Syftet med förstudien Den cirkulära bilen var att börja bygga konkreta visioner som möjliggör att Sverige har en cirkulärt anpassad bilflotta med fossilfria och klimatneutrala transporter år 2045 och att bygga en solid bas för ett steg 2-projekt, som i sin tur kommer att ge stöd och kapacitet för aktörer att accelerera den cirkulära bilvärdekedjan. Projektet har samlat 13 parter från hela värdekedjan och gemensamt lagt grunden till vidare arbete i ett fortsättningsprojekt – en ansökan som genererat intresse från ett stort antal parter både befintliga och nytillkommande. Inom studien har startmöten och workshops genomförts där parter samlats digitalt och frågeställningar sonderats. Intervjuer har genomförts med parter där möjligheter och utmaningar med omställningen diskuterats. Studiebesök har genomförts där kunskapsdelning skett och samverkan möjliggjorts. Fysisk workshop har genomförts med samtliga parter. Här tittade man gemensamt på trender och möjliga framtidsscenarios genom hela systemet. Detta gav en bra grund för det vidare arbetet med steg 2. Förstudien har genererat stort intresse från aktörer i hela värdekedjan, skapat nya kontakter och möjligheter till samverkan och blivit uppstarten på en gemensam kunskapsresa för verklig förändring. Studien har initierat arbete brett i värdekedjan kopplat till gemensamma frågeställningar samt framtidsspaningar, vilket möjliggör gemensamt arbete för bred omställning och tydliggjort behovet av åtgärder som förflyttar hela systemet. Detta ses som en god grund för ett steg 2 projekt med förutsättningar för att förverkliga den cirkulära bilvärdekedjan.

Södertälje kommun har höga ambitioner att drastiskt sänka sin klimatpåverkan och har ambitionen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2030 (Södertälje kommun Miljö- och klimatstrategi 2022–2030, 2022). För att nå dessa mål spelar avfallssektorn i Södertälje kommun en avgörande roll, vilket också innebär ett behov av större involvering och ett större engagemang från medborgare och företag. Som en del i det arbetet skapades projektet Det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället. Projektet är ett samarbete mellan Södertälje kommun, Telge Återvinning, RISE Research Institutes of Sweden och Umeå Universitet och avser att undersöka hur maskingenererad data kan ha dubbel nytta i att både skapa externt medborgarvärde och internt organisatoriskt värde i Södertälje kommuns omställning till en hållbar stad. Denna rapport inkluderar en nulägesanalys över tre tematiserade områden; digitalisering, livscykelanalys (LCA), och medborgardialog. Södertälje kommun har tillsammans med Telge Nät byggt upp ett så kallat LoRaWAN2 (ett trådlöst nätverk med dubbelriktad kommunikation3) i Södertälje för att underlätta kommunikation mellan sensorer i uppkopplade enheter. 169 papperskorgar har också försetts med sensorer som mäter fyllnadsgrad, vilket genererat ett proof-of-concept för hur uppkopplad utrustning kan möjliggöra ruttoptimering och placeringsplanering. Att koppla upp en papperskorg har i det här fallet inneburit att man fäster en sensor i locket på befintliga kärl. Denna sensor känner sedan av fyllnadsgraden i papperskorgens plastpåse med jämna mellanrum. Initiativet kring uppkopplade papperskorgar har medfört inlärning på flera nivåer – såväl utvecklarna som utformar sensorerna, som medarbetarna som förlitar sig på dem, har behövt tänka i nya banor och ompröva invanda arbetssätt. Värt att notera är att