Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Crossler Ernström, TovaORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3283-331x
Publications (3 of 3) Show all publications
Röyne, F., Molnar, S., Crossler Ernström, T. & Tekie, H. (2020). Kartläggning av delnings-tjänster och hur dessa bidrar till levande gatuplan.
Open this publication in new window or tab >>Kartläggning av delnings-tjänster och hur dessa bidrar till levande gatuplan
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I dag strävar många fastighetsbolag och kommuner runt om i världen efter "levande gatuplan". samtidigt har många av de butiker, restauranger och caféer som traditionellt har funnits på gatuplan i våra städer och tätorter svårt att överleva. Ett potentiellt sätt att befolka  gatuplanen på är med den del av ekonomin där människor delar, byter,  lånar och hyr prylar, tjänster, information och ytor av varandra – den så kallade ’delningsekonomin’.

 

Många betraktar idag delning som en central del av en framtida, mer hållbar ekonomi. De studier och faktiska utvecklingsinitiativ som specifikt riktar in sig på delningsinitiativens roll i gatuplan är dock försvinnande få. Den här studien bidrar på området att utforska följande frågeställningar:

1. På vilka sätt kan delningsinitiativ i gatuplan bidra till värdeskapande för sig själva,

för fastighetsägare och för det omkringliggande samhället? 

2. Vilka är förutsättningarna för att delningsinitiativ ska kunna bedriva verksamhet i gatuplan?

 

 

Metoderna som har använts är en intervjustudie (intervjuer med delningsverksamheter och fastighetsbolag samt en workshop med blandade aktörer) och en litteraturstudie över tidigare studier på delningsverksamheter. Dessa har sedan jämförts för att analysera skillnader, likheter och återkommande teman.

 

 

Resultaten visar att delningsverksamheter kan bidra med flera positiva sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter och värden. Några av de effekter som framkommer tydligast är normförskjutningar och beteendeförändringar kopplat till miljömässig hållbarhet, skapande av sociala mötesplatser, ökad gemenskap och ökad sysselsättning i närområdet. Negativa effekter och värden kan uppstå i de fall då delningsverksamheter inte är ekonomiskt robusta eller då de vänder sig till en smal målgrupp och i praktiken kan fungera exkluderande. Dessutom kan gatuplansplacering vara negativt för verksamheten i de fall då den blir mer utsatt för förstörelse och andra risker utifrån

 

 

Studien visar dessutom att delningsverksamheter ser det som positivt för verksamheten att finnas just i gatuplan, eftersom det bidrar till exempelvis högre synlighet och lägre trösklar för nya användare. Delningsverksamheter har även potential att själva bidra till levande gatuplan, framförallt genom att skapa liv och rörelse i området större delar av dygnet. För att delningsverksamheter ska kunna etablera sig behöver fungerande affärsmodeller finnas på plats, men också rätt lokalmässiga och arkitektoniska förutsättningar.

 

Slutsatsen är att det finns potential för värdeskapande av delningsverksamheter i gatuplan, men att det behövs bättre förutsättningar för att åstadkomma detta. Bland annat behövs nya affärsmodeller och ökad kunskap på området. Det behövs även en vidgad bild av hur delningsekonomi i gatuplan kan se ut och fungera – både hos forskare och hos praktiker.

 

 

Publisher
p. 42
Series
RISE Rapport ; 2020:62
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-48947 (URN)978-91-89167-47-6 (ISBN)
Available from: 2020-10-05 Created: 2020-10-05 Last updated: 2023-06-08Bibliographically approved
Tekie, H., Røyne, F., Andersson, L. & Crossler Ernström, T. (2020). Utvärdering av fritidsbanker.
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering av fritidsbanker
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport presenterar en utvärdering över vilka samhällsnyttor som fritidsbanker bidrar med samt de framgångsfaktorer och utmaningar som upplevs påverka hur väl en fritidsbank fungerar. Fritidsbanker kan vara organiseradepå olika sätt, men gemensamt är att invånare kan komma dit och låna sportutrustning och andra fritidsartiklar gratis – en form av delningsekonomi med potential att stimulera till en cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi och delning har fått mer uppmärksamhet de senaste åren, men det saknas fortfarande forskning och utvärderingar inom området – och av fritidsbanker specifikt.

