Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 15) Visa alla publikationer
Edvall, M., Eriksson, L. & Skärhem, S. (2023). HANDLINGSPLAN - Regional samverkan kring vätgas.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>HANDLINGSPLAN - Regional samverkan kring vätgas
2023 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna handlingsplan är framtagen inom projektet Regional samverkan kring vätgas som finansieras av Klimatledande Processindustri där Västsvenska Kemi- och Materialklustret ingår. Handlingsplanen utgår från det geografiska område i och i närheten av Göteborg, Stenungsund och Lysekil, det område där kemi- och raffinaderiindustrierna på västkusten är verksamma. Handlingsplanen innehåller prioriterade frågeställningar och aktiviteter att utföra i närtid och är framtagen av RISE i samarbete med Borealis, Chalmers, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Inovyn, Linde Gas, Liquid Wind, Nordion Energi, Perstorp, Preem, St1, Uniper samt Vattenfall. Syftet med projektet är att skapa samverkan kring vätgasrelaterade frågor baserat på identifierade behov hos nyckelaktörer i regionen. Projektet ska även identifiera vilka former för samverkan som på bästa sätt kan underlätta och påskynda omställningen till ett klimatneutralt samhälle, givet regionens specifika utmaningar och möjligheter kopplat till vätgas.

Förlag
s. 33
Serie
RISE Rapport ; 2023:128
Nationell ämneskategori
Naturresursteknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ri:diva-68137 (URN)
Tillgänglig från: 2023-12-01 Skapad: 2023-12-01 Senast uppdaterad: 2023-12-20Bibliografiskt granskad
Björnsson, L.-H., Edvall, M., Persson, M., Strandberg, T., Emmanouilidis, D., Envik, C., . . . Svedlund, J. (2023). Laddinfrastruktur och frekvensreglering: en fallstudie.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Laddinfrastruktur och frekvensreglering: en fallstudie
Visa övriga...
2023 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

För att elnätet ska fungera måste frekvensen hållas inom snäva gränser och därför handlar Svenska Kraftnät upp olika typer av stödtjänster för frekvensreglering. De senaste åren har kostnaderna för dessa tjänster ökat kraftigt, bland annat till följd av en allt högre andel intermittent elproduktion. Behoven är prognostiserade att öka ytterligare under de kommande åren. Detta har skapat ett ökat intresse för batterier och deras möjligheter att stödja elnätet. Men batterier och tillhörande kraftelektronik är kostsamt. Samtidigt finns en stor och alltjämt växande batterikapacitet i landets elbilar och med hjälp av dubbelriktad laddning, så kallad vehicle-to-grid öppnas nya möjligheter att komma åt denna potential för att på ett mer resurseffektivt sätt balansera elnätet. Projektets övergripande mål har varit att utreda hur standardisering kan användas för att påskynda och öka användandet av elbilar som resurs för flexibilitetstjänster till elnätet. Bland annat har en fallstudie genomförts av Axess Logistics anläggning i Malmö hamn och möjligheterna för att deras långtidsparkerade elbilar ska kunna leverera frekvensreglering till elnätet har studerats. Resultaten visar på att studerade standarder i stort inte utgör ett direkt hinder för användandet av elbilar för frekvensreglering men att förändringar av exempelvis ISO15118 skulle kunna öka möjligheterna att använda elbilar för att leverera frekvensreglering. Till exempel genom införande av krav på mätnoggrannhet på aktiv effekt, förkortning av tillåtna svarstider, krav på lokal frekvensmätning med god noggrannhet. För långtidsparkerade bilar vore det framförallt värdefullt att arbeta fram, och i standard beskriva, en funktion där elbilens BMS kan uppmanas av EVSE att hålla batteriet i ett tillstånd där det kan användas för att snabbt svara på en begäran om i-/urladdning. Detta så att elbilen kan vara förberedd för frekvensreglering även om den för stunden inte aktivt laddar eller matar effekt till elnätet. Detta en åtgärd som skulle kunna ha stor positiv påverkan på möjligheterna för långtidsparkerade elbilar att leverera frekvensreglering. Exemplifierande användarcykler för långtidsparkerade bilar har studerats för FCR-N och FCR-D. Resultaten visar att den förväntade cyklingen skiljer stort mellan dessa olika frekvensregleringstjänster och antyder att valet av frekvensregleringstjänst behöver studeras utifrån både förväntad ekonomi och eventuellt batterislitage. Överslagsräkningar på eventuella intäkter från deltagande i frekvensreglering har genomförts och de preliminära resultaten visar att investering av dyrare laddinfrastruktur som klarar Vehicle-to-Grid skulle kunna återbetalas inom ett år med 2022 års nivåer av ersättning för frekvensreglering. I en framtid där nya elbilar antas ha stöd för Vehicle-to-Grid har potentialen för att använda långtidsparkerade elbilar på logistikanläggningar till frekvensreglering preliminärt bedömts ligga mellan 110 och 165 MW för svenska förhållanden. Detta motsvarar ca 5-8% av den nordiska FCR-marknaden. På sikt kan också långtidsparkerade bilar hos återförsäljare, flygplatser med mera att utgöra en betydande potential.

