T. & Andersson, S. (2021). Snow-induced PV loss modeling using production-data inferred PV system models. Energies, 14(6), Article ID 1574.
Open this publication in new window or tab >>Snow-induced PV loss modeling using production-data inferred PV system models
2021 (English)In: Energies, E-ISSN 1996-1073, Vol. 14, no 6, article id 1574Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Snow-induced photovoltaic (PV)-energy losses (snow losses) in snowy and cold locations vary up to 100% monthly and 34% annually, according to literature. Levels that illustrate the need for snow loss estimation using validated models. However, to our knowledge, all these models build on limited numbers of sites and winter seasons, and with limited climate diversity. To overcome this limitation in underlying statistics, we investigate the estimation of snow losses using a PV system’s yield data together with freely available gridded weather datasets. To develop and illustrate this approach, 263 sites in northern Sweden are studied over multiple winters. Firstly, snow-free production is approximated by identifying snow-free days and using corresponding data to infer tilt and azimuth angles and a snow-free performance model incorporating shading effects, etc. This performance model approximates snow-free monthly yields with an average hourly standard deviation of 6.9%, indicating decent agreement. Secondly, snow losses are calculated as the difference between measured and modeled yield, showing annual snow losses up to 20% and means of 1.5-6.2% for winters with data for at least 89 sites. Thirdly, two existing snow loss estimation models are compared to our calculated snow losses, with the best match showing a correlation of 0.73 and less than 1% bias for annual snow losses. Based on these results, we argue that our approach enables studying snow losses for high numbers of PV systems and winter seasons using existing datasets. © 2021 by the authors.

Place, publisher, year, edition, pages
MDPI AG, 2021
Keywords
Photovoltaics, PV system modeling, PV system performance, Reanalysis data, Remote sensing, Shading, Snow, Snow losses, Soiling, Climate models, Energy dissipation, Loss estimation, Northern sweden, Performance Model, Photovoltaic energy, Production data, Shading effect, Standard deviation, Winter seasons
National Category
Energy Systems
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-54703 (URN)10.3390/en14061574 (DOI)2-s2.0-85107952823 (Scopus ID)
Note

 Funding details: Energimyndigheten, 38180-2; Funding text 1: Funding: This research was funded by Energimyndigheten (Swedish Energy Agency), project number 38180-2.

Available from: 2021-06-30 Created: 2021-06-30 Last updated: 2023-08-28Bibliographically approved
Råberg, T., van Noord, M., Björnsson, L.-H., Pettersson, I. & Zinko, U. (2021). Solcellsparker, biologisk mångfald och ekosystemtjänster: Påverkan och möjligheter för multifunktioner.
Open this publication in new window or tab >>Solcellsparker, biologisk mångfald och ekosystemtjänster: Påverkan och möjligheter för multifunktioner
Show others...
2021 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Alternative title[en]
Solar parks, biodiversity and ecosystem services : Impact and opportunities for multiple functions
Abstract [sv]

Markbaserade solcellsanläggningar blir allt vanligare, vilket riskerar att påverka biologisk mångfald, livsmedelsproduktion och andra ekosystemtjänster. Forsknings- och utvecklingsprojekt har gjorts internationellt kring solcellsparkers samexistens med biologisk mångfald och även ekosystemtjänster. Författarna av denna studie känner inte till några rapporter som gjorts för biologisk mångfald, ekosystemtjänster eller agrofotovoltaics (kombinerad jordbruksproduktion med solel) i svenska eller nordiska solcellsparker. 

Praktisk erfarenhet med betesdjur för att hålla nere vegetation mellan solcellsraderna och som kan gynna biologisk mångfald finns i Sverige, men har inte utvärderats ännu.

Sammanfattningsvis riskerar solcellsparkernas markanspråk att bidra till den redan existerande pressen på skogs- och jordbruksarealer samt den biologiska mångfalden. Det finns samtidigt ett flertal möjliga lösningar för att skapa förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med storskaliga solcellsanläggningar. Med rätt förutsättningar och noggrann planering kan biologisk mångfald och ekosystemtjänster gynnas och stora miljövinster uppnås, samtidigt som förnybar el genereras och markägarens ekonomi förbättras.

Abstract [en]

Land based solar parks are becoming more common, which risks affecting biodiversity, food production and other ecosystem services. Research and development projects have been carried out internationally around the coexistence of solar parks and biodiversity as well as ecosystem services. The authors of this study are not aware of any reports made for biodiversity, ecosystem services or agrophotovoltaics (combined agricultural production with solar energy generation) in Swedish or Nordic solar parks. 

Practical experience with grazing animals to keep vegetation down between the rows of solar cells and which can benefit biological diversity have been made in Sweden but have not yet been evaluated. 

In summary, there is a risk that land based solar parks will result in increasing the already existing competition for land with agricultural and the biological diversity. There are several possible adaptations for creating beneficial conditions to biodiversity and ecosystem services in connection with large-scale photovoltaic systems. With careful planning, biodiversity and ecosystem services can benefit and major environmental benefits can be achieved, while simultaneously improving the landowner's finances.

