Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 78) Show all publications
Aronsson, M. (2023). Värdering av tågtrafik i TTRs förhandsplanering - Slutrapport från projektet TOT, Tjänsteutbud Och Transportkapacitets-försörjning på järnväg.
Open this publication in new window or tab >>Värdering av tågtrafik i TTRs förhandsplanering - Slutrapport från projektet TOT, Tjänsteutbud Och Transportkapacitets-försörjning på järnväg
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

Valuation of train traffic in TTR's Advance planning Europe's infrastructure authorities organized in RNE, Rail Net Europe, and Europe's railway undertakers organized in FTE, Forum Train Europe, have for several years been running an international development programme called "Redesign of the International Timetabling Process" (originally "TimeTable Review", abbreviated TTR) aiming at trans-forming the capacity allocation process on railways. The results from TTR have in turn largely influenced the European Commission's proposal for a new regulation in the area. An important component, at least for Swedish conditions, is an increased degree of pre-planning which results in a supply/offer of pre-planned train paths. Capacity will also be reserved during the preparation of the annual timetable for later allocation which can be up to 3 years ahead. This places great demands on the infrastructure manager’s ability to be able to reserve capacity, value capacity (even under uncertainty) and safeguard the capacity characteristics that have been reserved, as well as having tools to support that. This report summarizes the work carried out within the project “Service and Transport capacity supply on rail”, TOT. The goal of TOT has been to investigate the possibilities of using the already defined Priority categories, used in the conflict phase of today’s process, for valuation and prioritization of train transports in the Advance planning phase of the TTR process, i.e., before railway undertakers formally apply for capacity. To summarize TOT’s results, the Swedish prioritization criteria can be used for valuation train traffic in TTR's Advance planning phase. Someone, preferably the infrastructure manager based on own experience, needs to decide which priority category different pre-planned transports should be classified as. The assessment should be made based on the society's utility that a particular transport is being performed. The Priority categories are not suited to e.g., decide in a competitive situation between equal actors which one that should be allocated a pre-planned train path. For this, a complementary method is needed to determine who should be allocated the capacity. Ideally, the Swedish Priority category also needs further development to, among other things, valuate traffic regularity as well as marginal effects when there are several similar paths planned during a limited time frame. There is a large need for a valuation function for the infrastructure manager during the preplanning phase, to be able to prioritize among different foreseen needs. The valuation model needs to value the socio-economic utility of the intended use of the infrastructure in the coming timetable where capacity shortages can be foreseen due to conflicting demands. For this purpose, the Swedish prioritization categories can work as a basis.

Publisher
p. 71
Series
RISE Rapport ; 2023:141
Keywords
Railway capacity, priority criteria, socio-economic valuation, timetable
National Category
Civil Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-68679 (URN)978-91-89896-30-7 (ISBN)
Note

Forskning bedrivet med bidrag från Trafikverkets FoI-program, diarienummer TRV TRV2020/100498, och inom ramen för branschprogrammet KAJT, Kapacitet i Järnvägstrafiken.

Available from: 2023-12-27 Created: 2023-12-27 Last updated: 2023-12-27Bibliographically approved
Broman, E., Eliasson, J. & Aronsson, M. (2022). Efficient capacity allocation on deregulated railway markets. Journal of Rail Transport Planning & Management, 21, Article ID 100294.
Open this publication in new window or tab >>Efficient capacity allocation on deregulated railway markets
2022 (English)In: Journal of Rail Transport Planning & Management, ISSN 2210-9706, E-ISSN 2210-9714, Vol. 21, article id 100294Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