personalen behöver besöka samtliga områden där papperskorgar finns trots sensortekniken i och med att deras arbetsuppgifter även inkluderar renhållning av gator och vård av grönytor. Det vill säga, det föreligger i nuläget inte en kvantitativ ekonomisk vinst utan snarare en kvalitativ nytta i form av ökade möjligheter att planera sin arbetstid vilket kan leda till en renare stad. Bland de system som Södertälje kommun använder ses två som särskilt intressanta i relation till Sakernas Internet (Internet of Things (IoT)) enligt denna nulägesanalys. På en operativ nivå har Infracontrol potential att anta rollen som ”spindeln i nätet” där status på uppkopplad utrustning kan hanteras. På en strategisk nivå erbjuder verktyget Maptionnaire möjligheter att aggregera, analysera, och presentera data från uppkopplad utrustning. För att realisera potentialen hos dessa (och andra) verktyg krävs dock att Södertälje kommun ställer nya krav och utarbetar nya rutiner vid upphandling då kostnaderna för att integrera uppkopplad utrustning annars skulle bli ohållbar. En LCA har genomförts för att utvärdera miljöpåverkan från sakernas Internet i Södertälje centrum för smart sophämtning ur ett livscykelperspektiv. Med koppling till kommunens klimatstrategi har miljöpåverkan med fokus på klimatpåverkan prioriterats. Den visar att IoT-systemet enbart utgör en liten del av klimatpåverkan (122 kg CO2-ekv per år4), vilket främst härrör från gateways (50%) och sensorer (27%) och användning av Internet (23%). Sophämtningen bidrar med cirka 12 ton CO2-ekv per år, vilket främst bidrog till användningen av fossilbaserade avfallspåsar i plast (96%) och Hydrerad Vegetabilisk Olja (HVO)-baserade transporter (4%). Vidare visar LCAn att potential för framtida klimatsmart sophämtningssystemet ligger inom minskad användning av fossila plastpåsar och smart planering av sophämtning för att reducera transporter. Södertälje har redan minskat sin klimatpåverkan från transporter (under 2016) genom byte från diesel till HVO. För ett system med 169 papperskorgar (studiens utgångspunkt) innebar detta 83% minskning, från 2,3 ton till 380 kg. Enbart två ton av denna minskning härrör från fossilfria transporter (resp. 8,75 ton för ett möjligt framtida system med 700 papperskorgar). Dock visar resultaten att ännu mer klimatpåverkan kan minskas genom att inte använda fossila plastpåsar, nästan 12 ton (resp. 50 ton för 700 papperskorgar). Detta motsvarar fem resor till Thailand (2,5 ton per resa) eller utsläpp för fyra invånare (2,8 ton per invånare) för året 2030. För ett system med 700 papperskorgar betyder det minst 20 resor till Thailand eller utsläpp för upp till 20 invånare per år. Vidare har projektet ett fokus på inkludering av medborgare i frågor kring hållbarhet, med syftet att informera, engagera och inkludera medborgare i målet med att uppnå hållbar resurshantering. Medborgardialog kan ske på många olika vis och innebära olika saker. Nulägesanalysen visar att flera olika aktiviteter genomförts på området, och att dessa framförallt kan kopplas till kategorierna ”information” och ”konsultation”, men där också det finns kommande inslag av ”dialog” med till exempel det Hackathon som planeras. Från nulägesanalysen noterades dock en möjlighet till utökat fokus på medborgardialog i Södertälje, samt att det finns en medvetenhet om behovet av att inkludera många olika grupper i denna dialog, men det noterades även en utmaning vad gäller inkludering och olika språk.

