Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (4 of 4) Show all publications
Unger, M. & van Noord, M. (2023). Klimateffektiva Solcellsanläggningar - Vägledning för en klimateffektiv förvaltning.
Open this publication in new window or tab >>Klimateffektiva Solcellsanläggningar - Vägledning för en klimateffektiv förvaltning
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna vägledning för klimateffektiv förvaltning av solcellsanläggningar är en sammanställning av intervjuer med solcellsanläggningsägare och driftansvariga, guider för en god förvaltning och en kartläggning av forskning på området. Vägledningen sammanfattar hur förvaltningen skall optimeras för att uppnå en hög klimatprestanda i ett livscykelperspektiv. Studier av klimatpåverkan över solcellers hela livscykel påvisar att en övervägande del av klimatpåverkan sker under tillverkningen av solcellerna. En solcellsanläggning och dess ingående komponenter har en minimal klimatpåverkan när den väl är driftsatt. Klimatpåverkan per producerad kWh minskar därmed ju fler kWh anläggningen kan producera. Att en solcellsanläggning får producera optimalt och under hela sin tekniska livslängd blir därför avgörande för att minimera klimatpåverkan. Energikontor Syd har genomfört intervjuer med solcellsanläggningsägare och leverantörer av solcellsanläggningar för att få en bild av hur branschens aktörer i dagsläget arbetar med förvaltning av solcellsanläggningar. Sammanställningen av svaren på intervjufrågorna genererar en översikt av gängse praxis för förvaltning av solcellsanläggningar i Sverige idag. Intervjusvaren visar bland annat att flera aktörer inte tänkt på hur återvinning av produkterna går till. De visar även att alla de intervjuade aktörerna tycker att det är bättre att bygga ut på nya tak än att byta ut fungerande anläggningar i förtid. Internationellt har förvaltning, ”Operation and Maintenance” (O&M), växt till ett eget segment inom solcellsindustrin och det är numera etablerat bland alla intressenter att högkvalitativ förvaltning och underhåll minskar potentiella risker, förbättrar lönsamheten (LCOE) och ger positiv påverkan på investeringens avkastning (ROI). SolarPower Europe har tillsammans med ledande aktörer från branschen sammanställt ”Best Practice Guidelines” för O&M vars ingående delar sammanfattas. Forskningen visar att förutsättningen för att ge en solcellsanläggning en så lång livslängd och maximerad elproduktion som möjligt är en väl utförd planering, projektering, upphandling och installation. En väl anpassad drift- och underhållspraxis kan utesluta överflödiga aktiviteter men ändå minimera fel och skador, vilket leder till en ökad elproduktion. Forskning visar också att det ur klimataspekt alltid är bättre att använda nya solcellsmoduler för kapacitetsutbyggnad, istället för att ersätta en anläggnings befintliga moduler med nya (så kallad ”repowering”). Volymerna av avfall från solcellsanläggningar är fortfarande små, tillgängliga återvinningstekniker begränsade, logistiken har utmaningar och marknader för återvunnet material är outvecklade. Detta sammantaget resulterar i ett scenario med höga kostnader och låga intäkter för återvinning av solcellsmoduler globalt. På den ljusa sidan finns det flera enskilda länder som infört regler och incitament för återvinning av solcellsmoduler, företag som tar egna cirkulära initiativ och investeringar i forskning och utveckling ökar stadigt. Av genomgången forskning på området kring klimateffektiv förvaltning så talar inget rakt emot det som redogörs i ”Best practice” av branschen. Det sammanhang där det är värt att veta vems och vilken lönsamhet som står i fokus är vid repowering och i viss mån omfattningen av drift- och underhållsåtgärder.