As railway markets are increasingly deregulated, coordinating and prioritising between capacity requests becomes more complex and more important. This paper describes the advantages and challenges of different allocation methods in vertically separated open-access railway markets, with several railway operators and heterogeneous traffic, and where a public infrastructure manager must resolve operators’ conflicting path requests. Three broad groups of allocation methods are described: administrative methods, allocation by social cost-benefit analysis and willingness-to-pay based allocation. We describe pros and cons of these allocation principles for three different market segments: commercial traffic with long planning horizons, (subsidized) traffic controlled by public transport agencies, and traffic with short planning horizons. We then outline an allocation process that meets the requirements of a deregulated market better than conventional methods. It is a mixed method, which uses an auction-like mechanism to allocate pre-defined paths to commercial operators on specified, capacity-constrained lines. The net social benefits of capacity reserved for traffic controlled by public transport agencies is assessed through social cost-benefit analysis of timetables. The benefits decrease when timetables are adjusted to make room for additional commercial train paths; the size of this loss determines the reservation price of the auction-like mechanism. Dynamic pricing is used for short-term allocation on congested line segments. © 2021

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier B.V., 2022
Keywords
Capacity allocation, Cost-benefit analysis, Deregulation, railway, Scarcity pricing, Commerce, Cost benefit analysis, Economic and social effects, Railroad transportation, Railroads, Scheduling, Allocation methods, Cost-benefits analysis, Efficient capacities, OpenAccess, Planning horizons, Public transport, Railway market, Social cost, Costs
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-59043 (URN)10.1016/j.jrtpm.2021.100294 (DOI)2-s2.0-85122341055 (Scopus ID)
Note

 Funding text 1: Funding from the Swedish Transport Administration is gratefully acknowledged.

Available from: 2022-04-21 Created: 2022-04-21 Last updated: 2023-05-25Bibliographically approved
Aronsson, M. (2022). En not om att mäta kapacitet på järnväg.
Open this publication in new window or tab >>En not om att mäta kapacitet på järnväg
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Följande rapport introducerar ett nytt kapacitetsmått för trafik på järnväg. Syftet med det föreslagna måttet är att det skall vara användbart vid förplanering av järnvägstrafik, innan järnvägsföretag och andra sökanden lämnar in sina ansökningar om trafik och kapacitetstilldelningen slutförs. Kapacitetsmåttet utgår från det gängse sättet att presentera en tågplan, den så kallade tidtabellsgrafen, eller i branschen refererad till som bara ”grafen”. För varje spårsträcka som tågläget belägger så utgör kapacitetskonsumtionen ytan som upptas i grafen. Denna yta är summan av varje individuell signalsträckas längd multiplicerat med tiden som tågläget belägger hela spårsträckan. Detta utgör kapacitetskonsumtionen för tågläget. Måttet blir intressant i de tidigare processtegen innan ansökan om kapacitet. Då ansökan ännu inte är genomförd så finns inga sökta avgångs- och ankomsttider, däremot en prognos vad som kommer sökas (t.ex. genom den i TTR angivna händelsen Capacity Needs Announcement). Genom att lägga på ett tidsfönster kan varje prognosticerat tågläge abstraheras att avgå/ankomma inom detta tidsfönster. Kapacitetskonsumtionen är dock konstant, och denna fördelas över tidsfönstret. Genom att för varje tidsögonblick ackumulera den fördelade kapacitetsåtgången fås en kapacitetsanvändningsplan. Denna är en abstraktion av det tänkta framtida schemat (tågplanen) och kräver således inte en konfliktfri tågplan som utgångspunkt. En kapacitetsanvändningsplan kan således realiseras av många olika scheman som realiserar den. Tanken är att kapacitetsanvändningsplanen, om prognosen för framtida trafik är rätt, på ett korrekt sätt lyckats abstraherat den framtida tågplanens konkreta schema. Hänsyn måste tas till de tidsmässiga kostnader som uppstår för att tåglägen har olika hastighet och på enkelspår går i olika riktning. Detta hanteras i analogi med andra industrisektorer med ställtid, vilket också är kapacitetskonsumtion och således ingår i kapacitetsanvändningsplanen. Utöver detta måste hänsyn i kapacitetsanvändnings-planen tas till tid som behövs för att reglera möten och förbigångar på omgivande driftplatser och ger upphov till ytor som inte längre kan nås i ett konkretiserat schema. Då denna kapacitetskonsumtion adderas till den övriga beskrivna kapacitets-konsumtionen har en kapacitetsbudget skapats vars syfte är att klargöra förutsättningarna för vilken trafik som kan bedrivas och som skall kunna realiseras i ett schema (tågplan) efter att ansökan om kapacitet skett. Det i denna rapport beskrivna måttet för kapacitetskonsumtion utgör en brygga mellan de tidigare processtegen i kapacitetstilldelningsprocessen och de senare.

Publisher
p. 38
Series
RISE Rapport ; 2022:116
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-62046 (URN)978-91-89711-95-2 (ISBN)
Note

Arbetet i denna rapport har finansierats av Trafikverket under bidrag TRV 2019/41721, TRV2020/100498 och TRV 2021/81090

Available from: 2022-12-30 Created: 2022-12-30 Last updated: 2023-05-25Bibliographically approved
Aronsson, M. & Kjellin, M. (2022). Reservkapacitet i tilldelningsprocessen (RIT) – Slutrapport.
Open this publication in new window or tab >>Reservkapacitet i tilldelningsprocessen (RIT) – Slutrapport
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

Reserve capacity in Railway capacity allocation. Each year railway undertakings (RUs) apply for capacity to run trains on the railway infrastructure. The infrastructure manager (IM) should make a complete timetable for all applications together with capacity restrictions when maintenance etc must be performed. In this process, referred to as the capacity allocation process, the IM should also schedule some reserve capacity for later use during the execution of the plan. The reserve capacity then competes with the applied capacity of the RUs, since it is only motivated to introduce reserve capacity where there is a capacity scarcity. If there is plenty of rest capacity (capacity that no one applied for in the yearly process), then there is no need for reserve capacity. Since reserve capacity competes with all other capacity applied for in the yearly capacity allocation process, the amount, location and lines where reserve capacity is introduced must be founded in fair and sound principles in order for the RUs in the yearly process to accept the costs taken to make room for the reserve capacity. This report addresses such models and methods for the Swedish capacity allocation process. The report in part summarizes in condensed form the two earlier reports that have been published, as well as reports some new material regarding process descriptions, data analyses of previous years’ timetables and interviews with three different RUs. The report also gives some recommendations to the Swedish IM Trafikverket about tools for representing reserve capacity, design of the process and how to allocate paths based on reserve capacity once capacity has been reserved. One key recommendation is that a new timetabling object should be introduced, called Capacity reservation, CR. A CR is a named (has identity) timetabling object that can be used in a train path in the future. If an RU wants to use such a CR in a train path, the RU must apply for it and exceed a valuation criterion to be able to get it. This valuation criterion is a connection to the costs that other yearly applied traffic has to take in order to make room for the reserve capacity. CRs are managed (not “allocated”) by the IM and are not allocated to an RU or entrepreneur until they have applied for it. CRs are available for allocation after the timetable is finalized and the short-term process (ad hoc) is started, including the process step Late path requests. The report also relates the models and methods to the upcoming new capacity allocation process called Timetabling and capacity redesign, TTR. TTR introduces Advance planning, i.e. planning in advance of the RU allocations. For this to work, it is crucial to be able to reserve capacity in various forms, both segmentation and reserve over time (safeguarding).

Publisher
p. 66
Series
RISE Rapport ; 2022:115
Keywords
railway, timetabling, capacity allocation, reserve capacity
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-61171 (URN)978-91-89711-94-5 (ISBN)
Available from: 2022-11-17 Created: 2022-11-17 Last updated: 2023-05-25Bibliographically approved
Aronsson, M. & Kjellin, M. (2022). RIT – Reservkapacitet i tilldelningsprocessen : Underlagsrapport 2.
Open this publication in new window or tab >>RIT – Reservkapacitet i tilldelningsprocessen : Underlagsrapport 2
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Svensk järnvägslagstiftning ställer krav på infrastrukturförvaltaren att denne skall reservera kapacitet under den årliga kapacitetstilldelningsprocessen för tilldelning under tågplanens genomförande. Sådan så kallad reservkapacitet, till skillnad mot restkapacitet som är kapacitet som blir över vid årlig tilldelning, skall möjliggöra en följsamhet för tillkommande behov men även hantering av uppkommande förändringar så att effektiv användning av infrastrukturen säkerställs. Forsknings- och innovationsprojektet RIT, Reservkapacitet i Tilldelningsprocessen, studerar hur reservkapacitet kan åstadkommas med beaktande av krav på transparens, och rättvisa för aktörerna samt nytta för samhället. Vägledande för resultaten i RIT är att järnvägens aktörer skall kunna ställa sig bakom de principer som projektet RIT tar fram. Denna underlagsrapport två fokuserar på om och hur ett underlag för avsättning av reservkapacitet skall kunna tas fram. Två metoder har identifierats, dels att undersöka tidigare tågplaner och mängden sökta tåglägen under tågplanernas genomförande, dels möjligheterna att genom intervjuer och årligt återkommande marknadsundersökningar från aktörerna kunna identifiera behovet av reservkapacitet. Denna rapport omfattar huvudsakligen den första av de två möjliga sätten att identifiera reservkapacitet. En process som på ett grovt plan beskriver en möjlig framtida hantering av reservkapacitet ges också i rapporten. Denna process är sammanvävd med den nuvarande kapacitetstilldelningsprocessen. Ett huvudresultat i rapporten är att det är svårt att förutse nästa tågplans behov av reservkapacitet baserat på data som finns tillgänglig idag. Tidigare ansökningar visar endast det som den sökande tror sig kunna få (eller har fått reda på att denna troligen kan få sig tilldelat) vilket inte avspeglar det faktiska behovet som den sökande egentligen skulle vilja söka. Saknas gör dessutom alla de ansökningar som den sökande inte finner någon mening att söka (då t.ex. kapaciteten på nyckelsträckor är fullbelagd). Vidare söks kapacitet som skulle kunna sökas på reservkapacitet (om den funnits) idag spekulativt i den årliga tilldelningen, dvs den sökande söker det denne tror att denne behöver. Sammantaget gör detta, tillsammans med alla tåglägen som söks under tågplanens genomförande i revisionsplaneringen på grund av banarbeten, att dagens data om tillkommande trafik under tågplanen inte utgör en bra grund för att undersöka behovet av nästkommande tågplans behov.

Publisher
p. 52
Series
RISE Rapport ; 2022:63
National Category
Infrastructure Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-59299 (URN)978-91-89711-03-7 (ISBN)
Available from: 2022-06-01 Created: 2022-06-01 Last updated: 2023-05-25Bibliographically approved
Gestrelius, S. & Aronsson, M. (2021). Slutrapport i projektet Processtöd för framtagning av tågplanerna T21 och T22 - TP2122: Den centraliserade Nya pricklistan version 1.
Open this publication in new window or tab >>Slutrapport i projektet Processtöd för framtagning av tågplanerna T21 och T22 - TP2122: Den centraliserade Nya pricklistan version 1
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Efter en problematisk kapacitetstilldelningsprocess inför T20 genomfördes ett antal insatser för att förbättra långtidsprocessen för T21. En av dessa insatser var att uppdatera och centralisera den så kallade Pricklistan. Då tiden mellan projektstart och planeringsstart var kort, gjordes några riktade utvecklingar av den gamla pricklistan som bedömdes vara genomförbara och värdefulla. Den Nya pricklistan verkar ha gett gott resultat, då Processtöd kunde följa upp planeringsarbetet bättre än året tidigare och därmed få en bättre överblick av processen som helhet. Dessutom framskred planeringsarbetet i snabbare takt (mätt i antalet färdiga tåglägen), och antalet synpunkter och tvister minskade. Huruvida dessa senare effekter beror på Nya pricklistan eller annat förbättringsarbete är dock svårt att avgöra. Vi har med Nya pricklistan genomfört de ”mest lättplockade frukterna” med gott resultat. Detta bör ses som ett första steg mot att utveckla bättre stödverktyg för ärendehantering i långtidsprocessen. Även Nya pricklistan saknar många värdefulla funktioner så som automatisk uppdatering av varianter, prognoser för överlämningar och arbetstoppar samt möjligheten att följa upp KPI:er baserade på hur mycket skogstid ett tåg har fått. Dessutom kommer övergången till TPS innebära att processerna och arbetssätten för varianthantering behöver ses över, och nya rutiner kan behöva implementeras. Det är också viktigt att veta att TPS i dagsläget inte tillhandahåller något ärendehanteringssystem för den årliga kapacitetstilldelningsprocessen, och att funktionalitet liknande den i Nya pricklistan således är en typ av stödsystem som behöver utvecklas separat. En annan sorts problem som projektet stött på rör processen snarare än pricklistan. För att konstruera en tågplan behöver många planerare samarbeta för att lösa ett svårt problem under tidspress, vilket ställer höga krav på arbetsprocessens utformning. En rekommendation är att undersöka hur processen för att ta fram förslaget till tågplan kan utvecklas för att bättre stötta planerarna och ge en ökad samsynen på planeringsarbetet. En förebild kan vara de processramverk som används inom mjukvaruutveckling, såsom t.ex. SCRUM.

