Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 20) Show all publications
Edo Giménez, M., Jensen, C., Johansson, I., Rapp, M., Radlert, Å., Sahlin, J. & Weiss, M. (2019). Manual för plockanalyser av brännbart bygg- och rivningsavfall.
Open this publication in new window or tab >>Manual för plockanalyser av brännbart bygg- och rivningsavfall
Show others...
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Handbook for sorting analyses of combustible construction and demolition waste
Abstract [en]

This manual provides instructions on how to perform sorting analyses of combustible construction and demolition waste studied in the project Framtidens avfallsbränsle – Uppströmsarbete och kvalitet.The sorting strategy described in this manual recommends sorting out the content of the waste sample based on its composition (referred to as main fractions) and functionality (referred to as subfractions). In this way, four material fractions are identified and sorted out (i.e. plastic, paper, wood and “others combustible and non-combustible materials”), and up to 48 different subfraction (i.e. plastic pipes, wooden furniture, packaging paper, cables, metal pieces etc.).It is important to mention that the subfractions listed in this report are indicative: not all of the subfractions listed are always found in the combustible construction and demolition waste. Additions or substitutions may be necessary to ensure the best outcomes from the sorting analyses depending on the aim and goals of the project.The way the waste sample is handled before a sorting analysis is performed is essential. For that reason, this manual also includes instructions about sample collection, identification and storage once the sample is received at the sorting waste plants; as well as brief recommendations about how to perform a pre-sorting of those materials with a potential for recycling and waste which can be easily removed.

Abstract [sv]

Denna handbok ger instruktioner om hur man utför plockanalyser på brännbart bygg- och rivningsavfall som studerats i projektet Framtidens avfallsbränsle - Uppströmsarbete och kvalitet.Det rekommenderas att man sorterar avfallet baserat på dess materialsammansättning (benämnt huvudfraktioner) och funktionalitet (benämnt delfraktioner). På så sätt identifieras och sorteras fyra materialfraktioner (dvs. plast, papper, trä och andra brännbara och icke brännbara material ") och upp till 48 olika delfraktioner (t.ex. plaströr, trämöbler, förpackningspapper, kablar, metall etc.).Det är viktigt att nämna att de delfraktioner som anges i denna rapport är vägledande: alla de angivna delfraktionerna påträffas inte alltid i brännbart bygg- och rivningsavfall. Tillägg och andra ändringar kan vara nödvändiga för att säkerställa de bästa resultaten från plockanalyserna utifrån syftet och målen med projektet.Det sätt som avfallsprovet hanteras innan en plockanalys utförs är väsentlig. Därför innehåller denna manual även instruktioner om provinsamling, identifiering och lagring när provet har tagits emot vid sorteringsanläggningen samt korta rekommendationer om hur man utför en grovsortering av material med potential för återvinning och som lätt kan avlägsnas.

Publisher
p. 19
Series
RISE Rapport ; 2019:99
Keywords
construction waste, demolition combustible, combustible waste, sorting analyses, byggavfall, rivningsavfall, brännbart avfall, sorteringsanalyser
National Category
Other Engineering and Technologies not elsewhere specified Other Environmental Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-39966 (URN)978-91-89049-29-1 (ISBN)
Projects
Framtidens avfallsbränsle – Uppströmsarbete och kvalitet
Funder
Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF)
Note

OBS: Ersätter RISE rapport 2019:70 / Note: Replaces RISE report 2019:70

Projektet har sökt finansiellt stöd från Avfall Sverige, Re:Source och SBUF samt får ekonomiska bidrag från ett antal projektpartners.

Available from: 2019-10-01 Created: 2019-10-01 Last updated: 2019-10-01Bibliographically approved
Lönnermark, A., Persson, H., Hedenstedt, A., Jones, F., Davidsson, K., Johansson, I. & Boström, S. (2019). Rekommendation för proaktivt brandskyddsarbete. Malmö: Avfall sverige
Open this publication in new window or tab >>Rekommendation för proaktivt brandskyddsarbete
Show others...
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Avfall sverige, 2019. p. 40
Series
Avfall Sverige, ISSN 1103-4092 ; Rapport 2019:16
Keywords
Rekommendationer; avfall; lagring; rutiner; avfallsanläggningar; brandsäkerhet; släckvatten
National Category
Other Engineering and Technologies not elsewhere specified
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-39950 (URN)
Available from: 2019-09-20 Created: 2019-09-20 Last updated: 2019-10-14Bibliographically approved
Fahnestock, J., Johansson, I., Hasselqvist, M., Mirata, M., Nilsson, C., Persson, A., . . . Sahlen, J. (2019). Waste Incineration for the Future: Scenario analysis and action plans. IEA Bioenergy
Open this publication in new window or tab >>Waste Incineration for the Future: Scenario analysis and action plans
Show others...
2019 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

This report is a deliverable from a project within the Swedish Strategic Innovation Program RE:Source, financed by the Swedish Energy Agency, Formas and Vinnova. The project, Waste Incineration for the Future, aims to produce a knowledge base for the development of energy recovery from waste that suits the future circular economy. In order to identify and prioritize relevant innovations, a scenario process has been undertaken with stakeholders from the energy, waste and recycling, and manufacturing industries. The result is two distinct, complementary scenarios for the circular economy in Sweden, each with different implications for innovation in waste incineration and energy recovery.

With these scenarios as a starting point, the project has defined prioritized areas for innovation and produced action plans for promoting innovation.

Place, publisher, year, edition, pages
IEA Bioenergy, 2019. p. 27
Series
IEA Bioenergy: Task 36: 2019: 01
Keywords
waste, waste to energy, energy from waste, circular economy, future waste management
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-38199 (URN)
Funder
Swedish Energy Agency
Available from: 2019-03-25 Created: 2019-03-25 Last updated: 2019-08-06Bibliographically approved
Jones, F., Johansson, I., Dahl, J., Todorovic Olsson, J., Sahlin, E. & Brander, L. (2018). Förekomstformer av bly, koppar och zink i askor från avfallsförbränningsanläggningar. Malmö: Avfall Sverige
Open this publication in new window or tab >>Förekomstformer av bly, koppar och zink i askor från avfallsförbränningsanläggningar
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Under 2014 reviderades den europeiska lagstiftningen avseende klassning av farligt avfall vilket också påverkar klassificeringen av askor från avfallsförbränning, framförallt bottenaskor. Den klassningsmetodik som främst används för askor i Sverige idag har behov av stöd för att motivera valen av referenssubstanser. Detta föranledde föreliggande projekt med syftet att göra en genomgång av förekomstformer för bly, koppar och zink i flygaskor och bottenaskor, som rapporterats i vetenskaplig litteratur. Till detta kommer också en diskussion om lakning baserad på ett antal rapporter valda i samråd med referensgruppen till projektet.

Litteraturstudien har undersökt ca 150 publikationer totalt. Genomgången visar att det för bottenaskor finns väldigt lite publicerat kring förekomstformer av bly, koppar och zink. För flygaskor finns det däremot fler publikationer. De artiklar och rapporter som har identifierats visar stor spridning av olika förekomstformer. Dock är det sällan många forskare/forskargrupper som hittat samma mineral/kemiska föreningar. Om detta beror på skillnad mellan vilka föreningar man letat efter (vilket är en begränsning i analysmetoderna) eller om det beror på skillnader i askans sammansättning är svårt att svara på. Det finns heller ingen enighet om hur de resultat som finns rapporteras; detta gäller både för val/användande av analysmetod och på vilken bas koncentrationer rapporteras. Nästan varje ny, för projektet relevant referens, rapporterar om en eller flera mineralformer som inte fanns i tidigare referenser. Detta har gjort att antalet förekomstformer rapporterade i denna litteraturstudie är relativt stort men att det oftast är en eller ett par olika askor som de rapporteras för. Även detaljnivån på bakgrundsdata som från vilket bränsle eller panntyp som askorna härstammar skiljer sig mycket åt mellan publikationerna. Det gör det svårt att bedöma relevansen av resultaten i de olika publikationerna. De kvantifierade förekomster som finns är nästan helt uteslutande framtagna på olika typer av flygaskor.

Vid en jämförelse mellan resultaten av projektet och de referenssubstanser som används i den tidigare nämnda beräkningsmodellen rekommenderar projektet:

• Ett tillägg av metalliskt bly som referenssubstans för blyföreningar

• att koppar(II)oxid byts mot koppar(II)hydroxid för flygaska (kvarstår som koppar(II)oxid för bottenaska)

• att zink(II)oxid byts mot zink(II)klorid för flygaskor (kvarstår som zink (II)oxid för bottenaskor)

Däremot anser projektet inte att det finns tillräckligt underlag för att rekommendera en generell fördelning mellan referenssubstanserna.

Projektet visar alltså att det finns relativt lite material i litteraturen kring förekomstformerna i aska. För att öka kunskapen inom området och komma framåt avseende klassificeringsfrågan finns det olika vägar att gå. Generellt är det ett väldigt komplext område och rekommendationen är att gå vidare med en kombination av lakningsstudier, beräkningsmetoder och analyser av förekomstformer med specialiserade tekniker, som till exempel kan göras vid Max IV i Lund.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Avfall Sverige, 2018. p. 33
Series
Avfall Sveriges utvecklingssatsning, ISSN 1103-4092 ; 2018:22
Keywords
Aska, förekomstformer, avfallsklassning, avfallsklassificering, bly, zink, koppar
National Category
Chemical Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-38200 (URN)
Available from: 2019-03-25 Created: 2019-03-25 Last updated: 2019-03-28Bibliographically approved
Edo, M. & Johansson, I. (2018). International perspectives of energy from waste: Challenges and trends. In: : . Paper presented at IRRC waste-to-Energy conference, 1st-2nd October in Vienna, Austria (pp. 47-61). Neuruppin: thomé-Kozmiensky Verlag Gmbh, 8
Open this publication in new window or tab >>International perspectives of energy from waste: Challenges and trends
2018 (English)Conference paper, Published paper (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [en]

Energy from waste technologies (EfW) constitute a meeting point for waste management and energy sectors to work together and benefit from each other in the most efficient manner. EfW technologies provide a solution for waste management; while generate energy (e.g. electricity, heat or fuel transport) to meet the actual fossil-free fuels high demand. Selection of the most suitable technology is based on social, economic and technical factors and environmental strategies to ensure the best outcomes.

This paper describes the importance of EfW in today´s society, gives a picture of the situation of the EfW market in different regions all over the world and discuss the main challenges that the EfW market is facing.

Place, publisher, year, edition, pages
Neuruppin: thomé-Kozmiensky Verlag Gmbh, 2018
Keywords
waste-to-energy; circular economy; public perception; enery market
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-36478 (URN)978-3-944310-42-8 (ISBN)
Conference
IRRC waste-to-Energy conference, 1st-2nd October in Vienna, Austria
Available from: 2018-11-22 Created: 2018-11-22 Last updated: 2019-03-06Bibliographically approved
Staffas, L., Karlfeldt Fedje, K., Pettersson, A. & Johansson, I. (2016). Behandling och återvinning av outnyttjade resurser i flygaska. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Behandling och återvinning av outnyttjade resurser i flygaska
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande projekt har utgått från frågan "Hur kan användbara ämnen i flygaska från avfallsförbränning återföras till det industriella kretsloppet och restprodukten klassas som icke farligt avfall?"

Sju askor har ingått i studien: en returträaska från fluidbäddpanna, en avfallsflygaska från fluidbäddpanna och fem avfallsflygaskor från rosterpannor.

Askornas totalhalter av olika ämnen har mätts i syfte att undersöka vilka möjligt värdefulla substanser som finns. Cu, Ag, Al, Zn och Sb bedömdes som mest intressanta att återvinna. Metallhalterna i askorna är ofta låga utifrån återvinningsprocessaspekt, vilket gör att askorna ger mycket ballast i återvinningsaktörernas processer. Det finns andra sekundära råvaror, som t.ex. elektronik-skrot och slaggrus, som är mer intressanta för metall-återvinningsaktörer. För att kunna konkurrera med dessa strömmar måste askan upparbetas och/eller anrikas för att kunna passa i metallåtervinnings-processerna, vilket kan vara en framkomlig väg för några askor.

Askorna lakades enligt SS-EN-127457-3 för att, tillsammans med totalhalterna, ge klarhet i vilka ämnen som förhindrar askorna att utgöra icke farliga avfall. Det är halterna av Cr och Pb, samt utlakningen av Cl-, Pb och SO42- som i de flesta fall utgör hinder för IFA-deponi av originalaskor.

I syfte att undersöka möjligheten att laka ut metaller för återvinning lakades askorna med syra; dels olika koncentrationer av syra och dels med olika pH. Ingen av dessa metoder visade sig ge utlakning i sådan omfattning att det skulle vara en generellt framkomlig väg att utnyttja resurserna i flygaskorna från avfallsförbränning. I enskilda fall kan lakning för utvinning vara framgångsrikt.

Som prioritet två låg att behandla askorna så att de uppfyller mottagningskriterierna för deponi för icke farligt avfall. Som ett första behandlingssteg tvättades askorna med vatten. Två tvätt-omgångar med vatten visade sig i vissa fall ge askor som uppfyller kriterierna. I andra fall skulle dispens för lakning av ett eller två ämnen per aska (Cl-, Cr, Pb, Sb och SO42-) behövas för att få tillstånd för deponering på IFA-deponi.

Ett antal användningsområden för det salt som tvättas ut i vattentvättstegen har identifierats; bl.a. vägsalt, aluminiumåtervinning, PVC-tillverkning. Kravspecifikationer för dessa har jämförts med saltsammansättningen för saltet från askorna. PVC-tillverkning och aluminiumåtervinning är de två applikationer som bedöms vara mest intressanta att undersöka vidare.

