Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Matschke Ekholm, HannaORCID iD iconorcid.org/0009-0008-6981-7939
Publications (5 of 5) Show all publications
Hennlock, M., Matschke Ekholm, H., Karlsson, A. & Nilsson, Å. (2023). Klimatanpassning 2023 - Så långt har Sveriges kommuner kommit. IVL Svenska miljöinstitutet
Open this publication in new window or tab >>Klimatanpassning 2023 - Så långt har Sveriges kommuner kommit
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

Climate change entails risks for both people and ecosystems, and municipalities need to take measures to protect communities and infrastructure. Vulnerabilities need to be mapped and climate-adapted communities need to be built to cope with rising sea levels, increased risk of torrential rains, erosion, drought, heat waves and landslides in the municipalities. Against this background, Insurance Sweden and IVL Swedish Environmental Research Institute, began a collaboration in 2015 to map the municipalities' strategic climate adaptation work. The purpose of recurring surveys to all of Sweden's 290 municipalities is to get an overview of how climate adaptation work is developing at the local level in Sweden and to identify success factors and challenges that the municipalities are facing. By mapping existing strategies, plans and measures, we can better understand how the municipalities work to meet the challenges of climate change and what efforts need to be made going forward. By highlighting good examples and spreading knowledge, we can also inspire and encourage other municipalities to take measures for climate adaptation. We are publishing the sixth report regarding climate adaptation in Swedish municipalities. As in previous surveys, the questions are based on the tool for climate adaptation work that was launched in connection with the EU's strategy for climate adaptation in 2013. More than nine out of ten municipalities state that they have been affected by climate change and/or extreme weather events in this survey. Overall, climate adaptation work among the municipalities has continued to increase in each of our surveys, but the rate of increase has slowed down since the last survey in 2021. Statistical analyzes show that the strongest driving force in our data to implement climate adaptation measures is still being affected by natural damage. That the impact of natural damage temporarily decreased after 2019 for most municipalities, after having increased before that, can explain that the rate of increase in climate adaptation work has decreased since the 2021 survey. As a result of the decreasing rate of the increase in climate adaptation work in recent years, parts of the recommendations in the survey from 2021 are sharpened and repeated. The municipalities need to switch from a reactive to a more proactive climate adaptation work and the county administrations ensure their tasks to coordinate and follow up the municipalities' climate adaptation work. Without preventive climate adaptation work, the municipalities are forced to act reactively to the effects of climate change. The risk is then that the municipalities do not plan and prioritize resources and proactive measures in a timely and efficient manner. In the 2023 ranking of the municipalities' climate adaptation work, Norrköping and Boden got a total of 33 points each, where Norrköping received a higher total score in the decisive questions. The average score was 16.5 points among the 194 municipalities that responded.

Abstract [sv]

Klimatförändringen medför risker för både människor och ekosystem. Hur stora skadorna och kostnaderna blir avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa samhället till ett förändrat klimat. I det arbetet har kommunerna en viktig roll att vidta åtgärder som skyddar samhällen och infrastruktur. Sårbarheter behöver kartläggas och klimatanpassade samhällen behöver byggas för att klara stigande havsnivåer, ökad risk för skyfall, erosion, torka, värmeböljor, ras och skred. Mot denna bakgrund inledde Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet en samverkan 2015 med att kartlägga kommunernas strategiska klimatanpassningsarbete. Syftet med återkommande enkätundersökningar till alla Sveriges 290 kommuner är att få en överblick över hur klimatanpassningsarbetet utvecklas på lokal nivå i Sverige och identifiera framgångsfaktorer och utmaningar som kommunerna står inför. Genom att kartlägga befintliga strategier, planer och åtgärder kan vi bättre förstå hur kommunerna arbetar för att möta klimatförändringarnas utmaningar och vilka insatser som behöver göras framåt. Genom att lyfta fram goda exempel och sprida kunskap kan vi också inspirera och uppmuntra andra kommuner att vidta åtgärder för klimatanpassning. Vi publicerar här den sjätte rapporten avseende klimatanpassningen i landets kommuner. Enkätfrågorna i undersökningen för 2023 utgår liksom tidigare år från det verktyg för klimatanpassningsarbete som lanserades i samband med EU:s strategi för klimatanpassning 2013. Fler än nio av tio kommuner uppger att de har påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser i årets undersökning. Klimatanpassningsarbetet bland kommunerna i sin helhet har fortsatt att öka för varje undersökning men ökningstakten har avtagit sedan den förra undersökningen 2021. Statistiska analyser med vår data visar att den starkaste drivkraften för att genomföra klimatanpassningsåtgärder fortfarande är att bli drabbad av naturskador från extremväder. Att påverkan av naturskador tillfälligt avtog efter 2019 för majoriteten av kommunerna, efter att ha ökat varje år dessförinnan, kan förklara att också ökningstakten i klimatanpassningsarbetet avtagit sedan undersökningen 2021. Till följd av den avtagande ökningstakten hos klimatanpassningsarbetet de senaste åren skärps och upprepas delar av rekommendationerna i undersökningen från 2021. Kommunerna behöver växla från ett reaktivt till ett mer proaktivt klimatanpassningsarbete, och länsstyrelserna behöver genomföra sina uppdrag att samordna och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. Utan ett förebyggande klimatanpassningsarbete med tydliga mål tvingas kommunerna att agera reaktivt på klimatförändringarnas effekter i stället för att genomföra proaktiva åtgärder. Risken är då att kommunerna inte planerar och prioriterar resurser och åtgärder i tid på ett effektivt sätt. I 2023 års rankning av kommunernas klimatanpassningsarbete fick Norrköping och Boden 33 poäng vardera där Norrköping utsågs till vinnare tack vare en högre total poäng i utslagsfrågorna. Genomsnittspoängen är 16.5 poäng bland de 194 kommuner som har svarat på enkäten.