Förlag
s. 37
Serie
RISE Rapport ; 2023:23
Nationell ämneskategori
Energiteknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ri:diva-64116 (URN)978-91-89757-68-4 (ISBN)
Tillgänglig från: 2023-03-01 Skapad: 2023-03-01 Senast uppdaterad: 2024-03-07Bibliografiskt granskad
Hillberg, E. (2022). 8.5 FINAL RESULTS OF THE ANM4L PROJECT: VERSION 0.1.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>8.5 FINAL RESULTS OF THE ANM4L PROJECT: VERSION 0.1
Visa övriga...
2022 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Förlag
s. 50
Nationell ämneskategori
Teknik och teknologier
Identifikatorer
urn:nbn:se:ri:diva-67550 (URN)
Anmärkning

The ANM4L (Active network management for all) project. This project has received funding in the framework of the joint programming initiative ERA-Net Smart Energy Systems, with support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme.

Tillgänglig från: 2023-10-18 Skapad: 2023-10-18 Senast uppdaterad: 2023-10-18Bibliografiskt granskad
Nyström, S., Hillberg, E., Edvall, M., Csöre, M., Borovics, B. & Taczi, I. (2022). Active Network Management solutions and their financial implications on distribution grid development. In: : . Paper presented at 2022 CIGRE Session. , Article ID 10812 C1 PS3.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Active Network Management solutions and their financial implications on distribution grid development
Visa övriga...
2022 (Engelska)Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Abstract [en]

This paper will provide insights regarding the financial implications of non-conventional grid development solutions, which are intended to provide agile, flexible and supportive solutions and thereby enable a sustainable development of the power system. As complements to traditional grid expansion developments, Active Network Management (ANM) solutions provide new methods to plan and operate the power system. In the case of long-term investment planning, different grid development solutions are weighed against each other based on e.g., their resilience, cost, environmental impact, and time to operation. The results presented in this paper originate from the ongoing European research project ANM4L [1]. While the developments in the ANM4L project are based on three pillars (ANM control solutions, Business solutions, & ICT solutions), the activity in focus of this paper is on the discussion on necessary investment decisions by the DSO and whether to continue traditional operations or to apply ANM solutions. The pillars of the ANM4L project are collectively resulting in a toolbox developed to support the operation and planning of distribution grids, which functionality and replicability will be tested and demonstrated within the ANM4L project. The activity in focus of this paper lies within the second pillar and is on the discussion on necessary investment decisions by the DSO and whether to continue traditional operations or to apply ANM solutions.

Nyckelord
Active Network Management, Power Systems Planning, Cost Benefit Analysis
Nationell ämneskategori
Fysik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ri:diva-60320 (URN)
Konferens
2022 CIGRE Session
Anmärkning

The ANM4L (Active network management for all) project. This project has received funding in the framework of the joint programming initiative ERA-Net Smart Energy Systems, with support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme.

