Inledning Fysisk belastning är en av de vanligaste arbetsrelaterade orsakerna till besvär i rörelseorganen, funktionsnedsättningar, och sjukskrivningar. I Sverige beräknas kostnaderna för arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall uppgå till cirka 164 miljarder kronor årligen. Arbetsrelaterade besvär och belastningsskador i övre extremiteten kan uppkomma då kroppen utsätts för repetitiva rörelser, tunga lyft, obekväma arbetsställningar och/eller vibrationer. Trots att riskfaktorerna är kända, arbetar fortfarande alltför många på ett sätt som medför risk för belastningssjukdom. Arbete i häststall kännetecknas av tungt och ensidigt arbete, besvärliga arbetsställningar som ofta utförs i slitna anläggningar med låg mekaniseringsgrad. Studier har visat på hög förekomst av belastningsbesvär hos anställda på ridskolor. Besvären är främst lokaliserade till axlarna, nedre delen av ryggen och nacken. För att kunna identifiera och prioritera relevanta åtgärder, i syfte att minska risken för belastningsskador hos anställda, krävs en riskbedömning av den fysiska belastningen. Metoder för riskbedömning av belastning baseras vanligtvis på självrapportering och observationer. Dessa metoder har dock stora begränsningar. Exempelvis har tillförlitligheten av observationer och andra former av expertbedömningar visat sig vara låg även då de görs av erfarna ergonomer. Att objektivt och kvantitativt kunna mäta belastningen har tidigare varit praktiskt svårt att genomföra, men har nu möjliggjorts med modern teknik. Med en personbunden mätutrustning kan man enkelt mäta den fysiska belastningen under hela arbetsdagar ute på arbetsplatserna. Syfte Syftet med den här pågående studien är dels att öka kunskapen om arbetsställningar och belastning samt relaterade riskfaktorer inom hästsektorn, dels att utvärdera användbarheten av en ny metod med en smart tröja för att mäta arbetsställningar. Med kunskap om arbetsbelastning och arbetets organisering kan effektiva åtgärder, för att minska eller eliminera ohälsosam fysisk exponering, identifieras och implementeras. Detta för att på sikt kunna främja hållbara arbetsmiljöer. Metod Studien är explorativ och genomförs i nära samarbete med den svenska hästnäringen. 8–10 ridskolor, med olika organisering av arbetet och olika mekaniseringsgrad, kommer att ingå i studien. Datainsamlingen, som förväntas pågå under 2024, kommer inkludera objektiva mätningar av arbetsställningar och rörelsehastighet för bål och arm samt av puls, i kombination med observationer av arbetsmoment, intervjuer samt enkäten COPSOQ III, och skattningsskalorna Borgs RPE-skala och Stress-energiformulär. Mätningarna av arbetsställningar och rörelsehastighet kommer att genomföras med hjälp av en smart tröja (Wergonic), en funktionströja med integrerade sensorer som är trådlöst kopplade till en smartphone. Systemet kan med hjälp av algoritmer och vetenskapligt framtagna rekommendationer ge en riskbedömning för en hel arbetsdag. Resultat Projektet förväntas öka kunskapen om riskerna för belastning, hur exponeringen ser ut över arbetsdagen samt vilka arbetsmoment som innebär högst risk för ridskoleanställda. Vidare väntas belastningen kunna relateras till de anställdas upplevda arbetsförmåga, arbetstempo och fysiska ansträngning. Resultatet bör därmed kunna ge indikationer på samband mellan den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön. Utifrån resultaten kan åtgärder för att förbättra arbetsmiljön identifieras och på sikt bidra till bättre hälsa och hållbarhet inom hästrelaterade yrken.

Farmers operate in a turbulent environment that includes international competition, weather conditions and animal behaviour, for example, and is difficult for them to control. However, economy and productivity always have a high priority. As a consequence, farms have started to implement lean-inspired work systems. At the same time, health and safety are of urgent concern in the sector. This article explores how famers apply lean-inspired work processes. It identifies work environment changes during and after a lean implementation, as well as possible developments in the work environment following implementation of the lean philosophy. Data were collected from three groups: lean, lean-light and development-inclined reference farms (in total 54 farms), using a questionnaire and interviews. The results indicate that a majority of the lean farms were applying several lean principles and tools, and the lean philosophy. The lean-light farms applied parts of the lean concept, while the reference farms applied some of the more general tools, used in lean and elsewhere, such as visualisation in various forms and to various extents. The results showed positive effects of lean on the psychosocial work environment, better work structure and improved information, communication and co-operation. The physical work environment was improved to some extent by lean, where advantages such as a more structured and practical work environment with less physical movements and locomotion could be noticed. The lean concept provided a more structured and systematic approach to dealing with work and production environmental issues, for managers as well as for employees.