The Internet of Things (IoT) is expected to transform the way we live, work, and learn. Using IoT could thus be a game-changer for municipalities towards sustainability. The Swedish municipality of Södertälje strives to develop IoT concepts and use open data for a sustainable and inclusive society. The goal of this study was to explore how IoT can enable route optimization and placement planning for increased operational efficiency. The goal was also to enhance the knowledge of the environmental and social benefits of IoT systems in the waste collection system in Södertälje. The analysis is based on Life Cycle Assessment (LCA) and interviews. The results show a minor climate change impact for the IoT solutions in the overall smart waste collection system. The major climate impact contributor was instead associated with the trash bags used. Additionally, the study showed that the performance of the system relies on smart planning of the operations and the transportations.

Södertälje kommun har höga ambitioner att drastiskt sänka sin klimatpåverkan och har målet att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2030. För att nå dessa mål spelar avfallssektorn i Södertälje kommun en avgörande roll, vilket också innebär ett behov av större involvering och ett större engagemang från medborgare och företag. Som en del i det arbetet skapades projektet Det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället. Projektet är ett samarbete mellan Södertälje kommun, Telge Återvinning, RISE Research Institutes of Sweden och Umeå Universitet och avser att undersöka hur IoT-genererad data kan ha dubbel nytta i att både skapa externt medborgarvärde och internt organisatoriskt värde i Södertälje kommuns omställning till en hållbar stad. Denna rapport inkluderar en nulägesanalys över tre tematiserade områden; digitalisering, livscykelanalys (LCA), och medborgardialog. Södertälje kommun har tillsammans med Telge Nät byggt upp ett så kallat LoRaWAN (ett trådlöst nätverk med dubbelriktad kommunikation) i Södertälje för att underlätta kommunikation mellan sensorer i uppkopplade enheter. 169 papperskorgar har också försetts med sensorer som mäter fyllnadsgrad, vilket genererat ett proof-of-concept för hur uppkopplad utrustning kan möjliggöra ruttoptimering och placeringsplanering. Att koppla upp en papperskorg innebär i praktiken att man fäster en sensor i locket på befintliga kärl. Denna sensor känner sedan av fyllnadsgraden i papperskorgens plastpåse med jämna mellanrum. Initiativet kring uppkopplade papperskorgar har medfört inlärning på flera nivåer – såväl utvecklarna som utformar sensorerna, som medarbetarna som förlitar sig på dem, har behövt tänka i nya banor och ompröva invanda arbetssätt. Värt att notera är att personalen behöver besöka samtliga områden där papperskorgar finns trots sensortekniken i och med att deras arbetsuppgifter även inkluderar renhållning av gator och vård av grönytor. Det vill säga, det föreligger i nuläget inte en kvantitativ ekonomisk vinst utan snarare en kvalitativ nytta i form av en potentiellt renare stad. Bland de system som Södertälje kommun använder ses två som särskilt intressanta i relation till Sakernas Internet enligt denna nulägesanalys. På en operativ nivå har Infracontrol potential att anta rollen som ”spindeln i nätet” där status på uppkopplad utrustning kan hanteras. På en strategisk nivå erbjuder verktyget Maptionnaire möjligheter att aggregera, analysera, och presentera data från uppkopplad utrustning. För att realisera potentialen hos dessa (och andra) verktyg krävs dock att Södertälje kommun ställer nya krav och utarbetar nya rutiner vid upphandling då kostnaderna för att integrera uppkopplad utrustning annars skulle bli ohållbar. En LCA har genomförts för att utvärdera miljöpåverkan från Internet of Things (IoT) systemet i Södertälje centrum för smart sophämtning ur ett livscykelperspektiv. Med koppling till kommunens klimatstrategi har miljöpåverkan med fokus på klimatpåverkan prioriterats. Den visar att IoT-systemet enbart utgör en liten del av klimatpåverkan (122 kg CO2 eq per år), vilket främst härrör från gateways (50%) och sensorer (27%) och användning av Internet (23%). Sophämtningen bidrar med cirka 12 ton CO2 eq per år, vilket främst bidrog till användningen av fossilbaserade avfallspåsar i plast (96%) och HVO-baserade transporter (4%). Vidare visar LCAn att potential för framtida klimatsmart sophämtningssystemet ligger inom minskad användning av fossila plastpåsar och smart planering av sophämtning för att reducera transporter. Södertälje har redan minskat sin klimatpåverkan från transporter (under 2016) genom byte från diesel till HVO. För ett system med 160 papperskorgar (studiens utgångspunkt) innebar detta 83% minskning, från 2,3 ton till 380 kg. Enbart två ton av denna minskning härrör från fossilfria transporter (resp. 8,75 ton för ett möjligt framtida system med 700 papperskorgar). Dock visar resultaten att ännu mer klimatpåverkan kan minskas genom att inte använda fossila plastpåsar, nästan 12 ton (resp. 50 ton för 700 papperskorgar). Detta motsvara fem resor till Thailand (2,5 ton per resa) eller utsläpp för fyra invånare (2,8 ton per invånare) för året 2030. För ett system med 700 papperskorgar betyder det minst 20 resor till Thailand eller utsläpp för upp till 20 invånare. Vidare har projektet ett fokus på inkludering av medborgare i frågor kring hållbarhet, med syftet att informera, engagera och inkludera medborgare i målet med att uppnå hållbar resurshantering. Medborgardialog kan ske på många olika vis och innebära olika saker. Nulägesanalysen visar att flera olika aktiviteter genomförts på området, och att dessa framförallt kan kopplas till kategorierna ”information” och ”konsultation”, men där också det finns kommande inslag av ”dialog” med till exempel det hackathon som planeras. Från nulägesanalysen noterades dock en möjlighet till utökat fokus på medborgardialog i Södertälje, samt att det finns en medvetenhet om behovet av att inkludera många olika grupper i denna dialog, men det noterades även en utmaning vad gäller inkludering och olika språk. Denna rapport har fokus på nulägesanalys. I och med denna analys går projektet sedan in i en ny fas, med fokus på test och utvärdering av koncept, med ett fortsatt fokus på digitalisering, miljöbedömning och medborgardialog. Ett hackathon, Hack for Södertälje, planeras också på projektets tema: Det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället.

Samhället står för stora utmaningar vad gäller hållbarhet. Därför är det positivt att cirkulär ekonomi är på uppgång och att nya typer av produkter, tjänster och affärsmodeller utvecklas. Nuvarande lagar och regler är dock inte alltid i linje med den logik som följer av cirkulär ekonomi.