Tillgänglig från: 2022-10-12 Skapad: 2022-10-12 Senast uppdaterad: 2023-10-18Bibliografiskt granskad
Borovics, B. (2022). D5.4 ANM PARTIAL DEMONSTRATION IN HUNGARY: VERSION 1.0.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>D5.4 ANM PARTIAL DEMONSTRATION IN HUNGARY: VERSION 1.0
Visa övriga...
2022 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Förlag
s. 27
Nationell ämneskategori
Teknik och teknologier
Identifikatorer
urn:nbn:se:ri:diva-67548 (URN)
Anmärkning

The ANM4L (Active network management for all) project. This project has received funding in the framework of the joint programming initiative ERA-Net Smart Energy Systems, with support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme.

Tillgänglig från: 2023-10-18 Skapad: 2023-10-18 Senast uppdaterad: 2023-10-18Bibliografiskt granskad
Nakti, G. (2022). D6.2 TECHNICAL REPLICATION ANALYSIS FOR A FULL ROLLOUT OF THE ANM4L SOLUTION: VERSION 1.0.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>D6.2 TECHNICAL REPLICATION ANALYSIS FOR A FULL ROLLOUT OF THE ANM4L SOLUTION: VERSION 1.0
Visa övriga...
2022 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Förlag
s. 22
Nationell ämneskategori
Teknik och teknologier
Identifikatorer
urn:nbn:se:ri:diva-67549 (URN)
Anmärkning

The ANM4L (Active network management for all) project. This project has received funding in the framework of the joint programming initiative ERA-Net Smart Energy Systems, with support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme.

Tillgänglig från: 2023-10-18 Skapad: 2023-10-18 Senast uppdaterad: 2023-10-18Bibliografiskt granskad
Milshyn, V., Rosvall, J. & Berazaluce Minondo, I. (2022). D6.3/D5.5 RECOMMENDATIONS ON TECHNICAL REQUIREMENTS OF ANM SYSTEMS: VERSION 1.0.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>D6.3/D5.5 RECOMMENDATIONS ON TECHNICAL REQUIREMENTS OF ANM SYSTEMS: VERSION 1.0
Visa övriga...
2022 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Förlag
s. 26
Nationell ämneskategori
Teknik och teknologier
Identifikatorer
urn:nbn:se:ri:diva-67551 (URN)
Anmärkning

The ANM4L (Active network management for all) project. This project has received funding in the framework of the joint programming initiative ERA-Net Smart Energy Systems, with support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme.

Tillgänglig från: 2023-10-18 Skapad: 2023-10-18 Senast uppdaterad: 2023-10-18Bibliografiskt granskad
Edvall, M., Eriksson, L. & Rosen, S. (2022). Flexibel vätgasproduktion.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Flexibel vätgasproduktion
2022 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Syftet med projektet är att utreda möjligheter och hinder för en vätgasproducent att leverera flexibilitetstjänster genom en framtida elektrolysöranläggning. Projektet avser även att samla kunskap för att öka förståelsen kring vad som krävs för att detta skall vara genomförbart där hänsyn tas till industrier som har ett kontinuerligt vätgasbehov. Fokus i detta projekt har varit de tekniska egenskaperna hos elektrolysörer och vätgaslager. Dessa egenskaper jämförs med efterfrågan av flexibilitet på olika tidsskalor inom elsystemet. Dessa sträcker sig från under sekunden för de snabbaste stödtjänsterna till upp mot timmen för lokala flexibilitetsmarknader. Projektet har genomfört en kortare litteraturstudie samt intervjuat deltagande parter och andra relevanta aktörer. För att det skall vara möjligt att köra elektrolysörerna flexibelt och samtidigt tillgodose det kontinuerliga flödet av vätgas som industrin efterfrågar krävs att det finns en annan källa till vätgas som kan kompensera för fluktuationerna, exempelvis ett vätgaslager. Det är tekniskt möjligt för elektrolysörer att bidra med flexibilitet till lokala marknader samt stödtjänster till Svenska kraftnät, dock behöver storleken på flexibilitetsbudet anpassas för att kunna matcha kraven. Hänsyn behöver även tas till flexibilitet i utformning och design av anläggningen, exempelvis avseende storlek och typ av elektrolysör, storlek på lager och prestanda för kompressorer. Nedan listas några ytterligare möjligheter och utmaningar som identifierats i projektet kopplade till flexibel körning av elektrolysörer: • Tillgång till ett vätgasnät ger förutsättningar för att köra elektrolysören flexibelt och om det finns ett vätgaslager kopplat till vätgasnätet blir förutsättningar ännu bättre • Utrymme inom industriområdet samt geologiska förutsättningar för underjordiskt lager begränsar möjligheterna till lagring av vätgas • Ett variabelt flöde av biprodukter kan hanteras med lager alternativt att inte nyttja biprodukterna fullt ut, vilket går i linje med att det inte är troligt att avsättning finns för all syrgas och värme • Flexibilitet kan möjliggöra tidigare anslutning till elnätet eftersom anläggningen tekniskt sett kan anpassa sitt eluttag efter nätkapaciteten • Elnätsavtal behöver kunna utformas så att flexibilitet kan komma nätet till nytta • Extra investeringar krävs för flexibilitet samtidigt som möjliga intäkter, besparingar och kostnader är svåra att uppskatta • Att välja bort en investering i flexibilitet medför också en risk då exponering mot framtida elpriser blir högre