Flygaskor från avfallsförbränning måste undergå omfattande upparbetning för att utgöra attraktiva substrat för återvinning eller andra användningar.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2016
Series
Energiforskrapport ; 2016:327
Keywords
aska, avfallsförbränning, resursutnyttjande, metallutvinning, saltutvinning, deponi
National Category
Other Chemical Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-29436 (URN)978-91-7673-327-1 (ISBN)
Available from: 2017-05-08 Created: 2017-05-08 Last updated: 2018-12-20Bibliographically approved
Hedenstedt, A., Hjörnhede, A., Ryde, D., Dahl, J., Johansson, I. & Karlfeldt Fejde, K. (2016). Korrosion vid lagring av slagg från avfallsförbränning: Lagringens påverkan på miljöegenskaper samt möjlighet att återvinna metaller.
Open this publication in new window or tab >>Korrosion vid lagring av slagg från avfallsförbränning: Lagringens påverkan på miljöegenskaper samt möjlighet att återvinna metaller
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Restprodukter från avfallsförbränning i rosterpannor utgör i regel 18-25 % (våt vikt) av den ingående avfallsmängden. Av restprodukterna utgörs huvuddelen av slagg/bottenaska (c:a 80 % våt vikt). Slaggen innehåller betydande mängder metaller som bedöms uppgå till c:a 7–15 % magnetiskt skrot och 1-2% icke- magnetiskt skrot. Slaggen lagras vanligen utomhus på en avfallsanläggning för att den ska torka samt för att metaller ska fastläggas. Detta är en förutsättning för att slaggen sedan ska kunna användas i olika anläggningsapplikationer. Efter lagringen sorteras slaggen för utvinning av metaller samt för att erhålla så kallat slaggrus som kan användas som konstruktionsmaterial. Vid lagring av slagg korroderar metallerna som finns i slaggen. Om korrosionen begränsas kan utvinningen av metaller öka och miljöegenskaperna hos slaggruset eventuellt förbättras. Detta skulle kunna minska behovet av brytning av både metaller och naturgrus. Tidigare laboratorieförsök visar att korrosionshastigheten i våt slagg är hög för att sedan avta när slaggen torkar. När slaggen utsätts för väta igen ökar korrosionshastigheten kraftigt. I detta projekt undersöktes vilken betydelse olika lagringsförfaranden har för korrosionen av metaller i slaggen samt dess miljöegenskaper. Försöket utfördes på Tagene avfallsanläggning under c:a 7 månader. Försöksuppställningen omfattade fem mindre slagghögar som representerade olika lagringsförfaranden – lagring med respektive utan väderskydd, med respektive utan omblandning samt tidigarelagd metallsortering. Korrosionshastigheten med avseende på stål- respektive aluminiumelektroder registrerades kontinuerligt och genom regelbunden omkoppling erhölls mätresultat för respektive lagringsförfarande för vart femte dygn. För verifiering av resultaten från korrosionsmätningarna utfördes också en visuell analys av korrosionselektroderna efter avslutat försök. Provuttag gjordes från färsk slagg samt från respektive hög efter c:a 3,5 och 7 månaders lagring. Proverna analyserades med avseende på totalthalt och utlakning. Dessutom gjordes provuttag efter 6 månader på olika djup i ett par av högarna för bestämning av hur den syraneutraliserande kapaciteten varierar lokalt. Resultaten från projektet visar att lagringsförfarandet inte har någon väsentlig påverkan vare sig med avseende på korrosionen av metaller i slaggen eller utlakningen av ämnen från slaggen. Det finns således ingen anledning att frångå det lagringsförfarande som vanligen tillämpas med avseende på slagg, det vill säga utomhus utan omblandning. Däremot bör utsortering av metaller göras så tidigt som möjligt under lagringsperioden eftersom korrosionshastigheten för åtminstone järn är stabilt hög redan efter en månads lagring.

Publisher
p. 72
Series
Energiforsk Rapport ; 2016:304
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-27700 (URN)978-91-7673-304-2 (ISBN)
Note

Denna rapport är slutrapportering av projekt Q14-228 Lagringens påverkan på bottenaskans miljöegenskaper samt möjligheter att återvinna metaller (Energimyndighetens projektnummer 40210 1) inom programmet Miljöriktig användning av askor som bedrivs av Energiforsk. Programmet startade inom ramen för Värmeforsks forskningsprogram och ingår liksom all övrig forskningsverksamhet inom Värmeforsk numera i Energiforsk. Projektet har undersökt hur utlakning av ämnen från slagg och korrosionshastigheten av metaller påverkas av olika lagringsförfaranden. Projektet har genomförts av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med Anders Hedenstedt som huvudprojektledare. Projektet har följts av en referensgrupp bestående av: Kenneth Strandljung, Ragn-Sells AB Lale Andreas, LTU Raul Grönholm, SYSAV Niklas Hansson, Vattenfall Monica Lövström, Svenska Energiaskor Kenneth Strandljung, Ragn-Sells AB Jan Österbacka, SAKAB.

Available from: 2017-01-02 Created: 2017-01-02 Last updated: 2018-08-17
Johansson, I. & Warren, K. (2016). Small scale Waste to Energy: Drivers and barriers. In: Bioenergy Australia 2016 Conference: . Paper presented at Bioenergy Australia 2016 Conference, November 14-16, 2016, Brisbane, Australia.
Open this publication in new window or tab >>Small scale Waste to Energy: Drivers and barriers
2016 (English)In: Bioenergy Australia 2016 Conference, 2016Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Keywords
small scale, drivers, barriers, legislation, waste framework directive, landfill directive
National Category
Energy Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-29437 (URN)
Conference
Bioenergy Australia 2016 Conference, November 14-16, 2016, Brisbane, Australia
Available from: 2017-05-08 Created: 2017-05-08 Last updated: 2019-06-26Bibliographically approved
Henriksson, G., Willquist, K., Björkmalm, J., Johansson, I., Hedenstedt, A. & Kjerstadius, H. (2015). Benchmarking av gödselsamrötning med avloppsslam mot förbränning av häst- och djurparksgödsel (ed.). Paper presented at .
Open this publication in new window or tab >>Benchmarking av gödselsamrötning med avloppsslam mot förbränning av häst- och djurparksgödsel
Show others...
2015 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Owners of stables and owners of zoos have difficulty finding an economically sustainable deposition of their produced manure. More than two million tons of horse manure are produced in urban environments in Sweden every year. If the manure cannot be used as fertilizer on farm land it is classified as a waste fraction and should be handled according to current regulations. The manure is a valuable waste fraction that contains both energy and nutrients. If the manure cannot be spread on farm land more applications need to be identified, where the energy and nutrients in the manure can be used. The focus in this study is to investigate possible applications for the usage of horse and zoo manure within Borås municipality where, among other things, a waste water treatment plant and a combined heat and power plant are available. Horse and zoo manure have been investigated in the following applications: co-digestion with sewage sludge at a waste water treatment plant (lab experiments), co-digestion with food waste (theoretical), co-incineration with waste (full scale) and co-incineration with biomass (theoretical). Potential quantity of manure and economical and legal aspects have been studied as well. There is no compilation of the number of horses in the country which makes it hard to estimate the true quantity of manure. The quantity of manure from the zoos are somewhat easier to estimate since the zoo owners are fewer and have knowledge of their manure production. The co-digestions experiments in this study showed that addition of horse manure to digestion can be of interest in many ways, among other things it can give a more stable biogas production and a possible decrease in the Cd/P-ratio in the end product. Horse manure turned out to have a faster degradation rate compared to zoo manure, however the degradation rate was lower than that of sewage sludge. Zoo manure gave a relatively low biogas production compared to horse manure at thermophilic conditions. The co-incineration trial with waste and manure gave no negative effect with regard to emissions and operation. However, the amount of manure added to the incineration trial was low. The theoretical studies regarding the co-incineration with biomass, showed two potential alternatives that need to be investigated further. Interesting aspects to look further upon, based on this study, are for example: • Laws and regulations in the EU regarding manure. • Co-digestion of manure and sewage sludge in a larger scale. • Laws and regulations and costs regarding incineration of manure with biomass.

Series
SP Rapport, ISSN 0284-5172 ; 2015:11
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-5243 (URN)20373 (Local ID)978-91-88001-41-2 (ISBN)20373 (Archive number)20373 (OAI)
Available from: 2016-09-07 Created: 2016-09-07 Last updated: 2018-08-17Bibliographically approved
Hedenstedt, A. & Johansson, I. (2015). Omvärldsanalys avseende regelverk för användning av bottenaskor från avfallsförbränning i fem länder (ed.). Paper presented at .
Open this publication in new window or tab >>Omvärldsanalys avseende regelverk för användning av bottenaskor från avfallsförbränning i fem länder
2015 (Swedish)Report (Refereed)
Series
Rapport Svenska energiaskor.
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-5656 (URN)29430 (Local ID)29430 (Archive number)29430 (OAI)
Available from: 2016-09-08 Created: 2016-09-08 Last updated: 2018-08-17Bibliographically approved
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-9202-9393

Search in DiVA

Show all publications
v. 2.35.7