Place, publisher, year, edition, pages
IVL Svenska miljöinstitutet, 2023. p. 140
Series
IVL Rapport C765
National Category
Earth and Related Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-68671 (URN)978-91-7883-506-5 (ISBN)
Available from: 2023-12-21 Created: 2023-12-21 Last updated: 2025-01-31Bibliographically approved
Hennlock, M., Matschke Ekholm, H., Karlsson, A., Nilsson, Å. & Malmheden, S. (2023). Klimatanpassning 2023– så långt har Sveriges kommuner kommit: Kortversion av IVL-rapporten Klimatanpassning 2023 - Så långt har Sveriges kommuner kommit (C765). IVL Svenska Miljöinstitutet
Open this publication in new window or tab >>Klimatanpassning 2023– så långt har Sveriges kommuner kommit: Kortversion av IVL-rapporten Klimatanpassning 2023 - Så långt har Sveriges kommuner kommit (C765)
Show others...
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
IVL Svenska Miljöinstitutet, 2023. p. 44
National Category
Earth and Related Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-68672 (URN)978-91-7883-507-2 (ISBN)
Available from: 2023-12-21 Created: 2023-12-21 Last updated: 2025-01-31Bibliographically approved
Matschke Ekholm, H., Nordlöf, B., Råberg, T., Snellström, J. & Lidén, P. (2023). Robusthetshöjande åtgärder i ett förändrat klimat – inspirerande exempel från befintlig miljö.
Open this publication in new window or tab >>Robusthetshöjande åtgärder i ett förändrat klimat – inspirerande exempel från befintlig miljö
Show others...
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Klimatet förändras och vi ser effekterna av det redan idag med allt fler extrema väderhändelser. Klimatanpassning handlar om att planera och arbeta för att förebygga negativa effekter av klimatförändringar och extrema väderhändelser som redan är här idag och som kommer i framtiden. Att arbeta med klimatanpassning och att höja robustheten på en byggnad, en fastighet eller ett område kan innebära många olika saker. Det delade ansvaret kan försvåra genomförandet men det finns också förutsättningar för att arbeta effektivt. Med ett helhetstänk, flexibla lösningar och förståelse för robusthet kan vi komma väldigt långt. I denna exempelsamling lyfter vi fram ett antal olika åtgärder som kan bidra till att förebygga att skador uppstår eller som ökar motståndskraften mot klimatförändringar och extrema väderhändelser. Urvalet av exempel har gjorts utifrån relevant forskning och erfarenheter. De åtgärder som lyfts fram har genomförts i befintlig miljö. Exempelsamlingen syftar till att motivera och inspirera till att genomföra fler robusthetshöjande åtgärder i vårt samhälle och det är upp till var och en att bedöma lämplighet för respektive plats och åtgärd. Det finns även många fler åtgärder som är möjliga att genomföra. Därför har vi i slutet av den här rapporten ett avsnitt där vi hänvisar till andra inspirerande exempelsamlingar och åtgärdsbeskrivningar.

Publisher
p. 45
National Category
Earth and Related Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-68617 (URN)
Note

r. Bakom Offentliga fastigheter står Kommunfonden (FoU-fonden för kommunernas fastighetsfrågor), Fastighetsrådet (FoU-fonden för regionernas fastighetsfrågor), Fortifikationsverket, Specialfastigheter och Statens fastighetsverk.