Förlag
s. 33
Serie
RISE Rapport ; 2022:81
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:ri:diva-59362 (URN)978-91-89711-21-1 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-06-22 Skapad: 2022-06-22 Senast uppdaterad: 2023-05-25Bibliografiskt granskad
Hillberg, E., Samuelsson, O., Edvall, M., Rosvall, J., Nakti, G., Borovics, B., . . . Jältås, M. (2022). Key Messages : Active Network Management for All.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Key Messages : Active Network Management for All
Visa övriga...
2022 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Förlag
s. 2
Nationell ämneskategori
Teknik och teknologier
Identifikatorer
urn:nbn:se:ri:diva-67547 (URN)
Anmärkning

The ANM4L (Active network management for all) project. This project has received funding in the framework of the joint programming initiative ERA-Net Smart Energy Systems, with support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme.

Tillgänglig från: 2023-10-18 Skapad: 2023-10-18 Senast uppdaterad: 2023-10-18Bibliografiskt granskad
Edvall, M., Eriksson, L., Harvey, S., Kjärstad, J. & Larfeldt, J. (2022). Vätgas på Västkusten.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vätgas på Västkusten
Visa övriga...
2022 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Detta projekt syftar till att samla kunskap och kartlägga det framtida behovet av fossilfri vätgas på västkusten, inom västsvensk industri samt kraft- och värmesektorn. Därefter undersöka och utvärdera vilken infrastruktur som krävs och värdera centraliserade lösningar mot lokala. Projektet har intervjuat deltagande företag kring deras vätgasbehov, vätgasproduktion, önskade framtida roll, vätgasstrategier samt annat relaterat till den industriella omställningen till fossilfrihet. Alla 13 deltagande företag har intervjuats under mars/april 2021 och svaren har sammanställts för att få en aggregerad bild. Utöver intervjuer har det inom projektet också genomförts två workshops med deltagande företag. Bland de 13 deltagande företagen är det 7 industrier som har ett vätgasbehov idag och detta uppgår totalt till 6,4 TWh vätgas/år, vilket motsvarar 192 kton vätgas/år. Industrierna har gett uppskattningar på framtida behov av vätgas uppdelat på två scenarios, ett för minimum och ett för maximum. I minscenariot uppgår vätgasbehovet till 4,9 TWh vätgas/år vilket är en minskning om knappt en fjärdedel (-24 %) jämfört med dagens behov medan maxscenariot motsvarar mer än en fördubbling av dagens behov (+120 %) till totalt 14 TWh vätgas/år. Orsaken till det eventuellt minskade vätgasbehovet är att produktionsvolymer möjligen kan reduceras i framtiden samt en möjlig övergång till mer förädlade råvaror. I detta arbete har vi haft fokus på fossilfri vätgas som produceras genom elektrolys med fossilfri el för både centraliserad och decentraliserad produktion. För de decentraliserade lösningar har tre fiktiva industrier med olika stora behov av vätgas, satta för att täcka in behovsspannet för medverkande företag, jämförts med en centraliserad lösning för produktion av vätgas som sedan transporteras i rörledningar till fler användare. Den centraliserade lösningen som har utvärderats innefattar Göteborg, Stenungsund och Lysekil samt en sträckning för vätgasledningen på 120 km och har utgått från det uppskattade maxscenariot för behovet av vätgas. Rapporten visar att vätgasledningarna endast utgör en marginell del av kostnaden för centraliserad produktion och distribution av vätgas. Dessutom har den föreslagna vätgasledningen en stor överkapacitet och det finns därmed