Publisher
p. 48
Series
RISE Rapport ; 2021:52
Keywords
solar park, solar farm, biodiversity, ecosystem services, agrophotovoltaics, agrivoltaics, solcellspark, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, agro-PV, agrophotovoltaics, agrivoltaics
National Category
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-57378 (URN)978-91-89385-93-1 (ISBN)
Projects
Eko-Sol
Funder
Swedish Energy Agency, 51007-1
Available from: 2021-12-22 Created: 2021-12-22 Last updated: 2024-03-07Bibliographically approved
van Noord, M., Landelius, T. & Andersson, S. (2021). Utveckling av prognosmodeller och –verktyg för snöpåverkan på solelproduktion via fjärrmätning.
Open this publication in new window or tab >>Utveckling av prognosmodeller och –verktyg för snöpåverkan på solelproduktion via fjärrmätning
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Development of prediction models and prediction tool for snow effects on solar electricity production through remote sensing
Abstract [sv]

Solcellsanläggningar installeras överallt i Sverige, från Kurland i söder till Kiruna i norr. Förhållandena mellan våra två landsändar är dock rätt stora. Detta projekt har undersökt hur snöfall påverkar elproduktionen från solceller, med fokus på Mellersta och Norra Sverige. Resultaten från drygt 260 anläggningar och upp till sex vintersäsonger visar att snöförluster är något att räkna med. Årliga förluster upp till 20% har konstaterats. I snitt förväntas de flesta anläggningar dock komma undan med årliga förluster under 10% och i många fall under 5%. Tydligt är att förlusterna blir större ju längre norrut och ju närmare fjällen solcellerna befinner sig. För att få en uppskattning på hur stora snöförlusterna kan vara där du befinner dig har ett gratis verktyg publicerats på snosolel.ri.se. Den stora utmaningen i projektet har varit att kunna studera så många anläggningar som möjligt, för att säkerställa att resultaten är relevanta. Därför har historisk produktionsdata för 263 anläggningar analyserats kombinerad med data för solinstrålning, snödjup och temperatur från vädermodeller och satelliter. Med all denna data har projektet lyckats modellera anläggningarnas prestanda över tid, inklusive sådant som skuggning, med relativt bra precision. Genom att jämföra de modellerna med uppmätt produktion under vintersäsongerna har snöförlusterna beräknats. I ett nästa steg jämfördes snöförlusterna för de studerade anläggningarna med två befintliga modeller för att uppskatta snöförluster. Problemet med dessa och liknande modeller har varit att de är svåra att verifiera mot många anläggningar och över stora geografiska områden. Metoden som utvecklades i detta projekt gör det möjligt att utföra verifieringar med befintliga data utan att behöva komplettera med extra mätningar på plats. Det visade sig att ingen av uppskattnings-modellerna var särskilt bra på att uppskatta snöförlusterna per månad, men att den ena gav rätt bra uppskattningar för årliga förluster. Denna modell, utvecklad av Marion m.fl. (2013), har implementerats i ett gratis online verktyg som uppskattar ungefärliga snöförluster för en solcellsanläggning på valfri plats i Sverige (och delar av Finland och Norge). Inledande försök pekar på att det finns potential att utveckla bättre uppskattningsmodeller för snöförluster. Det finns också goda förhoppningar att kunna förbättra precisionen i metoden för att modellera solcellsanläggningarna utifrån deras produktionsdata.

Abstract [en]

Solar PV systems are installed throughout Sweden, from Kurland in the South to Kiruna in the North. Conditions differ considerably between these two ends of the country. This project has investigated the impact of snowfall on electricity production by PV, focusing mainly on Mid and Northern Sweden. Results for just over 260 installations and up to six winters indicate that snow losses should be counted with. Annual losses up to 20% have been observed. On average, most installations are expected to suffer from losses below 10%, in many cases even below 5%. A clear trend is that snow losses increase with latitude and with altitude. To obtain an estimate of annual snow losses for where you are, a free online tool has been published on snosolel.ri.se (Swedish only). This project’s main challenge has been to include as many PV systems as possible in the study, to assure statistically relevant results. Therefore historical production data for 263 installations has been analysed, together with solar irradiation, temperature and snow depth data from weather models and satellites. Using this combined data this project has been able to model system performance over time, including shading impacts etc., with decent precision. By comparing these models with measured production during winter, snow losses could be calculated. The next step was to compare snow loss results for these installations with snow loss estimates from two existing prediction models. A limitation of these and similar models has been the lack of verifications over a large number of sites and different geographic regions. The modelling approach developed in this project facilitates such verifications, avoiding the need for cumbersome on-site measurements. It was found that none of the two prediction models provided reasonable results for monthly losses, but one of them produced decent annual estimations. That model, developed by Marion et al. (2013), has been implemented in a free online tool for annual snow loss estimation for any site in Sweden (and parts of Finland and Norway). Initial attempts indicate a potential for improvements in prediction models for snow losses. There is also a number of opportunities for future work to try and improve the method for modelling of the studied PV installations from production data.

Publisher
p. 44
Series
Energimyndigheten
Keywords
solel, solceller, solcellsmodellering, snöförluster, snö, solenergi, satellitdata, väderprognosdata
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-56632 (URN)
Funder
Swedish Energy Agency, 38180-2
Available from: 2021-09-20 Created: 2021-09-20 Last updated: 2023-05-25
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-0245-7082

Search in DiVA

Show all publications