The green transition necessitates manufacturing companies to address climate change and incorporate sustainable and resilient solutions into their production. The best opportunity to achieve such solutions in production is during development, especially in greenfield projects with fewer constraints from existing production solutions. So far, the knowledge of how to achieve this is limited. Therefore, this paper aims to elaborate on how manufacturing companies can attain sustainable and resilient production. The focus is on development practices in greenfield projects and their relation to active ownership, collaboration and learning, potentially supporting the lasting impact of change initiatives. The paper builds on results from a multiple case study, including three greenfield production development projects. A research design, involving 22 semi-structured interviews and four workshops, was applied. An analytical framework was developed to support the analysis, including active ownership, collaboration and learning. In total, 21 different development practices were identified and categorised into active ownership, collaboration, and learning. The paper contributes a new perspective on production development. As an alternative to the traditional planning-and-control perspective, a learning perspective on production development was applied, which is increasingly required for production development processes addressing new domains, such as the green transition.

Global labor market shifts have spurred the need for innovations and adaptations in workplace norms. This evolution demands a workforce with technical and soft skills to meet sustainability and industry advancements. The paper aims to elucidate the complex challenges related to the ambition to develop a socially sustainable, competitive, and green industry subjected to an accelerating pace of change. It outlines the findings of a Delphi study conducted in Sweden, which integrated workshops, interviews, and surveys with experts from various sectors to identify 14 key challenges. These challenges were synthesized into five themes: innovative competence supply management practices, resilient organizations and production systems, analytics for improvement and learning, socially sustainable work, and green transformation practices. The study provides a set of propositions within these themes, offering a strategic roadmap for future research to foster the growth of industries that are socially responsible, competitive, and committed to environmental sustainability. A practical implication of the study is the recognition of the larger competence ecosystem of which industrial companies are a part. This community must work together to create the knowledge needed to manage the shift to a green, sustainable, and digital working life. 

Inledning Med blicken mot framtiden, och särskilt mot målet om ”net-zero”, dvs nå netto-noll i klimatpåverkan senast 2040 är en enorm utmaning i industrin. Detta kräver innovationsförmåga, teknikinvesteringar, kompetenslyft, omställningar och effektiviseringar. Det är tydligt att både hårda värden i våra organisationer (tekniken, IT, produktionsprocesser) måste arbeta i harmoni med mjuka värden (kultur, arbetssätt, organisation, kompetens, arbetsmiljö) för att uppnå dessa strategiska mål. Vikten av ett systemsynsätt där olika kompetenser samverkar och engagerar är viktigt för att hantera den snabba omställning som pågår. Tidigare forskning har bidragit med kunskap för att stärka företagens förmåga i den gröna omställningen. Forskningsprojekt som genomförts i interaktiv samverkan med industrin och arbetsplatser har bland annat resulterat i metodstöd såsom Green Design, Lean and Green Production Navigator, Green Performance Map och Flaggskeppsfabriken. En av de viktigaste lärdomarna är vikten av att tidigt i planeringsprocessen utforma det fysiska produktionssystemet så att det återspeglar både de hårda och mjuka värdena inom ett företag. Detta inkluderar att designa rätt från början – men – eftersom verkligheten ständigt förändras behöver även framtida produktionssystem också kunna vara flexibla för framtida marknadsbehov, kunna ställa om till nya tekniker såsom AI, elektrifiering och samtidigt utveckla miljömässiga resurseffektiva koncept för t ex cirkularitet. Dessutom behövs framtidsinsikt – dvs att designa framtida produktionssystem som kan ta höjd för oförutsedda händelser och nya behov. Tidigare studier visar vikten av entreprenörsanda med spets och bredd kompetens inom nya områden och att organisationer har förändringsförmåga med sömlös samverkan över traditionella gränser. Detta ger möjligheter att skapa långsiktig hållbara lösningar för individer, verksamheten och för samhället i stort. Samverkan är centralt, samt att växla upp de initiativ som pågår – hela tiden med industrins behov i fokus. Detta område är strategiskt viktigt där det nya beslutade innovationsprogrammet ”Net Zero Industry” – en del av Sveriges innovationssatsning för 2030-talet – kommer att vara en samlande kraft för tillverkningsindustrin och verka på systemnivå samt vara en plattform som både bygger och delar kunskap. Syfte Denna studie visar resultat från projekt som studerat hur företag tagit praktiska initiativ för att operationalisera hållbarhetsmål i sina verksamheter. Metod Resultat från ett interaktivt forskningsprojekt “Resilient and Sustainable Production – Proactive greenfield and brownfield production development (RaSP)" presenteras och baseras på tre fallstudier inom industrin och i kommunal verksamhet. Fallstudierna har studerat hur olika pågående projekteringsprojekt: en ny fabrik, flytt /ombyggnad av produktionsanläggning, och nybyggnad av ett storkök. Den gemensamma målbilden har varit att skapa förutsättningar för ett resilient och hållbart framtida produktionssystem. Projektet ingår i det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030 vid Vinnova. Resultat Bland de deltagande produktionsutvecklingsprojekten identifierades t ex vikten att skapa förutsättningar för resiliens och hållbarhet under hela projekteringsprocessen. Framstegskartor som synliggjorde målbilden, aktuella initiativ, utmaningar och planerade aktiviteter var ett stöd i den interaktiva forskningsansatsen. En värdeskapande arena för utbyte mellan företagen och organisationerna var workshops och pulsmöten, där aktuella utmaningar kunde diskuteras och reflekteras. Projektet pågår och slutrapporteras under hösten 2024. Slutsats Den interaktiva forskningsansatsen är en möjlighet att kombinera gemensamt kunskapsskapande och fortlöpande spridning av ny kunskap. Detta är allt viktigare i den snabba utvecklingstakten, där nya kunskapsområden behöver integreras med befintliga, samt att lösningar för framtidens attraktiva gröna och socialt hållbara industri förutsätter produktionskoncept som kan utvecklas genom innovativa lösningsorienterad, tvärfunktionella och tvärorganisatoriska samarbeten.