Publisher
p. 56
Series
RISE Rapport ; 2021:43
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-53118 (URN)978-91-89385-33-7 (ISBN)
Note

Projekt finansierat av Trafikverket, Dnr TRV 2020/4615

Available from: 2021-05-19 Created: 2021-05-19 Last updated: 2023-06-07Bibliographically approved
Aronsson, M. (2020). RIT– Reservkapacitet i tilldelningsprocessen: Underlagsrapport 1.
Open this publication in new window or tab >>RIT– Reservkapacitet i tilldelningsprocessen: Underlagsrapport 1
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Kapacitet på järnvägens infrastruktur tilldelas en gång per år till olika aktörer på järnvägen som har behov av järnvägskapacitet. Detta inkluderar järnvägsbolag såsom kommersiella person- och godstågsoperatörer, regionala kollektivtrafikmyndigheter, större bolag med transportbehov samt underhållsentreprenörer. Dessa har alla olika behov och värdesätter olika egenskaper för sina transporter, vissa har behov av långsiktigt stabil kapacitetstilldelning, andra har behov av större dynamik. Svensk järnvägslag ställer krav (kommande ur EU:s direktiv på området) att det finns reservkapacitet reserverat i den årliga tågplanen, som beskriver hur infrastrukturen skall användas. Reservkapacitet är kapacitet som medvetet och på goda grunder undanhållits i den årliga kapacitetstilldelningsprocessen då det finns behov av attraktiv kapacitet under innevarande tågplan. Reservkapacitet är således inte att likställa med restkapacitet vilket är den kapacitet som blir över efter att tågplanen är fastställd. Det är dock i dagsläget oklart hur reservkapacitet skall representeras i tågplaneprocessen, storleksmässigt avgöras och tidsmässigt placeras och planeras. Projektet RIT, Reservkapacitet i tilldelningsprocessen, söker svar på dessa frågor. Projektet RIT är också involverat i det av RNE (Rail Net Europe) initierade projektet TTR, Redesign of the international timetabling project (tidigare Timetable review) då det förslag till ändrad tilldelning av kapacitet som tagits fram i TTR innehåller avsevärt större krav på reservering av kapacitet i termer av en Capacity Portfolio, Capacity bands med reservering av kapacitet för upp till 3 års rullande planering (Rolling Planning) samt begreppet Safeguarding dvs att kapaciteten är reserverad och utlovad till aktör men inte nödvändigtvis detaljerat schemalagd. Samtliga dessa begrepp kräver förmåga att värdera nyttan av att reservera samt praktiskt hur reserveringen av kapacitet kan göras och slutligen realiseras som tågläge och operativt genomföras som en tågtransport eller underhållsarbete. Föreliggande statusrapport i projektet RIT beskriver inte ett färdigt resultat utan fokuseras på i huvudsak behovsanalys, formalisering av problemet, angreppssätt och tänkt modell.

Publisher
p. 44
Series
RISE Rapport ; 2020:80
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-50134 (URN)978-91-89167-65-0 (ISBN)
Available from: 2020-10-26 Created: 2020-10-26 Last updated: 2023-05-25Bibliographically approved
Gestrelius, S., Peterson, A. & Aronsson, M. (2020). Timetable quality from the perspective of a railway infrastructure manager in a deregulated market: An interview study with Swedish practitioners. Journal of Rail Transport Planning & Management, 15, Article ID 100202.
Open this publication in new window or tab >>Timetable quality from the perspective of a railway infrastructure manager in a deregulated market: An interview study with Swedish practitioners
2020 (English)In: Journal of Rail Transport Planning & Management, ISSN 2210-9706, E-ISSN 2210-9714, Vol. 15, article id 100202Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Railway capacity allocation in a deregulated market requires planners to solve a mathematically complex optimization problem while simultaneously arbitrating the wants and needs of different stakeholders. This paper analyses timetable quality from the perspective of timetable planners working for the Swedish infrastructure manager Trafikverket. Seven quality aspects are discussed: feasibility, disturbance resistance, competition management, capacity safeguarding, application fulfilment, attractiveness and compatibility with surrounding planning areas. Each aspect is introduced, including references to legal documents, development projects, and research literature. Further, an interview study with eight practitioners gives insight into the current state of practice in Sweden. The practitioners consider feasibility to be both most important and easiest to handle. Capacity safeguarding is considered least important, despite its prevalence in legal documents and envisioned process developments, and is also considered hardest to handle. In general, formal rules and guidelines seem important for emphasising the importance of a quality aspect in the planning process. To better support the planners in their arbitrating role, timetable planning tools based on mathematical optimization models could be implemented. For example, support tools could be used to analyse different solutions, and could unburden the planner from working with feasibility aspects by providing automatic conflict identification and resolution.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier B.V., 2020
Keywords
Analytic hierarchy process, Deregulation, Infrastructure manager, Quality, Railway, Timetable
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-45096 (URN)10.1016/j.jrtpm.2020.100202 (DOI)2-s2.0-85085311852 (Scopus ID)
Note

Funding details: Trafikverket, 2017/6461; Funding text 1: This work has been funded by Trafikverket (the Swedish Transport Administration ), grant TTR, 2017/6461 .

Available from: 2020-06-25 Created: 2020-06-25 Last updated: 2023-06-07Bibliographically approved
Aronsson, M. (2019). Reservkapacitet i tågplaneprocessen: Förstudie.
Open this publication in new window or tab >>Reservkapacitet i tågplaneprocessen: Förstudie
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Utgångspunkten för tilldelningsprocessen är att den mest samhällsnyttiga trafiken, tolkat som den mest samhällsekonomiska, är den som skall genomföras varje dygn. De sökande av tåglägen för nästkommande år lämnar in sina ansökningar i april året före, vilket sedan sammanställs och planeras av infrastrukturhållaren.  Såsom i all planering så är inte alla fakta kända i förväg då de sökande lämnar in sina ansökningar. Av det skälet har svensk järnvägslag ett moment om ”reservkapacitet”, kapacitet som avsätts för att möjliggöra även tilldelning av effektiva tåglägen under pågående genomförande av tågplanen. Målet för projektet Reservkapacitet i tågplanen, RIT, är att finna modeller, metoder och verktyg för hantering av reservkapacitet genom tilldelningsprocessen. Syftet är också att i allmänhet studera hur reservering av kapacitet kan göras då diskussioner förs internationellt om en utvecklad tilldelningsprocess där möjligheten till både långsiktigt stabil trafik och effektiva tåglägen med kort framförhållning skall kunna planeras och genomföras. Skillnad görs mellan tilldelad kapacitet, reserverad kapacitet och restkapacitet, där den senare enbart är sådan kapacitet som inte efterfrågades och således är ”över”. Rapporten presenterar resultaten från förstudien där olika aspekter av reserverad kapacitet belyses, en diskussion rörande hur stort behovet av reservkapacitet är samt innehåller en genomgång av vad som finns gjort inom området både nationellt och internationellt. En principiell ansats för hantering av reserverad kapacitet presenteras, där en bärande princip är att tåglägen måste ha jämförbara värden genom hela tilldelningsprocessen för att mängden och typen av reserverad kapacitet skall bli korrekt formulerad.

Publisher
p. 31
Series
RISE Rapport ; 2019:49
Keywords
Reserverad kapacitet, tågplan, kapacitetstilldelning
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-38524 (URN)978-91-88907-76-9 (ISBN)
Funder
Swedish Transport Administration, TRV 2017/115425
Available from: 2019-05-02 Created: 2019-05-02 Last updated: 2023-05-25Bibliographically approved
Aronsson, M. (2019). Transporttillgänglighet och tillgänglighetsnyckeltal för järnvägsnät och banunderhåll.
Open this publication in new window or tab >>Transporttillgänglighet och tillgänglighetsnyckeltal för järnvägsnät och banunderhåll
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Key figures for transport availability and accessibility for railway traffic and track maintenance
Abstract [sv]

På infrastrukturförvaltaren Trafikverket åligger det att skapa en kapacitetstilldelning som både leder till punktligt genomförande av trafik och samtidigt bibehållen anläggningsstatus. Detta skall genomföras på ett sådant sätt att anläggningen används på ett optimalt samhällsnyttigt sätt. Den årliga tågplanen beskriver kapacitetsfördelningen av infrastrukturen mellan tåg och underhållsåtgärder för ett år i taget, men är slutresultatet av flera års förberedelser. Cirka 8 månader innan tågplanen börjar gälla söker järnvägsföretagen och underhållentreprenörerna kapacitet för tåglägen och banarbeten, men processen börjar avsevärt tidigare. Denna rapport beskriver hur ett transportutbud och produktions-estimat kan formuleras, beräknas och värderas som ett verktyg och underlag för dels ansökan av banarbeten, dels som ett underlag för kapacitetsfördelningsstrategier. Huvudresultatet är en frikoppling av tågläget med dess precist formulerade väg genom järnvägsnätet till ett nytt begrepp, transportläget, som definierar de huvudegenskaper som utgör viktiga leveranskvaliteter och leveransegenskaper hus transporttjänsten. Basen för ett transportläge utgör utgångsstation, slutstation samt eventuellt andra stationer med kommersiella aktiviteter såsom av/påstigande eller av/påkoppling av godsvagnar. Transportlägen med samma egenskaper formar Transporttjänsteklasser. Genom att använda prioriteringsklasserna från de i järnvägsnätsbeskrivningen beskrivna prioriteringskriterierna kan en värdering kopplas till transportlägena och transporttjänsteklasserna. Denna värdering gör det möjligt att jämföra olika transportjänsteklasser och låta transportlägen byta klass om det vid samordning och beräkning av produktions-estimatet visar sig nödvändigt på grund av exempelvis trängsel på infrastrukturen. Värderingen är också nyckeln för att värdera den påverkan trafikpåverkande åtgärder såsom banarbeten får på produktions-estimatet, dels enskilda trafikpåverkande åtgärder men kanske framför allt kombinatoriska effekter av dessa åtgärder.

Publisher
p. 58
Series
RISE Rapport ; 2019:33
Keywords
Tågläge, tilldelning, planering, trafikpåverkande åtgärder
National Category
Transport Systems and Logistics
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-38326 (URN)978-91-88907-60-8 (ISBN)
Projects
Transporttillgänglighet och tillgänglighetsnyckeltal för järnvägsnät och banunderhåll, TT-JOB
Funder
Swedish Transport Administration, TRV2016/104164
Available from: 2019-04-05 Created: 2019-04-05 Last updated: 2023-05-25Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0236-783x

Search in DiVA

Show all publications