Publisher
p. 20
Series
RISE Rapport ; 2023:19
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-64115 (URN)978-91-89757-62-2 (ISBN)
Available from: 2023-03-01 Created: 2023-03-01 Last updated: 2023-05-25Bibliographically approved
Kovacs, P., Askemar, H., Unger, M. & Sjöholm, D. (2023). Vägledning om solceller i bebyggelsen - Vägledning för tillverkare, leverantörer och beställare kring kommande CE-märkning av byggnadsintegrerade solcellsprodukter och system (BIPV-produkter).
Open this publication in new window or tab >>Vägledning om solceller i bebyggelsen - Vägledning för tillverkare, leverantörer och beställare kring kommande CE-märkning av byggnadsintegrerade solcellsprodukter och system (BIPV-produkter)
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna vägledning avser BIPVprodukter 1 för tak och fasader. Den bygger på ett flertal antaganden, då varken regelverk runt en kommande CE-märkning för BIPV-produkter mot EU:s Byggproduktförordning (CPR), eller de omarbetade svenska byggreglerna kommer att vara färdiga när projektet avslutas i april 2022. Arbetet med dessa regelverk kommer sannolikt att pågå i ytterligare minst två år innan de är på plats. Dessutom pågår en revidering av CPR. När revideringen är klar och vad utfallet blir är för närvarande oklart. Vägledningen kommer mot bakgrund av dessa pågående arbeten med stor sannolikhet förändras i flera avseenden under de kommande två-tre åren. Den ska därför inte, i dagens version, ses som en komplett checklista för den som planerar att ”ligga i startblocken” om/ när CE-märkning för BIPV-produkter blir officiell. I sin nuvarande form fyller vägledningen följande syften: 1. Ge en förståelse för hur CE-märkning mot CPR fungerar idag och hur en byggprodukttillverkare eller dennes representant går till väga för att CE-märka sin produkt. 2. Vägleda och förbereda svenska företag som arbetar aktivt med byggnadsintegrerade solceller inför en kommande produktcertifiering som med stor sannolikhet kommer att bli en CE-märkning. 3. Ge företagen ett underlag för fortsatt arbete kring en annan form av certifiering om den europeiska CE-märkningsambitionen inte skulle genomföras fullt ut.

Publisher
p. 54
Series
RISE Rapport ; 2023:145
National Category
Materials Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-68674 (URN)978-91-89896-35-2 (ISBN)
Available from: 2023-12-27 Created: 2023-12-27 Last updated: 2024-03-21Bibliographically approved
Pettersson, I., Morell, K., Råberg, T., van Noord, M., Zinko, U., Ghaem Sigarchian, S., . . . Unger, M. (2022). ECOVOLTAICS OCH AGRIVOLTAICS: en handbok om solcellsparker som gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Open this publication in new window or tab >>ECOVOLTAICS OCH AGRIVOLTAICS: en handbok om solcellsparker som gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna handbok beskriver relevansen av och tillvägagångssättet att planera och förvalta solcellsparker att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med särskild fokus på jordbruk. Med utgångspunkten i hänsynshierarkin beskrivs hur målet om netto noll eller netto positiv påverkan kan integreras i solcellsprojektens olika faser. Centralt är att placeringar på mark med höga naturvärden ska undvikas. Planeringsfasen för nya solcellsparker behöver ta avstamp i de lokala förutsättningarna avseende befintliga naturvärden, potentialen för jordbruk och sociala och rekreativa värden. Sedan ska solcellsparken utformas så att solelproduktion och biologisk mångfald, jordbruk och/eller andra ekosystemtjänster kan samexistera. Detta kan underlättas genom zonindelningar och val av lämplig solcellsmontering och lämpliga solcellspaneler. Även framtagande av skötselplaner i ett tidigt skede bidrar till en anläggning som har goda förutsättningar att skapa multifunktionella värden. Anläggningsfasen ska utföras så att minimal påverkan sker på naturen och marken, till exempel genom att undvika vissa årstider, att hålla skyddsavstånd och undvika markpackning. Driftfasen handlar om rätt skötsel, så att den önskade biologiska mångfalden kan frodas och/eller att jordbruket är produktivt och att de olika aktiviteter kan hanteras effektivt sida vid sida. För att inspirera och ge konkret guidning innehåller handboken åtgärdsbibliotek för ekovoltaiska system (d.v.s. kombinationer av ökad biologisk mångfald och reglerande, kulturella och/eller stödjande ekosystemtjänster med solcellsinstallationer) och agrivoltaiska system. Solcellstekniska lösningar och deras påverkan på förutsättningar för framförallt jordbruk, men även biologisk mångfald, beskrivs också i mer detalj i handboken.