The aim of this article is to explore improvisational handling of critical work practices during the COVID-19 pandemic and interpret these practices from a learning perspective. Based on an interview study with representatives of private, public and intermediary organisations, the study identified three different types of improvisational handling as responses to the pandemic crisis involving ‘scaling up’ and ‘scaling down’ critical work practices. By ‘scaling up’ and ‘scaling down’, we refer to practices for which, due to the pandemic, it has been imperative to urgently scale up an existing operational process or develop a new process, and alternatively extensively scale down or cease an existing process. The types of improvisational handling differed depending on the discretion of involved actors in terms of the extent to which the tasks, methods and/or results were given beforehand. These types of improvisational handling resulted in temporary solutions that may become permanent after the pandemic. The framework and model proposed in the article can be used as a tool to analyse and learn from the changes in work practices that have been set in motion during the pandemic. Such learning may improve the ability to cope with future extensive crises and other rapid change situations. © The Author(s) 2022.

Inledning I den snabba gröna omställningen och samtidigt ökad osäkerhet i en föränderlig omvärld står organisationer inför både utmaningar och nya möjligheter. Strategiska satsningar görs inom tillverkningsindustrin med radikala utvecklingssteg för att minimera klimatpåverkan, samtidigt som den pågående verksamheten måste fortgå. Övergripande hållbarhetsmål leder till stora investeringar i produktionssystem för att kunna ställa om till elektrifiering och cirkulär ekonomi. Ny teknik ska samspela med befintliga teknisk utrustning och processer. Djup teknisk processkunskap behöver kombineras med kunskap inom nya domäner. Digitalisering med avancerad AI skapar avancerade beslutsstöd samtidigt som sårbarheten i verksamheten och för individer ökar. Parallellt med denna accelererande utvecklingstakt blir det allt svårare att förutse och hantera ökande osäkerheter och dess konsekvenser för såväl individer organisationer som aktörer i samhället. På liknande sätt som i den pågående gröna omställningen, så har pandemikrisen påvisat behov av helt nya samarbeten. Individer, funktioner, parter, verksamheter och sektorer har utvecklat helt nya arbetssätt, inte bara för att klara akuta kriser, utan för att utveckla långsiktigt konkurrenskraftiga lösningar. Teknik är en avgörande möjliggörare för dessa omställningar, men tekniken i sig räcker inte. Trots denna vetskap, finns det forskningsgap avseende organisatoriska och sociala hållbarhetsfaktorer som inverkar på omställningar och förändringsprocesser med behov av ökad empirisk och forskningsbaserad kunskap. Syfte Denna studie avser att bidra till ökad kunskap om hur organisatoriska förutsättningar med fokus på kritiska arbetsprocesser, kan skapas som både möjliggör snabba växlingar och hållbara omställningar. Syftet är att i snabbföränderliga verksamheter undersöka tre centrala faktorer som främjar hållbara omställningar (baserat på tidigare forskning): aktivt ägandeskap, samverkan mellan intressenter och utvecklingsinriktat lärande. Metod Studier har genomförts i organisationer under pågående radikala förändringar och omställningar: en 3- årig longitudinell fallstudie i en grön industriell startup och en omfattande intervjustudie i organisationer under COVID-19 pandemins första faser. Forskningen har genomförts med en interaktiv ansats där de utvalda studierna representerar signifikanta utmaningar på arbetsplatser och organisationer i olika sektorer. Resultat baserar sig på två forskningsprojekt: ”A Startup Firm´s Greenfield Project of Building a New State-of-the-art Factory in Sweden”, finansierat av Vinnova, samt "Förnyelseförmåga och hållbar arbetsmiljö vid snabba svängningar projektet, SpinOff, finansierat av AFA Försäkring. Resultat Kriser och snabba utvecklingsprocesser är en betydelsefull källa för att bygga kunskap för utformningen av arbetssätt som är nödvändiga i dynamiska miljöer. Studien visar att organisatoriska förutsättningar att hantera kritiska arbetsprocesser varierar över tid när organisationer är under stor press. Med stöd av en vidareutvecklad konceptuell modell illustreras relationer mellan olika organisatoriska förutsättningar vid kritiska arbetsprocesser under snabba förändringar. Kombinerade proaktiva, reaktiva och postaktiva arbetssätt behövs