Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 15) Show all publications
Staffas, L., Karlfeldt Fedje, K., Pettersson, A. & Johansson, I. (2016). Behandling och återvinning av outnyttjade resurser i flygaska. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Behandling och återvinning av outnyttjade resurser i flygaska
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande projekt har utgått från frågan "Hur kan användbara ämnen i flygaska från avfallsförbränning återföras till det industriella kretsloppet och restprodukten klassas som icke farligt avfall?"

Sju askor har ingått i studien: en returträaska från fluidbäddpanna, en avfallsflygaska från fluidbäddpanna och fem avfallsflygaskor från rosterpannor.

Askornas totalhalter av olika ämnen har mätts i syfte att undersöka vilka möjligt värdefulla substanser som finns. Cu, Ag, Al, Zn och Sb bedömdes som mest intressanta att återvinna. Metallhalterna i askorna är ofta låga utifrån återvinningsprocessaspekt, vilket gör att askorna ger mycket ballast i återvinningsaktörernas processer. Det finns andra sekundära råvaror, som t.ex. elektronik-skrot och slaggrus, som är mer intressanta för metall-återvinningsaktörer. För att kunna konkurrera med dessa strömmar måste askan upparbetas och/eller anrikas för att kunna passa i metallåtervinnings-processerna, vilket kan vara en framkomlig väg för några askor.

Askorna lakades enligt SS-EN-127457-3 för att, tillsammans med totalhalterna, ge klarhet i vilka ämnen som förhindrar askorna att utgöra icke farliga avfall. Det är halterna av Cr och Pb, samt utlakningen av Cl-, Pb och SO42- som i de flesta fall utgör hinder för IFA-deponi av originalaskor.

I syfte att undersöka möjligheten att laka ut metaller för återvinning lakades askorna med syra; dels olika koncentrationer av syra och dels med olika pH. Ingen av dessa metoder visade sig ge utlakning i sådan omfattning att det skulle vara en generellt framkomlig väg att utnyttja resurserna i flygaskorna från avfallsförbränning. I enskilda fall kan lakning för utvinning vara framgångsrikt.

Som prioritet två låg att behandla askorna så att de uppfyller mottagningskriterierna för deponi för icke farligt avfall. Som ett första behandlingssteg tvättades askorna med vatten. Två tvätt-omgångar med vatten visade sig i vissa fall ge askor som uppfyller kriterierna. I andra fall skulle dispens för lakning av ett eller två ämnen per aska (Cl-, Cr, Pb, Sb och SO42-) behövas för att få tillstånd för deponering på IFA-deponi.

Ett antal användningsområden för det salt som tvättas ut i vattentvättstegen har identifierats; bl.a. vägsalt, aluminiumåtervinning, PVC-tillverkning. Kravspecifikationer för dessa har jämförts med saltsammansättningen för saltet från askorna. PVC-tillverkning och aluminiumåtervinning är de två applikationer som bedöms vara mest intressanta att undersöka vidare.