Publisher
p. 95
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-60868 (URN)978-91-89711-96-9 (ISBN)
Note

Denna handbok har tagits fram inom projektet Eko-Sol, som finansierats av Energimyndigheten

Available from: 2022-10-18 Created: 2022-10-18 Last updated: 2023-12-20Bibliographically approved
Unger, M. (2022). Potentialstudie solelproduktion byggnader VGR.
Open this publication in new window or tab >>Potentialstudie solelproduktion byggnader VGR
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Inom projektet REKA – Regional Elektrifiering genom Kraftsamlande Arena, undersöker RISE tillsammans med Västra Götalandsregionen allt från tillkommande elbehov i olika sektorer, elnätsfrågor, till framtida förnybar elproduktion. VGR har tagit fram utkast på scenarios för ökad elproduktion för olika kraftslag. Denna förstudierapport redogör för det arbete som VGR och RISE utfört i dialog under Q1-Q2 2022 där potentialen har setts över från fler vinklar och specifikt delen kring solel vidareutvecklats. Visioner och scenarier för Sveriges elbehov år 2050 varierar mellan 234-500 TWh och solelproduktionen förväntas stå för 11-50 TWh. Motsvarade scenarion inom VGR för 2045 som tagits fram inom REKA visar på ett elbehov på ca 36-51 TWh och en elproduktion på 5-37 TWh (uppskattning Q2 2022). För jämförelse var 2019 elbehovet ca 20 TWh och produktionen ca 5 TWh inom Västra Götalands Regionen. Förstudien är framtagen för att ge en grov bedömning av potentialen för solelproduktion på taken av byggnader inom VGR. Potentialbedömningen utgår ifrån ett antal fallstudier där olika byggnadskategorier visar på olika procentuell täckningsgrad av solcellsanläggningar sett till deras totala takyta. Beräkningar utgår ifrån dessa procentsatser som bas samt nyckeltal på elproduktion per m² utifrån hänvisade studier (se avsnitt 6.1-6.2). Procentsatser och nyckeltal appliceras därefter på byggnadsarean (BYA), uppdelat på olika kategorier utifrån ett GIS-underlag på samtliga fastigheter inom VGR. Solelpotentialen på byggnaders tak inom VGR utifrån nyckeltal och fallstudier: Småhus 2,4 TWh; Flerfamiljshus 0,4 TWh; Samhällsfunktioner 0,4 TWh; Industribyggnader 0,9 TWh; Ekonomibyggnader m.m. 0,5 TWh; Komplementbyggnader 1,4 TWh. Total solelproduktion Potential byggnader VGR: 6,0 TWh. Ett specifikt mål med elektrifieringen är att förse transportsektorn med el som ersätter fossil bränsleförbrukning. För att bedöma solelens potential att bidra till logistiksektorns omställning utfördes en inzoomad studie av solelpotentialen hos 13 logistikcenter, identifierande inom projektet ”Closer”. Resultatet visar att dessa logistikcenter, med en total takyta på 4,7 miljoner m², kan bidra med ca 246 GWh/ år. Laddbehovet, beräknat till 324 MWh per dygn, innebär på årsbasis ett behov på 118 GWh. Det ökande behovet av el för laddning kan alltså i storlek täckas av solelproduktionen men med elnät eller lagring som stöd då produktion inte sammanfaller med behov. Den 18 maj 2022 publicerade EU kommissionen sin ”Solar Energy Strategy”. Denna har ännu inte bli antagen i EU parlamentet men i den föreslås en obligatorisk utbyggnad av solcellsanläggningar på alla nya offentliga och kommersiella byggnader med en bruttoarea (BTA) över 250 m² från 2026, på befintliga dito från 2027 och alla nya bostadshus från 2029. Detta mål innebär att ca 1,8 TWh av solelpotentialen på taken av byggnader inom VGR skulle vara utbyggd innan 2030.

Publisher
p. 22
Series
RISE Rapport ; 2022:151
National Category
Energy Systems
Identifiers
urn:nbn:se:ri:diva-62015 (URN)978-91-89757-41-7 (ISBN)
Available from: 2022-12-21 Created: 2022-12-21 Last updated: 2023-12-07Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0931-0449

Search in DiVA

Show all publications