för att hantera snabba förändringar på ett hållbart sätt. För att effektivt navigera genom dessa utmanande situationer, behövs strukturerade analyser som integreras i verksamhetsutvecklingen och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta är särskilt aktuellt i de högaktuella omställningarna kring elektrifiering, cirkularitet och digitalisering/AI. Modellen föreslås att användas exempelvis som dialogverktyg i partsgemensamt arbete för samskapande av kunskap och identifiering av hinder och möjliggörare vid snabba omställningar eller förändringar. Därmed bidra till att skapa bättre förutsättningar för hållbart arbete och hållbara organisationer i en allt snabbare förändringstakt

This report presents the findings of a Delphi study coordinated by Linköping University (LiU) in collaboration with RISE Research Institutes of Sweden and the Chalmers University of Technology. The study was carried out in 2022 as part of a Vinnova-funded planning project aimed at establishing an interdisciplinary research environment to prepare an application for a new competence centre focused on building a long-term, sustainable Swedish industry. The Delphi study aimed to identify key challenges related to the ambition to develop a socially sustainable, competitive, and green industry subjected to an accelerating pace of change. The Delphi study was based on an interactive research approach to facilitate the cocreation of knowledge for the dual purpose of advancing long-term theory development and innovation processes. The consortium and its reference groups consist of industrial companies (such as AstraZeneca, Ericsson IndustryLab, Rimaster, Saab Aeronautics, Scania, Volvo GTO and Volvo Cars), intermediaries and educational actors (such as Skill, IUC Sverige and Linköping Science Park), labour market organisations (including IF Metall, Industriarbetsgivarna, Unionen, and Teknikföretagen), governmental agencies (the Office for Sustainable Working life), and researchers from LiU, Chalmers, and RISE. There are key industrial targets forming the starting point for the Delphi study that also guide policies and investments in strategic agendas for the industrial stakeholders. For the Swedish industry to be resilient and sustainable, new competence and organisational abilities are required to decrease the dependency on fossil energy in production. Transformation towards electrification, circular economy, and digitalisation are key enablers, and these transitions are ongoing and accelerating at a fast pace. Furthermore, new and constantly emerging targets require organisational resilience, like managing new requirements and targets within energy consumption and supply of competence. The findings of this report include a total of 14 identified challenges. To organise and create conditions for flexible work for all To successfully manage crises and drastic external events To successfully drive and contribute to the green industrial transformation To facilitate employee-driven innovation and organisational learning To attract, develop and retain employees with the right skills To take advantage of and exploit the opportunities of digitalisation To create inclusive workplaces and utilise diversity To organise competence development To collaborate with external parties to ensure the availability of competence To design for socially sustainable work considering efficiency and good health in a dynamic environment To organise the creation of added value for and together with customers and suppliers To systematically drive continuous improvement work in parallel with long-term development work To develop leadership that creates better opportunities both for a climate-neutral footprint and a competitive industry with good working conditions To transform research- and policy-based knowledge into practice The 14 challenges were further analysed according to perceived importance and ability and presented in a priority matrix. According to the priority matrix, the 14 challenges were then synthesised into six main research themes: A. Innovative competence supply practice, B. Resilient organisations & production systems, C. Analytics for improvement & learning, D. Socially sustainable work, E. Green transformation practices, and an open and undefined research theme labelled as Future challenges. The research themes are also presented together with six main analytical and theoretical perspectives in a matrix that can be used to intersect and interweave the research themes to guide the research agenda in a potential future research program.