Projektet Myndighetsdialog cirkulär ekonomi har syftat till att identifiera utmaningar och möjligheter relaterat till cirkulär ekonomi och produktrelaterad lagstiftning och krav, för att på så sätt underlätta cirkulär ekonomi i praktiken. Eftersom det är en ny praktik, så finns olika tolkningar av produktlagstiftning i ljuset av cirkulära produkter och produktflöden. I arbetet med att identifiera utmaningar och möjligheter är samarbete och kunskapsdelning mellan myndigheter och industri en viktig del. Därför har vi inom projektet bl.a. arrangerat två rundabordssamtal med myndigheter och bransch för att ha en samlad dialog.

Ett viktigt mål för projektet har varit att bidra med guidning kopplat till cirkulär ekonomi och produktrelaterad lagstiftning och krav, för att underlätta ett mer cirkulärt och resurseffektivt samhälle. Men också för att undvika att företag avvaktar med cirkulära aktiviteter på grund av osäkerhet kring lagar och regler, både nuvarande och kommande. Ett annat viktigt mål var att skapa en plattform för diskussioner kring cirkulär ekonomi, där myndigheter och industri kan skapa en gemensam förståelse för utmaningar och möjligheter kring cirkulär ekonomi.

Slutsatserna från projektet är flera. Den mest uppenbara är att den produktrelaterade lagstiftningen: • är svår att tolka då den består av många direktiv och lagar vilka inte är synkroniserade • är otydlig kring vad som får eller inte får göras • inte är anpassad för de olika strategier som en cirkulär ekonomi medför och som företag vill agera på

Mer specifikt finns ett behov både av att olika cirkulära begrepp läggs till i lagstiftningen, och att dessa begrepp definieras och ensas mellan de olika lagstiftningarna och direktiven. Speciellt begreppet ”ny produkt” är svårtolkat vid cirkulära flöden och cirkulärt designade och uppgraderingsbara produkter. Andra slutsatser är att det skulle underlätta för cirkulära flöden och affärer om produktinformation kunde följa med produkten under dess livslängd och olika användningar, och att detta tillsammans med t.ex. standardisering skulle underlätta en mer situationsanpassad hantering av riskbedömning. Dessutom, i tillägg till lagstiftning, kan ekonomiska styrmedel där kostnader för externaliteter inkluderas vara en kraftig möjliggörare för mer cirkulära flöden.

Sammanfattningsvis visar vår studie att de breda samtal som förts runt bordet med deltagare från myndigheter och industri varit mycket uppskattade och öppnat upp för konstruktiv dialog med potential att göra skillnad, men också att utmaningarna med att anpassa dagens produktrelaterade lagstiftning till mer cirkulära produkter och flöden är stora, och att det troligtvis kommer att behövas omfattande förändringar.

With the contemporary sustainability challenges the world is facing, it is encouraging that circular economy is on the uprising and generates new type of products, services and business models. However, current laws and regulations are not always in line with the logic of a circular economy.The project Roundtable for circular economy aimed to identify challenges and opportunities regarding circularity and product related regulation and legislation, in order to facilitate circular economy in practice.

Important in doing so, is the collaboration and knowledge sharing between authorities and industry. As this is a new practice, there are different interpretations of legislation and regulation. Therefore, in this project, two round tables were organized with authorities and industry in order to have a joint discussion on these issues. This was combined with an interview study with relevant actors.One important goal of this project was to aid with guidance concerning challenges and opportunities regarding circularity and product related regulation and legislation, for a more circular and resource efficient society, as to avoid inaction and uncertainty on how to act circular and within the legal boundaries, now and in the future.

Another important goal was to have a platform for discussions on circular economy, where authorities and industry can create a common understanding of challenges and opportunities of circular economy.There are several conclusions from the project.

The most obvious conclusion is that the product-related legislation is:• difficult to interpret, as it involves many directives and laws which are not synchronized• ambiguous as to what may or may not be done and still fulfil legislation• is not adapted to the different strategies that a circular economy entails and that companies wish to act uponMore specifically, there is a need both for different circular concepts to be added to the legislation, and for these concepts to be defined and harmonized between the various legislations and directives.

The term "new product" in particular, is difficult to interpret in relation to circular flows and products designed for circularity and upgradeability. Other conclusions are that it would be easier for circular flows and business if product information could accompany the product during its service life and different uses, and that this, together with e.g. standardization, would facilitate a more pragmatic approach to risk assessment.

In addition to legislation, economic policy where costs for externalities are included, could be a powerful enabler for more circular flows.In summary, our study shows that the broad conversations that took place around the table with participants from authorities and industry have been much appreciated and opened up for a constructive dialogue with the potential to make a difference, but also that there are huge challenges of adapting today's product-related legislation to more circular products and flows, and that major changes are likely to be needed.