Flygaskor från avfallsförbränning måste undergå omfattande upparbetning för att utgöra attraktiva substrat för återvinning eller andra användningar.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2016
Series
Energiforskrapport ; 2016:327
Keywords
aska, avfallsförbränning, resursutnyttjande, metallutvinning, saltutvinning, deponi
National Category
Other Chemical Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-29436 (URN)978-91-7673-327-1 (ISBN)
Available from: 2017-05-08 Created: 2017-05-08 Last updated: 2018-08-17Bibliographically approved
Hedenstedt, A., Hjörnhede, A., Ryde, D., Dahl, J., Johansson, I. & Karlfeldt Fejde, K. (2016). Korrosion vid lagring av slagg från avfallsförbränning: Lagringens påverkan på miljöegenskaper samt möjlighet att återvinna metaller.
Open this publication in new window or tab >>Korrosion vid lagring av slagg från avfallsförbränning: Lagringens påverkan på miljöegenskaper samt möjlighet att återvinna metaller
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Restprodukter från avfallsförbränning i rosterpannor utgör i regel 18-25 % (våt vikt) av den ingående avfallsmängden. Av restprodukterna utgörs huvuddelen av slagg/bottenaska (c:a 80 % våt vikt). Slaggen innehåller betydande mängder metaller som bedöms uppgå till c:a 7–15 % magnetiskt skrot och 1-2% icke- magnetiskt skrot. Slaggen lagras vanligen utomhus på en avfallsanläggning för att den ska torka samt för att metaller ska fastläggas. Detta är en förutsättning för att slaggen sedan ska kunna användas i olika anläggningsapplikationer. Efter lagringen sorteras slaggen för utvinning av metaller samt för att erhålla så kallat slaggrus som kan användas som konstruktionsmaterial. Vid lagring av slagg korroderar metallerna som finns i slaggen. Om korrosionen begränsas kan utvinningen av metaller öka och miljöegenskaperna hos slaggruset eventuellt förbättras. Detta skulle kunna minska behovet av brytning av både metaller och naturgrus. Tidigare laboratorieförsök visar att korrosionshastigheten i våt slagg är hög för att sedan avta när slaggen torkar. När slaggen utsätts för väta igen ökar korrosionshastigheten kraftigt. I detta projekt undersöktes vilken betydelse olika lagringsförfaranden har för korrosionen av metaller i slaggen samt dess miljöegenskaper. Försöket utfördes på Tagene avfallsanläggning under c:a 7 månader. Försöksuppställningen omfattade fem mindre slagghögar som representerade olika lagringsförfaranden – lagring med respektive utan väderskydd, med respektive utan omblandning samt tidigarelagd metallsortering. Korrosionshastigheten med avseende på stål- respektive aluminiumelektroder registrerades kontinuerligt och genom regelbunden omkoppling erhölls mätresultat för respektive lagringsförfarande för vart femte dygn. För verifiering av resultaten från korrosionsmätningarna utfördes också en visuell analys av korrosionselektroderna efter avslutat försök. Provuttag gjordes från färsk slagg samt från respektive hög efter c:a 3,5 och 7 månaders lagring. Proverna analyserades med avseende på totalthalt och utlakning. Dessutom gjordes provuttag efter 6 månader på olika djup i ett par av högarna för bestämning av hur den syraneutraliserande kapaciteten varierar lokalt. Resultaten från projektet visar att lagringsförfarandet inte har någon väsentlig påverkan vare sig med avseende på korrosionen av metaller i slaggen eller utlakningen av ämnen från slaggen. Det finns således ingen anledning att frångå det lagringsförfarande som vanligen tillämpas med avseende på slagg, det vill säga utomhus utan omblandning. Däremot bör utsortering av metaller göras så tidigt som möjligt under lagringsperioden eftersom korrosionshastigheten för åtminstone järn är stabilt hög redan efter en månads lagring.

Publisher
p. 72
Series
Energiforsk Rapport ; 2016:304
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-27700 (URN)978-91-7673-304-2 (ISBN)
Note

Denna rapport är slutrapportering av projekt Q14-228 Lagringens påverkan på bottenaskans miljöegenskaper samt möjligheter att återvinna metaller (Energimyndighetens projektnummer 40210 1) inom programmet Miljöriktig användning av askor som bedrivs av Energiforsk. Programmet startade inom ramen för Värmeforsks forskningsprogram och ingår liksom all övrig forskningsverksamhet inom Värmeforsk numera i Energiforsk. Projektet har undersökt hur utlakning av ämnen från slagg och korrosionshastigheten av metaller påverkas av olika lagringsförfaranden. Projektet har genomförts av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med Anders Hedenstedt som huvudprojektledare. Projektet har följts av en referensgrupp bestående av: Kenneth Strandljung, Ragn-Sells AB Lale Andreas, LTU Raul Grönholm, SYSAV Niklas Hansson, Vattenfall Monica Lövström, Svenska Energiaskor Kenneth Strandljung, Ragn-Sells AB Jan Österbacka, SAKAB.

Available from: 2017-01-02 Created: 2017-01-02 Last updated: 2018-08-17
Johansson, I. & Warren, K. (2016). Small scale Waste to Energy: Drivers and barriers. In: : . Paper presented at Bioenergy Australia 2016.
Open this publication in new window or tab >>Small scale Waste to Energy: Drivers and barriers
2016 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Keywords
small scale, drivers, barriers, legislation, waste framework directive, landfill directive
National Category
Energy Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-29437 (URN)
Conference
Bioenergy Australia 2016
Available from: 2017-05-08 Created: 2017-05-08 Last updated: 2018-08-17Bibliographically approved
Henriksson, G., Willquist, K., Björkmalm, J., Johansson, I., Hedenstedt, A. & Kjerstadius, H. (2015). Benchmarking av gödselsamrötning med avloppsslam mot förbränning av häst- och djurparksgödsel (ed.). Paper presented at .
Open this publication in new window or tab >>Benchmarking av gödselsamrötning med avloppsslam mot förbränning av häst- och djurparksgödsel
Show others...
2015 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Owners of stables and owners of zoos have difficulty finding an economically sustainable deposition of their produced manure. More than two million tons of horse manure are produced in urban environments in Sweden every year. If the manure cannot be used as fertilizer on farm land it is classified as a waste fraction and should be handled according to current regulations. The manure is a valuable waste fraction that contains both energy and nutrients. If the manure cannot be spread on farm land more applications need to be identified, where the energy and nutrients in the manure can be used. The focus in this study is to investigate possible applications for the usage of horse and zoo manure within Borås municipality where, among other things, a waste water treatment plant and a combined heat and power plant are available. Horse and zoo manure have been investigated in the following applications: co-digestion with sewage sludge at a waste water treatment plant (lab experiments), co-digestion with food waste (theoretical), co-incineration with waste (full scale) and co-incineration with biomass (theoretical). Potential quantity of manure and economical and legal aspects have been studied as well. There is no compilation of the number of horses in the country which makes it hard to estimate the true quantity of manure. The quantity of manure from the zoos are somewhat easier to estimate since the zoo owners are fewer and have knowledge of their manure production. The co-digestions experiments in this study showed that addition of horse manure to digestion can be of interest in many ways, among other things it can give a more stable biogas production and a possible decrease in the Cd/P-ratio in the end product. Horse manure turned out to have a faster degradation rate compared to zoo manure, however the degradation rate was lower than that of sewage sludge. Zoo manure gave a relatively low biogas production compared to horse manure at thermophilic conditions. The co-incineration trial with waste and manure gave no negative effect with regard to emissions and operation. However, the amount of manure added to the incineration trial was low. The theoretical studies regarding the co-incineration with biomass, showed two potential alternatives that need to be investigated further. Interesting aspects to look further upon, based on this study, are for example: • Laws and regulations in the EU regarding manure. • Co-digestion of manure and sewage sludge in a larger scale. • Laws and regulations and costs regarding incineration of manure with biomass.

Series
SP Rapport, ISSN 0284-5172 ; 2015:11
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-5243 (URN)20373 (Local ID)978-91-88001-41-2 (ISBN)20373 (Archive number)20373 (OAI)
Available from: 2016-09-07 Created: 2016-09-07 Last updated: 2018-08-17Bibliographically approved
Hedenstedt, A. & Johansson, I. (2015). Omvärldsanalys avseende regelverk för användning av bottenaskor från avfallsförbränning i fem länder (ed.). Paper presented at .
Open this publication in new window or tab >>Omvärldsanalys avseende regelverk för användning av bottenaskor från avfallsförbränning i fem länder
2015 (Swedish)Report (Refereed)
Series
Rapport Svenska energiaskor.
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-5656 (URN)29430 (Local ID)29430 (Archive number)29430 (OAI)
Available from: 2016-09-08 Created: 2016-09-08 Last updated: 2018-08-17Bibliographically approved
Johansson, I. & Warren, K. (2015). Small scale Energy from Waste: Drivers and barriers.
Open this publication in new window or tab >>Small scale Energy from Waste: Drivers and barriers
2015 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

The International Energy Agency Bioenergy Task 36 – ‘Integrating Energy Recovery in to Solid Waste Management Systems’ (Task 36) reviewed small scale energy from waste (EfW) systems in (Stein and Tobiasen, 2004). That review examined the technology and economics of small-scale energy conversion systems and reported on the level of commercial availability in IEA Bioenergy Task 36 member countries. There has been a demand for an update on that report for a while. However, since there has not been a major leap in technology since that report, the aim of this updated task report is focused on the drivers and barriers regarding small scale EfW.

A yearly capacity of 100,000 tonnes per year (t/y) has been set as the limit for small scale Energy from Waste in this topic report. The drivers and barriers has mainly been done through three case studies, one each in France, Sweden and the UK, but literature and people working within the field of EfW have also been consulted on the subject.

There are clear policy drivers which are influencing EfW development in general, but the decision to develop facilities on a small scale are more relevant to local politics and situation. The factors behind the development of different small scale facilities will differ, as evidenced in the three examples of France, Sweden and the UK.

It is recognised that the costs, both operational and capital, are higher for small scale EfW facilities, but that despite this, there are often other drivers which take precedence over economics alone. Whilst it may be challenging in some cases to demonstrate value for money, other benefits will support a case for small scale EfW.

In the future, financial incentives, and energy and resource drivers may further drive the development of smaller scale EfW facilities using Advanced Conversion Technologies. These technologies enable flexibility in the way in which outputs from EfW are uses, and are likely to be at a smaller scale. For example, the conversion of syngas for use as a fuel in dedicated gas engines, for conversion in to liquid fuels, or use as ammonia or methanol, which can be used in transport fuels and/or as a chemical feedstock. Energy and resource drivers will also add to this, in additional to waste management and landfill diversion targets.

Geography can be a driving factor for small scale EfW, but in many cases there are additional drivers.

Security of supply is a factor to consider. A larger plant might have the economics of scale, but uncertainties in the supply will affect the economic risk assessment and might thus make it harder to initially finance the investment.

The advantages offered by small scale EfW, such as the treatment of waste close to the point of generation, the generation of jobs in the local community, and lower transport distances, all serve to increase the public acceptance of such facilities. With their smaller footprint, smaller scale EfW facilities can be more easily integrated in to existing industrial areas.

Technical issues are not deemed to be a specific barrier. Technologies deployed at small scale are established, and include conventional combustion facilities such as moving grate and oscillating kilns, and Advanced Conversion Technologies.

Series
IEA Bioenergy ; IEA Task 36
Keywords
small scale, energy from waste, waste to energy, landfill directive, waste framework directive, heat, legislation
National Category
Energy Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-29438 (URN)
Note

IEA Bioenergy: Task 36: Integrating Energy Recovery into Solid Waste Management Systems

Available from: 2017-05-08 Created: 2017-05-08 Last updated: 2018-08-17Bibliographically approved
Johansson, I., Jones, F., Sahlin, J. & Bisaillon, M. (2014). Bränslekvalitet - sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiutvinning (ed.). Paper presented at .
Open this publication in new window or tab >>Bränslekvalitet - sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiutvinning
2014 (Swedish)Report (Refereed)
Series
WR-57.
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-5605 (URN)16289 (Local ID)16289 (Archive number)16289 (OAI)
Available from: 2016-09-08 Created: 2016-09-08 Last updated: 2018-08-17Bibliographically approved
Bisaillon, M., Johansson, I., Jones, F. & Sahlin, J. (2014). Bränslekvalitet - sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiutvinning (ed.). Paper presented at .
Open this publication in new window or tab >>Bränslekvalitet - sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiutvinning
2014 (Swedish)Report (Refereed)
Series
Avfall Sverige E2014:01.
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-5606 (URN)16291 (Local ID)16291 (Archive number)16291 (OAI)
Available from: 2016-09-08 Created: 2016-09-08 Last updated: 2018-08-17Bibliographically approved
Johansson, I. (2014). Ekonomisk allokering av emissioner och resurser vid avfallsförbränning med energiåtervinning (ed.). Paper presented at .
Open this publication in new window or tab >>Ekonomisk allokering av emissioner och resurser vid avfallsförbränning med energiåtervinning
2014 (Swedish)Report (Refereed)
Series
Avfall Sverige - Rapport.
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-5614 (URN)16638 (Local ID)16638 (Archive number)16638 (OAI)
Available from: 2016-09-08 Created: 2016-09-08 Last updated: 2018-08-17Bibliographically approved
Johansson, I., Sahlin, E., von Bahr, B., Björkmalm, J. & Todorovic Olsson, J. (2014). Kritiska metaller i Svenska avfallsaskor (ed.). Paper presented at .
Open this publication in new window or tab >>Kritiska metaller i Svenska avfallsaskor
Show others...
2014 (Swedish)Report (Refereed)
Series
WR56.
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-5603 (URN)16286 (Local ID)16286 (Archive number)16286 (OAI)
Available from: 2016-09-08 Created: 2016-09-08 Last updated: 2018-08-17Bibliographically approved
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-9202-9393

Search in DiVA

Show all publications
v. 2.35.3