It is widely recognised that manufacturing companies need to pay attention to sustainability aspects to be competitive. However, there is still no clarity on how to combine requirements for sustainability and profitability to achieve long-term competitive manufacturing. Furthermore, there is a need for knowledge on how to develop resilient and sustainable production systems. This paper aims to explore the state-of-the art and state-of-practice associated with the development of resilient and sustainable production systems, with a focus on challenges and enablers. To achieve this, a narrative literature review was carried out, combined with results from knowledge creation workshops with five manufacturing companies striving towards resilient and sustainable production systems. 

För att svara upp mot utmaningarna inom det organisatoriska och sociala arbetsmiljöområdet och främja ett hållbart arbetsliv har Scania utvecklat dialogverktyget Work Balance. Det är forskningsbaserat och avser ge stöd och struktur åt chefer att föra djupare och regelbunden dialog med medarbetare kring upplevelser av arbetssituationer. Dialogen är strukturerad inom de fyra ämnesområdena Hanterbarhet, Begriplighet, Meningsfullhet och Återhämtning, och avses användas på frivillig basis i grupp eller individuellt. HELIX har i samarbete med Scania genomfört en lärande utvärdering av Work Balance. Syftet med denna utvärdering var att identifiera möjliggörare och hinder för användningen av Work Balance samt att ta fram förbättringsförslag som underlag för Scanias vidareutveckling av dialogverktyget. HELIX-forskare intervjuade 44 medarbetare, första och andra linjens chefer ur produktions- och kontorsmiljö, från sex produktionsenheter i fyra länder. Dessa använde eller hade valt att inte använda dialogverktyget. Resultaten visar en över lag positiv syn på Work Balance, på frivilligheten i användningen, relevansen, anpassningsbarheten, flexibiliteten och det varierade användningssättet. Men vid en produktionsenhet där verktyget inte fungerat som önskat har användningen avbrutits. Implementeringen varierade avseende tydlighet i information och träning i verktyget. Användningsförutsättningarna varierade kraftigt beroende på tidigare erfarenheter, kultur och mognad hos team och chefer att vara öppna och sätta ord på känslor. Användningen varierade även mellan produktionsenheter. Vid regelbunden användning var man mycket nöjd, men andra som inte sett nyttan hade slutat använda Work Balance. I produktion var teamen större, tiden mer begränsad, språk och frågor kändes mer abstrakta och användningen upplevdes svårare än i kontor. Högre chefers efterfrågan av användning tenderade ge en mer uthållig användning. Upplevda effekter var; öppnare klimat, bättre kommunikation, ökat samförstånd och tidigare identifiering av problem. Många trodde på en indirekt positiv koppling mellan Work Balance och nyckeltal. En enklare version av Work Balance efterfrågades, men också bättre hantering av identifierade problem, där mer stöd och utbildning till chefer och team behövs. En väl utvecklad förbättringskultur torde vara en bra grund för en utvecklad dialog där Work Balance kopplas till andra verktyg eller metoder som används i teamets kärnprocesser.