Available from: 2023-12-18 Created: 2023-12-18 Last updated: 2025-01-31Bibliographically approved
Nordlöf, B., Matschke Ekholm, H., Sörelius, H., Stenvall, B. & Farquharson, L. (2023). Utmaningar och framgångsfaktorer för dagvattenhantering på kvartersmark - Erfarenhetsåterföring från kommuner och kommunala bostadsbolag.
Open this publication in new window or tab >>Utmaningar och framgångsfaktorer för dagvattenhantering på kvartersmark - Erfarenhetsåterföring från kommuner och kommunala bostadsbolag
Show others...
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det finns ett flertal utmaningar kopplat till att hantera dagvatten i den urbana miljön. Dagvatten från urbana områden är en källa till föroreningar och för att förbättra vattenkvaliteten i recipienten krävs att dagvatten från förorenade ytor renas. Vidare väntas klimatförändringarna leda till ökade nederbördsmängder, kraftigare och mer frekvent förekommande skyfall, men även mer intensiva och mer frekvent förekommande värmeböljor. Detta ställer ökade krav på att den urbana miljön ska vara motståndskraftig och kunna hantera extrema väderhändelser. Cirka 70 % av våra städer består av kvartersmark, kvartersmarken har därmed stor potential att bidra med ytor för lokala dagvattenanläggningar som kan fördröja och rena dagvatten. Många kommuner arbetar aktivt med dagvattenfrågor både på strategisk nivå och i enskilda projekt men att hantera dagvattenfrågan i samhällsbyggnadsprocessen är utmanande. I synnerhet på kvartersmark där lagstiftningen inte medger tydlig kravställning. Syftet med denna rapport är att samla erfarenheter från kommuner och kommunala bostadsbolag som arbetat aktivt med dagvattenfrågor, för att identifiera framgångsfaktorer för hantering av dagvatten. Framgångsfaktorer har identifierats för det generella arbetet med dagvatten, men också med särskilt fokus på dagvattenhantering på kvartersmark. Inom ramen för projektet har intervjuer genomförts med de kommunala bostadsbolagen Uppsalahem och Stockholmshem, samt med Uppsala kommun, Stockholm stad, och Stockholm Vatten och Avfall. Två områden i Uppsala har också studerats i närmare detalj för att samla erfarenheter. Framgångsfaktorer har sammanställts utifrån samhällbyggnadsprocessens olika skeden, från idéstadie till förvaltning av färdiga lösningar. De största utmaningarna som identifierats är lagstiftningen som begränsar möjligheten till kravställning, samordningen mellan aktörer och skeden, och kunskapen om dagvattenfrågor. Exempel på framgångsfaktorer i tidiga skeden är att ha ett helhetsperspektiv och att eftersträva en tydlig kravställning där möjligt. Det är viktigt att dagvattenfrågan utreds ur ett helhetsperspektiv för att säkerställa att detaljplanen skapar de förutsättningar som krävs för rätt hantering av dagvattnet. Uppsala och Stockholms kommun har båda tagit fram riktlinjer som de tillämpar i detaljplaneringen kring hur stora mängder dagvatten som ska fördröjas på kvartersmark. Man använder sig även av kravställning i markanvisningsavtal och i bygglovsprocessen. Exempel på framgångsfaktorer i senare skeden är att integrera flera perspektiv och eftersträva robusta multifunktionella åtgärder, samt att ha ett nära samarbete mellan projekteringsskede och förvaltning. Genom att samordna teknikområden kan bra helhetslösningar skapas. Förvaltningens perspektiv bör inkluderas vid utformning av åtgärderna för att säkerställa att det som byggs fungerar även på lång sikt. I förvaltningsskedet uppstår utmaningar med resurssättning och drift, utmaningar som bland annat kan underlättas av en tydlig överlämning och skötselinstruktioner.

Publisher
p. 41
Series
RISE Rapport ; 2023:106
Keywords
Dagvattenhantering på kvartersmark, klimatanpassning, hållbar dagvattenhantering
National Category
Earth and Related Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-68084 (URN)978-91-89821-86-6 (ISBN)
Projects
SODA
Note

dagvattenhantering kvartersmark.

 

Denna skrift har tagits fram inom VINNOVA-projektet Samverkan för en hållbar hantering av dagvatten på kvartersmark (2021–01603). Arbetet har utförts med stöd från Vinnova.

Available from: 2023-11-23 Created: 2023-11-23 Last updated: 2025-01-31Bibliographically approved
von Bahr, J., Nyblom, Å., Matschke Ekholm, H., Bauer, B. & Watson, D. (2019). Policies supporting reuse, collective use and prolonged life-time of textiles. RISE Research Institutes of Sweden
Open this publication in new window or tab >>Policies supporting reuse, collective use and prolonged life-time of textiles
Show others...
2019 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

In 2016 138 000 tonnes of new clothes and household textiles were put on the Swedishmarket (Statistics Sweden, 2017). The production of textile products causes significantenvironmental impacts. Business models engaged in reuse, collective use and prolongedlife-time of textiles therefore have a potential to contribute to reduced total textileconsumption and, as a consequence, reduced environmental impacts from textileproduction.Preceding work in Mistra Future Fashion (Watson et al, 2017) identified ten differentsupporting policy instruments for business models that extend active lifetimes ofgarments. The objective of this report is to select three of the previously identified policyinstruments and estimate the economic, environmental, social effects of these. The threepolicy instruments selected for further assessment were:- A wage subsidy earmarked for businesses that extend the active lifetime of textiles- A knowledge hub assisting businesses start up or transition to more circular models- Start-up/transition fund for business models/initiatives that extend the activelifetime of textiles.

Place, publisher, year, edition, pages
RISE Research Institutes of Sweden, 2019. p. 23
Series
Mistra Future Fashion ; 2019:04
National Category
Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-39710 (URN)978-91-88907-77-6 (ISBN)
Available from: 2019-08-12 Created: 2019-08-12 Last updated: 2023-12-27Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0009-0008-6981-7939

Search in DiVA

Show all publications