Studien utgör en främjande utvärdering, vilket innebär att den har som ambition att både granska och hjälpa verksamheterna som studeras. Syftet med studien är att utvärdera vilka samhällsnyttor fritidsbanker bidrar med och identifiera utmaningar och framgångsfaktorer för fritidsbankerna. Målen är att belysa och sprida kännedom om effekterna av fritidsbankernas verksamhet. Metoderna som används för materialinsamling och analys är bådekvalitativa och kvantitativa; och inkluderar bland annat enkäter, intervjuer, effektanalys och miljöberäkning. Utvärderingen visar att fritidsbankerna har flera positiva sociala effekter, däribland ökad rörelse och ökad socialinkludering. De bidrar med ekonomiska effekter som ökad sysselsättning och potentiellt minskade sjukvårdskostnader. Resultaten visar även miljömässiga effekter bland annat genom förlängd livslängd för sportutrustning och potentiellt minskade nyköp av sportutrustning. Några av framgångsfaktorerna som lyfts för fritidsbankerna är låneverksamheten, fastanställd personal och samarbeten med lokala aktörer. Utmaningar i nuläget inkluderar osäker finansiering och svårigheter att hitta bra lokaler till överkomligt pris.

Slutsatsen är att fritidsbankerna kan bidra med flera nyttiga samhällseffekter. Den centrala organisationen Fritidsbanken Sverige, tillsammans med de lokala fritidsbankerna, har potential att vara en viktig aktör i samhället och bidra till förbättrad hälsa, minskad klimatpåverkan och minskad ojämlikhet mellan olika sociala klasser. Samtidigt beror deras inverkan på hur respektive fritidsbank är utformad, vilka lokala och nationella samarbeten som finns och de praktiska förutsättningarna för verksamheterna (t.ex. ifråga om finansiering). Fritidsbankerna står inför flera utmaningar för att kunna driva och planera verksamheten långsiktigt och det är av stor vikt att de får ett stadigt stöd av kommuner och andra nyckelaktörer.

Publisher
p. 37
Series
RISE Rapport ; 2020:05
Keywords
Fritidsbanken, cirkulär ekonomi, samhällsnytta, fritid, fritidsutrustning, låna
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-43334 (URN)
Projects
Utvärdering av fritidsbanker
Funder
VinnovaVinnova
Available from: 2020-01-17 Created: 2020-01-17 Last updated: 2020-12-01Bibliographically approved
Crossler Ernström, T. (2019). Digitala spel i medborgardialog om stadsutveckling: Tidigare forskning och utvecklingsbehov.
Open this publication in new window or tab >>Digitala spel i medborgardialog om stadsutveckling: Tidigare forskning och utvecklingsbehov
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

This report is a result of a research review and analysis carried out as a prestudy within RISE:s initiative

Digilog - Digital games for citizen participation in urban development. The text attempts to map out the field(s) of existing research on the subject; which includes areas as diverse as game studies, urban planning and governance research. It then makes some suggestions for both theoretical and practical aspects to address in future work.

Publisher
p. 22
Series
RISE Rapport ; 2019:62
Keywords
citizen participation, public participation, urban development, urban planning, game studies, digital games, computer games, video games, serious games, medborgardialog, stadsutveckling, digitala spel, datorspel, tv-spel, spelstudier
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Media and Communications
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-38946 (URN)978-91-88907-89-9 (ISBN)
Projects
Digilog
Available from: 2019-06-11 Created: 2019-06-11 Last updated: 2019-06-20Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3283-331x

Search in DiVA

Show all publications