möjlighet att dela kostnaden för ledningarna över en ännu större vätgasvolym. Utöver den rent ekonomiska jämförelsen mellan centraliserad och decentraliserad vätgasproduktion och distribution så finns en rad andra aspekter att beakta. Den centraliserade lösningen kan medföra större flexibilitet för en konsument avseende mängden vätgas som köps in och över hur lång tid. En centraliserad lösning kan också behöva en lägre total kapacitet avseende produktion och lager då eventuell överkapacitet delas mellan alla som är anslutna till nätet. Etableringen av en storskalig vätgasinfrastruktur gör också att satsningarna blir mindre knutet till enskilda aktörer. Dessutom kan ett vätgasnät i regionen nyttjas av andra sektorer och locka nya aktörer att placera verksamhet här, vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Den centraliserade lösningens uppbyggnad kräver dock en synkronisering av efterfrågan och produktion samt större investeringar vilket kan medföra längre ledtider än för en decentraliserad produktion hos en enskild aktör. En centraliserad lösning gör att placering av produktionskapacitet blir friare längst vätgasledningens sträckning vilket ger möjlighet att ta hänsyn till elnätskapacitet och avsättning för biprodukterna syrgas och restvärme. En viktig lärdom av projektet var att konstatera att uppbyggnad av en infrastruktur för produktion, transport och lagring av vätgas är en komplex fråga. Man måste samverka brett över flera sektorer för att identifiera många nyttor, för flertalet aktörer, om man vill räkna hem en sådan infrastruktursatsning. Dessutom måste många olika investeringar ske i rätt följd och vara väl samordnade. Därför ser de deltagande aktörerna positivt på ett fortsatt samarbete kring vätgasfrågan. Projektet har identifierat flera möjliga förslag till fortsatt arbete, bland annat: • En mer detaljerad förstudie som genomförs av ett ledande gas-/infrastrukturföretag. Studien bör inkludera produktion och distribution av både förnybar och blå vätgas och eventuellt ammoniak, samt en fördjupad analys av olika lagringsmöjligheter för vätgas. För att kunna genomföra förstudien behövs ett mer preciserat behovsscenario kring exempelvis när i tiden behovet uppstår och hur stort behovet är. • Utvärdering av systemperspektivet kring vätgas, el och andra närliggande sektorer. Exempelvis hur systemintegration kan främja resurseffektivitet och flexibilitet. • Initiering av ett regionalt samordningsprojekt, som bör ha fokus på det kortsiktiga perspektivet och konkreta aktiviteter. Förslag på relevanta aktiviteter i ett sådant projekt har identifierats och inkluderar följande: ‐ Kunskapsbevakning om teknikutveckling inom vätgasområdet, inklusive vätgasproduktion från biometan med CCS (möjlighet till negativa utsläpp) ‐ Kunskapsbevakning om utveckling av CAPEX för produktion, distribution och lagring av vätgas ‐ Bevaknings av sektorkopplingsfrågor i och med att tillgång till förnybar el, både produktion och elnätskapacitet, och elpriset anses vara avgörande för produktion av fossilfri vätgas. ‐ Harmonisering med omvärlden/EU, både i termer av regelverk och möjligheter till sammankoppling med dess vätgasledningar ‐ Påverkansarbete och policyfrågor

Förlag
s. 51
Serie
RISE Rapport ; 2022:31
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:ri:diva-58715 (URN)978-91-89561-55-7 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-02-25 Skapad: 2022-02-25 Senast uppdaterad: 2023-05-25Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-8600-3725

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer